- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
977-978

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tessalien - Tessalonikerbrefven - Tessarakontarem - Tessarotypi - Tessefossen - Tesselschade, Maria och Anna - Tessera - Tesseral

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Atrax, Gyrton, Krannon, Ferai m. fl. i det inre
och Pagasai vid den därefter uppkallade hafsviken;
Thessaliotis i s. v., med hufvudstaden Kierion
l. Pierion (det forna Arne) och Farsalos; Ftiotis
i s. ö., enligt den homeriska sagan Akilles’ och
hans myrmidoners hemland, med hufvudorterna Thebai,
Lamia och Larisa, med anledning af sitt höga läge på
sydsluttningen af Othrys bärande tillnamnet Kremaste
("det i luften sväfvande"). I mera lösligt förhållande
till det egentliga T. stodo såväl kustlandet
Magnesia som de af malier, ainianer och doloper
bebodda områdena s. om Othrys.

illustration placeholder
Tessaliskt silfvermynt. (På åtsidan Pallas’ hufvud.)

Tessalerna, d. v. s. den härskande klassen af adliga
godsegare, voro ej väl ansedda bland forntidens
greker. De stodo i rop för laglöshet och rå
sinnlighet. Deras förnämsta intresse var hästafvel
och ridderliga öfningar, hvarför äfven det tessaliska
rytteriet var icke blott det talrikaste,
utan äfven det bästa i hela Grekland. De tessaliska
kvinnorna voro kända som trollkunniga och
giftblanderskor. Politiskt var landet söndradt i
ett flertal själfständiga stater. Styrelsesättet
i dessa var strängt oligarkiskt, d. v. s. låg i
händerna på vissa högadliga släkter, bland hvilka
Aleuaderna i Larisa och Skopaderna i Krannon voro
de mest bekanta. Endast undantagsvis och vid allmän
krigsfara sammanslöto sig de tessaliska staterna under
en gemensam höfding, kallad tagos. Först omkr. 375
f. Kr, lyckades det Iason, härskaren i Ferai,
att under sitt välde förena större delen af T.,
hvilket därigenom för kort tid höjde sig till en
stormakt. Hans efterträdares tyranniska regering
föranledde deras störtande (359 f. Kr.). Härigenom
fick Filip II af Macedonien tillfälle till
inblandning och gjorde sig snart till herre i
landet. Efter Filip V:s nederlag mot romarna vid
Kynoskefalai (197 f. Kr.) återfick det till namnet
sin själfständighet, men lades 146 f. Kr. till den
romerska prov. Macedonia. Från Alexander Severus’
tid (222—235 e. Kr.) bildade det egen provins. Under
medeltiden hade T. att uthärda många infall af hunner,
goter och bulgarer och under 1100-talet invandrade en
mängd valaker. Efter bysantinska rikets fall (1453)
var T. länge en provins i turkiska riket, i senare
tider som en del af vilajetet Janina, men var äfven
under denna tid hufvudsakligen bebodt af greker. 1881
afträddes största delen af detsamma till konungariket
Grekland och bildar inom detta 4 nomoi: Kardiza,
Larisa, Magnesia och Trikala (11,609 kvkm. med
381,297 inv. 1907). Hufvudprodukter äro sedan
gammalt spannmål och vin, hvartill i senare tider
kommit bomull och i synnerhet tobak af utsöktaste
slag. Litt.: Leake, "Travels in Northern Greece"
(1835), Ussing, "Griechische reisen und forschungen"
(1857), Bursian, "Geographie von Griechenland"
(1862), och Philippson, "Thessalien und Epirus" (1897).
A. M. A.

Tessalonikerbrefven, de två äldsta i nya testamentet
upptagna brefven af aposteln Paulus, skrefvos till
den kristna församlingen i Thessalonika (det
nuv. Saloniki). Båda skrefvos från Korint under
apostelns andra missionsresa, icke blott i hans
eget, utan också i hans följeslagare Silvanus’
och Timoteus’ namn. De i "textus receptus" (se
Bibeltext) och därför äfven i den gamla kyrkobibeln
förekommande underskrifterna, som tillkännagåfvo,
att brefven voro "skrifna från Aten", äro en senare,
oriktig tillsats. F. ö. har brefvens äkthet af den
gamla kyrkan aldrig betviflats; i detta afseende
räknas de till "homologumena". Det för dem båda
utmärkande är hvad Paulus i dem yttrar om Kristi
återkomst (parusi). Det förra brefvet skrefs
antagligen i slutet af år 53 och föranleddes af de
underrättelser om tillståndet i församlingen aposteln
fått genom den därifrån nyss anlände Timoteus, som
Paulus ditsändt, sedan han själf, ej långt efter
församlingens grundläggning, måst fly därifrån till
följd af en af judarna uppväckt förföljelse. Det
senare brefvet skrefs antagligen i början af år 54
och föranleddes af de nya underrättelser Paulus
fått om församlingen. Hufvudorsaken till dess
författande synes ha varit, att dessa underrättelser
manade Paulus att beriktiga en, troligen till
stor del genom missförstånd af det förra brefvet
uppkommen föreställning om, att Kristi återkomst
"redan stode för dörren". Båda brefven innehålla
vittnesbörd om, huru högt Paulus skattade den
unga församlingens fasta tro och ståndaktighet
under förföljelserna. De i dem båda förekommande
förmaningarna till arbetsamhet och trohet i skötandet
af den jordiska kallelsen synas dock tyda på,
att trosegenskaperna utvecklat sig på bekostnad af
den rätta uppfattningen af en kristens plikter här
i världen och af det jordiska lifvets betydelse.
J. P.

Tessarakontarem (af grek. tessarakonta, fyrtio, och
lat. remus, åra; grek. naus tessarakonteres). Se
Galär.

Tessarotypi, boktr., en af Angelo Tessaro i Padua
uppfunnen metod att trycka namn, tecken o. d. på
kartor, planer och ritningar, hvilket sker medelst
ett litet hjul, på hvilket alfabet af erforderlig
stilform anbringas. Genom att begagna öfvertrycksfärg
kan man öfverföra dem på sten eller zink.

Tessefossen. Se Tessa.

Tesselschade, Maria och Anna. Se Holländska
litteraturen
, sp. 985.

Tessera, lat., tärning (se Ludi, sp. 1231
o. fig. 3); militärisk lösen eller order (skrifven
på en liten träskifva); teaterbiljett; pollett,
"brödkort" (som i Rom af myndigheter eller kejsarna
eller rikmän utdelades bland folket) till erhållande
af viss mängd bröd (tessera frumentaria), vin, olja
eller motsvarande penningbelopp; vänskapssymbol,
stundom hälften af ett smycke, som värden gaf sin
afresande gäst till blifvande igenkänningstecken
(t. hospitalis). — T. memoriæ, "minnespollett", namn
på en medalj, som utdelades af drottning Josefina
(Oskar I:s gemål).

Tesseral (af lat. tessera, liten tärning), krist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free