Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1023-1024 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textilindustri - Textilit - Textil konst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industrigrenar äro närmare beskrifna i
art. Bomullsindustri, Linberedning, Linneindustri,
Sidenindustri, Ylleindustri; Kardning, Spinning,
Väfning; Appretera, Karbonisera,
Stickning, Knyppling, Haute-lisse m. fl. – Man ger
ordet textilindustri en alltför vidsträckt betydelse,
om man, såsom stundom sker, därunder innefattar äfven
sömnadsarbeten, broderier och andra genom den färdiga
väfnådens ytterligare förädling framställda föremål.
G. A. W.

Textilindustrien intar i afseende på
tillverkningsvärdet det femte rummet bland
industrigrenarna i Sverige. 1913 (året före
Världskrigets utbrott) var dess tillverkningsvärde
203,271,884 kr., 1916 (det sista år, för hvilket
officiella siffror finnas tillgängliga) steg det till
340,772,237 kr., säkerligen på grund af de stegrade
prisen. Inom textilindustrien i ofvan angifven
omfattning voro 1916 anställda 36,503 personer,
hvaraf 2,219 förvaltningspersonal och 34,284 egentliga
fabriksarbetare (hvaraf ej mindre än 22,340 kvinnor).
Största verksamheten utöfvades i Älfsborgs län (9,465
arb., hvaraf 4,185 i Borås), Göteborgs och Bohus län
(6,675 arb., hvaraf 1,608 i Göteborg), Östergötlands
län (6,463 arb., hvaraf 5,646 i Norrköping), Malmöhus
län (4,107 arb., hvaraf 2,650 i Malmö), Hallands län
(1,786 arb.) och Stockholms stad (1,219 arb.).

Tabell utvisande industriprodukternas kvantitet eller
värde 1913 och 1916.

Varuslag	Kvantitets enhet	1913	1916
Garn och tråd	kg.	38,495,116	41,519,263
Ullgarn	»	8,432,944	11,685,931
Kamgarn	»	3,084,149	1,025,450
Bomullsgarn	»	18,510,448	20,875,863
Linne- och hampgarn	»	1,965,295	2,407,736
Jutegarn	»	6,496,657	5,517,442
Tråd	»	5,623	6,841
Repslageritillverkningar:	»	3,289,478	5,110,723
Segel- och bindgarn	»	1,893,521	3,396,800
Tågvirke	»	1,395,957	1,713,923
Schoddy och annan konstull:	»	1,282,789	3,118,575
Vadd	»	1,423,761	1,479,881
Trassel	»	2,038,449	1,578,962
Dref	»	–	913,478
Väfnader:	»	28,267,925	30,725,465
Sidenväfnader	»	1,050	1,050
Hel- och halfylleväfnader (stampad filt inräknad)	»	9,010,197	9,674,991
Bomullsväfnader: oblekta, ofärgade och otryckta	»	4,688,405	4,834,487
blekta eller färgade	»	7,444,223	9,074,979
tryckta eller pressade	»	480,032	865,459
Linne- och hampväfnader	»	1,528,952	1,776,523
Juteväfnader: oblekt och ofärgad säck- eller packväf	»	4,870,855	4,215,867
andra slag	»	244,211	282,109
Andra hithörande tillverkningar:
Trikåvaror	kr.	15,740,629	24,243,723
Band, hel- och halfsiden-	kg.	890	1,145
andra	»	201,426	403,722
Remmar och slangar	kr.	781,292	2,146,852
Snören och snörmakeriarbeten	»	501,908	1,034,088
Fisknät	»	440,995	1,453,687
Spetsar och spetsväfnader	kg.	24,100	33,650
Trådgardiner	kr.	1,800,000	1,650,000
Färgning, blekning, tryckning, appretering och impregnering
af inköpt material (kvantitet och försäljningsvärde)	kg.	687,770	1,081,318
	kr.	1,842,503	4,536,643
af främmande material (förädlingslön)	»	3,893,548	5,289,839

Textilit, ett slags pappersgarn, tillverkadt genom
sammantvinning af en smal pappersremsa och en osnodd
sträng af tågor eller blånor af lin, hampa eller
jute. Garnet, som utgör ett surrogat för jutegarn,
kan användas till bindgarn, skördegarn, snören,
säckar, emballage och presenningar.
G. S-n.

Textil konst (lat. opus te’xtile, af te’xere,
väfva, sammanfläta), den gemensamma benämningen
på alla de arter af konstslöjd, för hvilka en
sammansnärjning eller sammanflätning af trådar
ligger till grund. Hit höra således f lät ning,
stickning, virkning, knyppling och konstväfning samt
alla de förfaringssätt, hvarigenom alstren af denna
verksamhet ytterligare förädlas och prydas. Gränsen
emellan textil konst och textilindustri (se d. o.) är
i vissa fall sväf-vande. De vanligaste slagen af
råämnen för textil konst äro silke, ull, Un, bomull
och hampa, men därjämte förekommer en mängd andra
material ur både djur- och växtriket. Dekorationen af
en väfnad kan ske direkt i väfstolen - en urgammal
uppfinning, som finnes afbildad redan i egyptiska
grafmålningar - medelst randning eller rutning, och
på ett mera framskridet stadium inväfvas för samma
ändamål blommor och blad eller ornament och figurer
(jfr Gobelängtapeter, Haute-lisse och Orientaliska
mattor). Nutiden har genom sina mekaniska uppfinningar
i hög grad fullkomnat detta dekorationssätt, så att
snart sagdt hvilka mönster som helst kunna i väfstolen
utföras. Ett annat sätt för tygers dekorering
är tryck (se Tygtryck) medelst stämplar, stockar
eller valsar, brukligt äfven hos jämförelsevis lågt
stående folk, hos oss företrädesvis repre-senteradt
genom kattuntrycket. Som en tredje och viktig art
tillkomma de olika slagen af broderi eller sömnad
(se d. o.). En märklig grupp af textila arbeten utgöra
äfven spetsarna (se d. o.). Upk.*

En nyare svensk textilkonst har skjutit kraftig
och glädjande växt under de senaste årtiondena,
syftande till större gedigenhet och konstnärlig smak
i textilierna samt delvis äfven till att ernå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>