- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
945-946

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terra - Terracina - Terrae inferiores - Terracotta - Terralit - Terramare - Terranova - Terrarium - Terrasitputs - Terrass

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Geol. T. rossa. Se Karst. — T. tripolitana. Se Tripolit.

4. Tekn. T. di Siena. Se Bolus 3. 2.
C. G. S.

Terracina [-tjina], kuststad uti italienska prov.
Roma, nära gränsen till Kampanien, vid södra ändan
af Pontinska träsken, där Volskerbergen (Monti
Lepini) nå hafvet, och vid Via appia. 11,405
inv. (1911). T. består af den gamla staden
(volskernas Anxur, romarnas Tarracina) på
bergsluttningen och den yngre, af påfven Pius VI
anlagda nedre stadsdelen Borgo. På högsta punkten
af berget ligga ruiner af Teoderiks slott, under
medeltiden en stark fästning. Katedralen San Pietro
förmodas ligga på samma plats som Juppiter Anxurus’
tempel. Den gamla hamnen, anlagd af Antoninus Pius,
är nu alldeles fylld med sand; en ny hamnarm lämnar
skydd åt kustfartyg.
(H. W—k.)

Terræ inferiores, lat. Se Nederländerna, sp. 691.

Terrakotta (it. terracotta, af terra, jord, lera,
och cotta, bränd; fr. terre cuite] kan beteckna
alla arter af bränd lera eller öfver hufvud hvad
slags keramiska tillverkningar som helst, men man
förstår dock härmed i regel det finare oglaserade
lergodset med porös, ogenomskinlig massa, en
underafdelning af den första hufvudgruppen af
de keramiska tillverkningarna (se Keramik). Från
fajansen skiljer den sig genom frånvaron af glasyr,
från porslinet därjämte genom sin ogenomskinlighet och
från stengodset genom den porösa massan. Terrakottans
färg är alltefter den starkare eller ringare tillvaron
af järnoxid röd, brun eller gul. Den har i de äldsta
tider nyttjats och nyttjas ännu till olika ändamål:
kärl, plastiska figurer, arkitektoniska prydnader
m. m. Berömda äro antikens terrakottavaser med
eller utan målning (se Vas). Målningen anbragtes i
äldre tid i svart eller brunt på ljusare (gul eller
röd) botten, senare med figurerna utsparade i rödt
mot en mörk botten. En annan grupp af intressanta
antika terrakottaarbeten utgöres af små, nätta,
genremässigt uppfattade statyetter (se Tanagra). I
etruskisk byggnadskonst gjordes hela gafvelfälts
figurutsmyckning i terrakotta. Den användes
mycket i Orienten. Under medeltiden användes
terrakotta för arkitektoniska ändamål (golfplattor,
kapitäl, gesimser), fick sin högsta utveckling
under gotiken och gaf under renässansen upphof
åt en mängd framstående skulpturarbeten: byster,
statyer, grupper, ofta målade i naturliga färger,
t. ex. af Robbia (se fig. 2 å pl. till art. Keramik)
och Palissy. Under 1700-talet voro Clodions små,
täcka terrakottaarbeten högt prisade. I våra
dagar befinner sig terrakottafabrikationen,
liksom den keramiska konsten öfver hufvud, i
en blomstringsperiod. Danmark har i sina målade
vaser och Thorvaldsensfigurer att uppvisa populära
arbeten. I Sverige har man börjat på liknande sätt
tillgodogöra sig den ypperliga, ljusgula Uppsalaleran.
Upk.*

Terralit (af lat. terra, jord, och grek. lithos,
sten) l. Siderolit (af grek. sideros, järn),
en fajansartad krukmakarlera, hvaraf fabriceras
flera billiga små artiklar, såsom tobaksdosor,
askkoppar, skriftyg, små korgar, blomkrukor, figurer
o. s. v. Dessa s. k. siderolitvaror äro ej glaserade,
utan öfverdragna med färg- eller bronsfernissa eller
förgyllda. De tåla ej vatten och
förlora snart sitt prydliga utseende. De flesta
siderolitvaror komma från Böhmen, Thüringerwald,
Dresden, Mainz och porslinsfabriken vid Nymphenburg
(Bajern).

Terramare, it. Se Pålbyggnader, sp. 702.

Terranova [-nå̄va]. 1. T. di Sicilia, stad
i italienska prov. Caltanisetta, på södra kusten
af Sicilien, vid järnvägen Siracusa—Licata. 23,995
inv. (1911). Från stadens hamn exporteras spannmål,
vin, sydfrukter och svafvel. Nära T. ligga
ruiner af det forntida Gela (se d. o.). Den
nuv. staden leder sitt ursprung från kejsar
Fredrik II (d. 1250). — 2. T. Pausania, stad vid
Terranovagolfen, på Sardiniens nordöstra kust, i
italienska prov. Sassari, med järnvägsförbindelse
till Cagliari på sydkusten. 5,835 inv. (1911).
Öfverfartsort till Civitavecchia på Apenninska halfön
(dagliga turer). Utförsel af kork och träkol.
1 o 2. H. W—k.

Terrarium (af lat. terra, mark, jord), trädg.,
litet växthus (vanligen glasskåp) för drifning i
boningsrum. Se Drifning 4. — Terrarium benämnes ock
en större eller mindre, vanligen af glas förfärdigad
behållare, hvari hvarjehanda lefvande djur, såsom
insekter, amfibier, kräldjur o. a., kunna underhållas
än för nöjes skull i boningsrum och trädgårdar, än
i ett eller annat vetenskapligt syfte. Med hänsyn
till de ifrågavarande djurens lefnadsfordringar äro
terrarierna inrättade på något olika sätt, ofta med
inplanterade växter, med vattenbäcken, anordningar
för uppvärmning o. s. v. Terrarium kombineras stundom
med ett akvarium (se d. o.).
L—e.

Terrasitputs, ett slags färgad puts (se d. o.),
som efter en i Tyskland utarbetad metod på senare
åren kommit till rätt stor användning äfven i
Sverige. Putsbruket består af särskildt beredd
hydraulisk eller cementblandad kalk och naturlig
sand eller af krossadt pulver af granit, marmor eller
annan stenart, utan tillsats af något annat färgämne;
det levereras färdigt i ett torrt pulver, som utrördt
med vatten kan direkt användas. Genom sandens eller
stenpulvrets beskaffenhet får putsen den groflek och
färg, som i hvarje fall önskas, och det appliceras
vanligen på en underputs af groft kalkbruk. Ytan
bearbetas och afjämnas med ett slags härför särskildt
gjorda skrapor af stålplåt. Dylik puts har visat sig
vara frost- och väderbeständig samt relativt varaktig
i färg, hvarför densamma börjat alltmera uttränga den
vanliga kalkbruksputsen, särskildt vid fasadarbeten.
P. Ax. L.

Terrass (fr. terrasse, af lat. terra, jord,
mark), jordvall; en af jord och sten formad,
vanligen trapplik eller med trappa försedd afsats,
som förmedlar öfvergången från ett arkitekturverk
(ett palats, en kyrka, en herrgårdsbyggning) till
den omgifvande terrängen och gör tjänst som promenad-
eller utsiktsplats; en af murverk uppförd altan; platt
tak, altantak (t. ex. på boningshusen i Orienten; se
Takterrass). Terrasser kallas äfven de trappformiga
jordafsatser, som uppförts på en bergsluttning
för odling (af t. ex. vin). — Terrassera, anlägga
terrasser; utjämna medelst jord- och stenfyllningar. —
Terrassformig, som sänker sig eller stiger med
afsatser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:47 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free