- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
951-952

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terror, Mount - Terrorism - Terror-viken - Terry, Edward O'Connor - Terry, Ellen Alicia - Terräng - Terrängafskärning - Terrängafteckning - Terrängbeskrifning - Terrängbeteckning - Terrängföremål - Terränglinje - Terränglära - Terränglöpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Erebus 1 och Polarexpeditioner, sp. 1171.

Terrorism (jfr Terror), skräckvälde; skräcksystem,
injagande af fruktan genom oblidkeligt grymma åtgärder;
om terrorismen l. skräckväldet i Frankrike under
den stora revolutionen se Terreur. — Terrorisera,
injaga allmän skräck; medelst skräckåtgärder kufva
eller hålla i undergifvenhet. — Terrorist, anhängare
af en skräckregering, skräckman.

Terror-viken [te’rə-]. Se Erebus-and-Terror-Gulf.

Terry [te’ri], Edward O’Connor, engelsk skådespelare,
f. 1844, d. 1912, spelade komiska roller på
Strand-teatern i London 1868—75, var 1876—87
publikens favorit i burlesker på Gaiety-teatern
och uppsatte sedan egen teater i London, men var
själf ofta ute på gästspel i Amerika, Australien och
södra Afrika.

illustration placeholder
Ellen Terry som Beatrice i

"Mycket väsen för ingenting".

Terry [te’ri], Ellen Alicia, engelsk skådespelerska,
f. 27 febr. 1848 i Coventry, dotter till ett
skådespelarpar, uppträdde redan som barn på scenen
och sedan som helt ung i Shaksperedramer på teatrar
i London, var som mycket ung (1864) gift med målaren
G. F. Watts, men äktenskapet upplöstes snart. 1867
spelade hon första gången tillsammans med Henry
Irving. 1868—74 var hon gift med skådespelaren
E. A. Wardell, känd under teaternamnet Charles Kelly,
och tillhörde då ej scenen. Efter att ha firat triumfer vid
flera teatrar ingick hon kompaniskap med Irving vid Lyceum
theatre, där hon särskildt vardt ryktbar för sina
framställningar af Shaksperes kvinnor: Ophelia 1878,
Portia 1879, Desdemona 1881, Juliet och Beatrice
1882, Viola 1884, lady Macbeth 1888, Katherine i
"Henrik VIII" och Cordelia 1892, Imogen 1896 och
Volumnia 1901. Bland hennes andra roller märkas
Margareta i "Faust" 1885, madame Sans-Gêne 1897
och flera af Shaws pjäser. Då Irving 1902 drog sig
tillbaka från scenen, bildade hon eget sällskap. 1906
firades hennes femtioårsjubileum som skådespelerska
med stor hänförelse; en subskription inbragte 8,000
pund. 1907 gifte hon sig med amerikanske skådespelaren
James Carew. Se Charles Hiatt, "E. T." (1898),
och Pemberton, "E. T. and her sisters" (1902). —
Flera af Ellen T:s syskon ha också gjort sig ett
namn som scenkonstnärer, liksom hennes egna barn,
Ailsa Craig och Gordon Craig.

Terräng (fr. terrain, terrein, af terre, jord), mark,
jordstycke; markens beskaffenhet att vara kuperad
eller jämn, träskig o. s. v.; fig.: utbredning,
framsteg. — Krigsv., ett stycke af jordytan med alla
på detsamma befintliga föremål (träd, byggnader
o. s. v.). Terrängen utöfvar stort inflytande på
truppernas användning, allteftersom
den underlättar eller inskränker deras rörelser
och vapnens bruk. Med anledning häraf måste en
truppbefälhafvare noga lära känna den terräng,
i hvilken han kan komma att röra sig, hvadan de
uppgifter, som tillgängliga kartor lämna, böra
fullständigas genom rekognoscering (se d. o.) af ett
helt område eller af vissa föremål (terrängföremål),
som för tillfället äro af betydelse. Finnes icke karta
eller äro tillgängliga kartor alltför bristfälliga,
måste, då ett fullständigt kartarbete icke hinner
utföras, terrängafteckning företagas, hvarvid
man hjälper sig med enkla instrument, såsom mätbräde,
diopterlinjal, kompass, meterstake o. s. v. eller i
värsta fall tecknar utan instrument, då en kartskiss
uppstår. Kan man med tillhjälp af en befintlig
karta upprätta en stomkarta, blir denna till stor
hjälp vid arbetet. Själfva förrättningen består i
hvarje fall af planmätning, med hvilken man afser
att till sitt läge på kartan bestämma så många
punkter, att alla utsträckningar i vågled kunna
intecknas, samt terrängens intecknande till sin
form (höjder och dalar) och till sin beskaffenhet
(fast mark, kärr, skog, o. s. v.), med inritande
af hus och andra konstgjorda föremål. Framgår
terrängens beskaffenhet icke tillräckligt af
det sålunda erhållna kartutkastet, måste detta
fullständigas med en terrängbeskrifning, som
kanske ensam är tillräcklig att fullständiga en
befintlig karta. Framställningen af terrängens olika
utseende och af sätten för terrängafteckningens
utförande benämnes vanligen terränglära.
C. O. N.

Terrängafskärning, krigsv., kallas en sådan
naturlig afskärning eller långsträckt fördjupning
i marken, som förhindrar eller åtminstone försvårar
framkomligheten, hvilken sålunda måste främjas genom
särskilda anordningar: bankar, broar e. d. Sådana
terrängafskärningar — vattendrag, långsträckta smala
sumpmarker, raviner o. d. — äro alltså mer eller
mindre användbara som naturliga stormhinder (se
d. o., sp. 229), och bakom dem kunna därför vanligen
med fördel försvarsställningar intagas, för så vidt
marken i öfrigt är härför lämplig och ej behärskas
från terrängen på andra sidan om afskärningen.
L. W:son M.

Terrängafteckning. Se Terräng.

Terrängbeskrifning. Se Terräng.

Terrängbeteckning. Se Kartbeteckningar.

Terrängföremål, föremål, som på ett i ögonen fallande
sätt framträda i terrängen (se d. o.). Deras inredande
till försvar
är en åtgärd, som vid en ställnings
besättande för någon längre tid ej bör underlåtas,
enär denna vanligen går fortare att vidtaga än
anordnandet af konstgjorda befästningar. För
att terrängföremålen skola inredas till försvar,
fordras dock, att de ha ett för strid gynnsamt
läge och i öfrigt äro härför passande. Sådana
terrängföremål kunna vara diken och grafvar,
landsvägs- och järnvägsbankar, stenmurar, höjder,
skogar och stenbyggnader samt bebyggda orter. Värdet
af försvarsanordningarna beror hufvudsakligast på
den för desammas utförande till buds stående tiden.
L. W:son M.

Terränglinje, krigsv. Se Riktning, sp. 409.

Terränglära, krigsv. Se Terräng.

Terränglöpning, kapplöpning (se d. o.) i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free