Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tevfik pascha (Muhammed T.) - Tevfik pascha, Ahmed T. - Tevfik pascha, Ahmed T. - Teviotdale - Tewkesbury - Tex. - t. ex. - Texas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(sedermera lord Cromer; se Baring 10). T. sökte med
takt och värdighet fylla sin svåra, ofta förödmjukande
ställning som på en gång sultanens underordnade
och titulär härskare under strängt brittiskt
(faktiskt, men ej formellt) protektorat. Någon
gång ingrep han af eget initiativ, såsom då han
1888 afskedade konseljpresidenten Nubar pascha
och ersatte honom med Riaz pascha, och han lade
äfven i dagen upplyst intresse för de brittiska
reformsträfvandena på bevattnings-, skol- och
domstolsväsendets områden. Personligen var han vänlig
och lättillgänglig, på det hela taget mera europeisk
än orientalisk i åskådning och uppträdande. Han
ifrade för engifte och hade själf en enda gemål, sin
släkting prinsessan Amina Hanem (Emineh, f. 1859),
som han äktade 1873. Af hans barn med henne blef
Abbas II hans efterträdare som kediv, Hussein Kemal
(1914) och efter honom Ahmed Fuad (1917) sultaner af
Egypten. Jfr A. Colvin, "The making of modern Egypt"
(1906), och lord Cromer, "Modern Egypt" (2 bd, 1908).
V. S—g.
Tevfik pascha, namn på flera turkiska
statsmän. 1. Ahmed T., f. 1855, tillhör en
förnäm kurdisk släkt, gjorde sig bemärkt som
duglig generalstabsofficer och anlitades ofta för
diplomatiska uppdrag, blef 1890 ministerresident
i Cetinje, 1892 sändebud i Belgrad och nov. 1897
ambassadör i Berlin. På sistnämnda post kvarstod
han till statshvälfningen 1908 och bidrog därunder
väsentligt att främja den tyskvänliga riktningens
öfverhandtagande inom Turkiets utrikespolitik.
2. Ahmed T., ofta förväxlad med den föregående,
blef utrikesminister 1896 och kvarstod sedermera
på denna post under växlande storvesirer till
statshvälfningen 1908, utan att dock öfva något
bestämmande inflytande på Turkiets utrikespolitik,
hvars egentlige ledare sultan Abdul Hamid själv
var. — Möjligen är han samme T. pascha som 1909 blef
turkisk ambassadör i London, kvarstod som sådan
till krigsutbrottet mellan England och Turkiet
1914 och i samband med stilleståndsfördraget
okt. 1918 kallades att som storvesir efter
Talaat pascha leda den turkiska utrikespolitikens
nyorientering öfver åt de segrande allierades sida.
1—2. V. S—g
Teviotdale [te’viətde͡il, ti’vjətde͡il], skotskt
landskap. Se Roxburgh.
Tewkesbury [tjō’ksbri], stad i engelska
grefsk. Gloucester, vid föreningen af Severn
och Upper Avon, samt vid Midland och Great
Western-järnvägarna. 5,285 inv. (1911). Af det stora
benediktinklostret, en af de rikaste stiftelserna
i England, återstår högst obetydligt; den forna
klosterkyrkan (invigd 1125) är ett vackert prof
på äldre normandisk stil och har restaurerats
i nyare tid. Staden var fordom ryktbar för sin
senapstillverkning, på hvilken Shakspere hänsyftar
i andra delen af "Henrik IV". 4 maj 1471 stod å den
"blodiga ängen" 1 km. s. om T. ett slag, mellan
det yorkska och det lancasterska partiets trupper,
hvarvid Henrik VI:s gemål Margareta (Lancaster) blef
slagen och tillfångatagen genom Edvard IV (York)
och hennes son, prins Edvard af Wales, mördad.
Tex., den officiella förkortningen för nordamerikanska
staten Texas.
t. ex., förkortning för till exempel.
Texas [sp. uttal te’chas], officiell förkortn. Tex.,
den sydvästligaste och största af Nord-Amerikas
förenta stater, ligger emellan 25° 50′ och 36° 30′
n. br. samt mellan 106° 40′ och 93° 30′ v. lgd. Det
gränsar i s. ö. till Mexikanska viken, i s. v. till
Mexico (gräns Rio grande del Norte), i v. till New
Mexico (gräns 103:e meridianen), i n. till New Mexico
(gräns 32:a breddgraden) och Oklahoma (Red river),
i ö. till Arkansas och Louisiana (94:e meridianen
och floden Sabine). Se kartan till art. Nord-Amerikas
förenta stater. Areal 688,644 kvkm. Hufvuddragen af
statens fysiska natur äro stäpper eller trädlösa
slätter i n. v., öde sandstensplatåer v. om Rio
grandes biflod Rio Pecos, skog i ö., marskland
utmed kusten, låga prärier i s. ö. och en förening af
prärier och kuperad mark med någon skogsvegetation
i midten. Området kan på grund däraf delas i 5
regioner: 1) kustregionen, begränsad af en med
kusten parallell linje, dragen från Texarkana i
n. ö. till Laredo vid Rio grande, ett slättland
af intill 150 m. höjd, närmast hafvet marskland,
skogbevuxen utmed flodloppen, delvis mycket bördig,
med odling af ris, sockerrör och bomull m. m.;
2) svarta präriregionen, en smal remsa innanför
den förra, en vågig präri, betäckt med rik, svart
jord och växlande i höjd mellan 90 och 200 m.; 3)
centralregionen, mellan den förra samt de stora
slätterna i n. v. och Rio Pecos i s. v., bestående
till stor del af dels till sädesodling, dels till
betesmark använd prärijord, längre mot v. af kuperad
torr mark med sandig jord och klen växtlighet; 4)
statens nordvästligaste del, högslätten Llano estacado
(se d. o.; eng. Staked plain), utan trädväxt och
rinnande vatten, men med lätt jord samt god gräsväxt;
och 5) platålandet s. v. om Rio Pecos, med kedjorna
Guadalupe och Apache mountains, vattenfattigt och
folktomt utom i Rio grandes dal. Nordvästra delen af
staten ligger på 750—1,200 m. höjd, och landet sluttar
därifrån mot s. ö., hvarför de flesta floderna ha
sydöstlig riktning mot Mexikanska viken. De största
äro i ordning fr. s.: Rio grande del Norte med
bifloden Rio Pecos, Nueces, San Antonio med Guadalupe,
Colorado, Brazos, Trinity, Neches samt på östra
gränsen Sabine, vidare Mississippitillflödet Red river
(på gränsen mot Oklahoma och Arkansas) samt floden
Arkansas’ tillflöde Canadian river i T:s nordligaste
del. — Kustslätten, svarta präriregionen och i
viss mån centralregionen ha för jordbruk tillräcklig
nederbörd, men den aftar inåt landet och växlar mycket
under olika år, i det den vissa år är ganska ymnig,
andra åter ytterst knapp. I Galveston vid kusten utgör
den årliga nederbörden omkr. 1,300 mm., vid El Paso,
längst i v., vid Rio grande, 330 mm. och vid Mobeetie,
längst i n., 600 mm. Äfven temperaturen är mycket
olika på olika ställen. Fort Ringgold vid nedre Rio
grande, är, näst Key West (i Florida), den hetaste
platsen i unionen, med en årstemperatur af 23,7° C.;
vid El Paso är årstemperaturen 17°, vid Mobeetie
12,5° C. I Rio grandes dal förekommer aldrig frost;
snö faller sällan s. om Galveston och Austin. —
Folkmängden uppgick enligt census 1850 till 212,590
pers., 1870 till 818,580, 1880 till 1,591,750, 1900
till 3,048,710 och 1910 till 3,896,542 pers. samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
