- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1021-1022

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Texas - Texasboskap - Texasfebern - Texel - Texier, Charles Félix Marie - Text - Texte, Joseph - Textilfärgning - Textilier - Textilindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nuv. New Mexico samt nådde i n., v. om 100:e
meridianen, öfver nutida delar af Oklahoma, Kansas
och Colorado fram till Arkansas river. 1850 sålde
T. nämnda landsträckor till förbundsregeringen
för 10 mill. doll., men det förbehöll sig däremot
dispositionsrätten öfver allt "public lands" inom sitt
område, hvilket visat sig vara en ofantligt gifvande
inkomstkälla. I striden mellan nord- och sydstater
på grund af slaffrågan tillhörde T. de senare,
men återinträdde som stat i unionen 1868. — Litt.:
Wooten, "A comprehensive history of T." (1898),
Gannet, "Gazetteer of Texas" (1904), Simonds,
"The geography of T." (1905), och det af Severin et
komp. publicerade "Sverige i T." (2 bd, Austin, 1918).
H. W—k.

Texasboskap, husdjurssk., ett gemensamt namn på
förvildad nötboskap i Nord-Amerika. Den amerikanska
stäppboskapen spred sig från Texas, dit den urspr.
kommit från Spanien. Den har sitt tillhåll på
prärierna i "den stora Västern", där väldiga hjordar
beta året om. Till färgen är den vanligen grå, gul,
brun eller röd. Hårremmen är tät, huden tjock,
benstommen grof och hornen stora samt böjda utåt
och uppåt. Kornas lefvande vikt växlar från 120 till
650 kg. Köttproduktionen är hufvudsaken, men köttet
är groft. Slakten sker på de stora slakthusen
i Chicago m. fl. städer, hvarifrån en stor del
af köttet exporteras till Europa m. fl. länder.
H. F.

Texasfebern, veter., tillhör den grupp af
infektionssjukdomar, som bruka sammanfattas
under benämningen piroplasmos (se d. o.). Redan
1889 fastställdes af Th. Smith och Kilborne, att
Texasfebern förorsakas af en encellig protozo,
Piroplasma bigeminum, och att sjukdomen, såsom
Reverley redan 1881 påvisat, sprids genom en
fästingart, Bophilus bovis, på så sätt, att genom
dessa parasithaltigt blod från sjuka djur inympas
på friska. Texasfebern är känd i Mexico sedan långt
tillbaka och öfverfördes genom djur därifrån redan
i midten af 1800-talet till Nord-Amerikas förenta
stater, där den hastigt vann spridning och förorsakade
genom sin betydligt mera elakartade karaktär än
i sitt ursprungliga hemland inom kort betydande
förluster bland boskapen. Äfven i Syd-Amerika har
sjukdomen numera stor spridning, och en i Central-
och Syd-Afrika äfvensom i Indien och Australien
under benämningen redwater förekommande sjukdom är
identisk med texasfebern. Dödligheten växlar mellan
5—50 proc. och kan i svårare fall uppgå ända till
90 proc. I Amerika och Australien undergå djur,
som införas till förut ej inficierade områden ifrån
smittade orter, en med 7—10 dagars mellantid två
gånger upprepad tvättning med parasitdödande medel
för att befrias från alla vidsittande fästingar, och
djur, som importeras till trakter, där texasfebern
förekommer, söker man genom skyddsympning med blod
från djur, som genomgått sjukdomen, bibringa en viss
grad af immunitet eller ökad motståndskraft; därigenom
ha förlusterna i sjukdomen kunnat något nedbringas.
E. T. N.

Texel [te’ssel], nederländsk ö i Nordsjön, den
sydligaste af Västfrisiska öarna, belägen utanför
Zuiderzees mynning och genom det 4 km. breda sundet
Marsdiep skild från staden Helder på Nord-Hollands
nordspets. Ön, 180 kvkm., består till
större delen af ängsmark och skyddas mot
hafvet i ö. och s. af dammar, i öfrigt af
sanddyner. Befolkningen, omkr. 6,500 pers., idkar
fårskötsel (ull och "Texelost"), jordbruk, fiske och
sjöfart. Hamnplats Oudeschild på sydöstkusten. Vid
T. ha flera sjödrabbningar utkämpats mellan engelsmän
och holländare, t. ex. 1653 och 1673.
(H. W—k.)

Texier [täksiē], Charles Félix Marie, fransk arkeolog,
f. 1802, d. 1871, företog under 1830-talet på
offentligt uppdrag forskningsresor i västra Asien,
aftecknade fornlämningar och riktade franska
statens samlingar. Han utnämndes 1843 till kronans
kommissarie vid anstalterna för bildande konst och
invaldes 1855 i Institutet. Bland hans utgifna arbeten
må nämnas praktverken Description de l’Asie Mineure
(1839—49), Description de l’Arménie, de la Perse et de
la Mésopotamie
(1840—52) och Architecture byzantine (1864).

Text (lat. textus, eg. väfnad, sammanhang). 1. Den
sammanhängande ordfogningen af ett tal eller en
skrift; en författares egna ord i motsats till
anmärkningar, förklaringar o. s. v.; orden till ett
sångstycke, en opera (libretto) e. d. i motsats
till musiken. — 2. Stycke, hvaröfver talas eller
predikas, i synnerhet predikotext, som vanligen
utgöres af ett stycke ur bibeln (jfr Perikoper).
Predikotexterna äro af olika slag,
t. ex. ottesångstext, högmässotext och aftonsångstext,
hvarjämte särskilda böndagstexter påbjudas
af K. M:t för böndagarna. — 3. Ett slags stor
boktryckarstil, som innehåller 10 kvartpetit och
förr äfven kallades sekunda, emedan den var den andra
stilsorten uppifrån (se Stil, sp. 1382). — Texta,
pränta (med) utsirade bokstäfver.

Texte [täkst], Joseph, fransk litteraturhistoriker,
f. 1865 i Paris, d. 1900 i Lyon som professor vid
universitetet där, skref bl. a. Études de littérature
européenne
(1898) och det för uppfattningen af
1700-talets litteratur och kulturströmningar
banbrytande arbetet Jean-Jacques Rousseau et
des origines du cosmopolitisme littéraire
(1895,
prisbelönt af Franska akad.). T. utgaf äfven Diderots
"Extraits" (1896).
R—n B.

Textilfärgning. Se Anilinfärger, Färgning och
Tjärfärger.

Textilier, alster af textil konst (se d. o.).

Textilindustri (af lat. textile, väfnad), gemensam
benämning på alla de verksamhetsgrenar, som ha till
ändamål att framställa väfnader. Då väfnader förekomma
af många slag, delvis mycket olikartade (se Väfning),
och då man till textilindustrien räknar också
de arbeten, som afse framställningen af garn och
tråd, d. v. s. materialet till väfnaderna, äfvensom
dessas vidare beredning (appretering), är begreppet
mycket omfattande. Hit räknas sålunda de textila
råämnenas bearbetning till garn (en bearbetning, som
kan vara mycket olika för olika material och ändamål),
garnets förberedning till väfningen, vidare själfva
väfningen och tygets färdiggörande (appretering)
samt dessutom äfven repslageriarbeten, fastän dessa
endast sällan och blott med sina finaste fabrikat
bruka ingå i väfnader. Stickade, virkade, flätade,
knutna och knypplade varor samt snörmakeriarbeten
(passementerier) höra också till textilindustriens
alster och i åtskilliga fall, ehuru med mindre fog,
räknas äfven filtarbeten hit. — Hithörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:46 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free