Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thags - Thai - Thais - Thala - Thalamiflorae - Thalamus opticus - Thalassa (Thalatta) - Thalassidroma - Thalassiophyllum - Thalassiosira - Thalassiothrix - Thalassophryne - Thalassoterapi - Thalatta - Thalberg, Gustave Jonathan - Thalberg, Sigismund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del af det lofvade bytet bragtes som offer till
Kalis tempel vid Mirzapur. Förbundet hade ett eget
tjufspråk, ramasi (behandladt af W. H. Sleeman,
"Ramaseeana, or a vocabulary of the peculiar
language used by the thugs", utg. på engelska
regeringens föranstaltning, 1836). Thaggers
ständiga våldsgärningar, mot hvilka man länge stod
försvarslös, framkallade slutligen genom den engelske
generalguvernören W. Bentincks (1828—35) ingripande en
kraftig aktion mot dem, hvarvid särskildt öfverstarna
W. H. Sleeman och Meadows Taylor voro kraftigt
verksamma. Redan i slutet af 1835 blef en massa af
dem fängslad och dömd till döden eller landsförvisad,
hvarefter hela sekten snart upplöstes. — De förste
europeiske resande, som omnämnde thag-sekten, voro
Thevenot (1665) och Fryer (1673); bäst känd blef
den genom Meadows Taylors roman "Confessions of a
thug" (1839 och 1858), W. H. Sleeman, "The thugs
or phansigars of India" (2 bd, 1839). Jfr vidare
Sherwood, "On the murderers called phansigars", och
J. Shakespear, "Observations regarding bradheks
and thegs" (i "Asiatic researches", XIII, 1820),
J. P. Wåhlin, "Om stryparne (thugs). Fanatism
och mord" (1851), E. Thornton, "Illustrations of
the history and practices of the thugs" (1857),
J. Hutton, "Populär account of the thugs and dacoits"
(s. å.), E. W. Hopkins, "Religions of India" (1896),
R. W. Frazer, "British India" (3:e uppl. 1904), och
Paupa Rao Naidu, "The criminal tribes of India" II
(1905)
K. F. J.
Thai. Se Tai.
Thai’s (grek. Θαίς), forngrekiskt kvinnonamn, hvilket
bars bl. a. af åtskilliga berömda hetärer. Mest bekant
bland dessa är T. från Aten, lika spirituell som
lättsinnig, älskad af Alexander den store och efter
hans död förmäld med Ptolemaios I i Egypten. Att
hon anstiftat Persepolis’ brand är obestyrkt. —
En egyptisk hetär på 300-talet var den slutligen
som helgon dyrkade T., hvilken omvändes af den
helige Paphnutus och sedan lefde som eremit i en
förseglad cell. Hennes historia har tjänat som
librett till Massenets bekanta opera "Thaïs".
A. M. A. J. C.
Thala, stad i det forna Numidien. Jugurtha försvarade
staden, där alla hans rikedomar förvarades,
mot romarna, men den intogs af Metellus (108
f. Kr.). Vid en ännu i dag T. benämnd plats finnas
betydande ruiner. Se bl. a. "Nouvelles archives des
missions scientifiques et littéraires" 1907—08.
J. C.
Thalamifloræ, bot., afdelning af Diplochlamydeæ
(se Exogenæ) i De Candolles system, utmärkt af
fribladig, undersittande blomkrona; andra serien
af dikotyledonerna i E. Fries’ system, utmärkt
af fribladig blomkrona och ståndare "fästa jämte
kronbladen på ett eget fäste". Fries indelade
T. i klasserna Discifloræ, hvars "ståndare och
kronblad äro fästa på kanten af en, öfver eller
omkring fruktämnet befintlig disk" (= Umbellifloræ,
Rhamnales m. m. i nu antaget system), Sertifloræ, med
"ståndare och kronblad fästa rundtomkring eller
på fruktämnets bas" (= Ranales, Rhoeadales
m. m.) och Columnifloræ med "ståndare fästa under
fruktämnet på ett punkt- eller pelarlikt fäste"
(= Malvales, en del af Geraniales och Parietales).
G. L—m.
Thalamus opticus, anat. Se Hjärnan, sp. 829.
Thalassa (Thalatta), grek., haf, särskildt
Medelhafvet. Till ett ordspråk vordet är det
jublande ropet thalatta, thalatta! (haf, haf!),
hvarmed de tiotusen grekerna, hvilka deltagit i
Kyros den yngres fälttåg mot Artaxerxes, från en
högt belägen punkt vid Trapezus hälsade det för deras
ögon sig utbredande Pontos euxeinos (Svarta hafvet).
A. M. A.
Thalassidroma, zool. Se Stormsvalesläktet.
Thalassiophyllum, bot. Se Alger, fig. 6 B, och
Laminariaceæ.
Thalassiosira, bot. Se Plankton, sp. 1012.
Thalassiothrix, bot. Se Plankton, sp. 1012.
Thalassophryne. Se Fiskgift, sp. 439.
Thalassoterapi. Se Talassoterapi.
Thalatta. Se Thalassa.
Thalberg, Gustave Jonathan, urspr. Thelberg,
konsertledare och impresario, f. 19 okt. 1854
i Säbrå, Västernorrlands län, d. 22 aug. 1917 i
Stockholm, var 1875—85 student i Uppsala, där han
genom sin klangfulla tenorbaryton var en af Orphei
drängars stödjepelare och spelade violin i Akademiska
kapellet. Han kom 1885 till Amerika och var en tid
anställd som solist i en kyrkokör, men trädde 1886 i
förbindelse med den ryktbare impresarion J. B. Pond,
och dels som dennes representant, dels från 1890 som
egen företagare (den ende svenske af internationellt
mått) ordnade han ett stort antal berömda musikers
och sångares turnéer i Amerika samt äfven flera
författares och vetenskapsmäns föredragsresor. Han var
ledare för bl. a. den s. k. Luttemannska kvartettens
konsertresor i Sverige och Amerika, för Lunds
studentsångares och norska Studentersangforeningens
lyckosamma Amerika-turnéer (1904, 1905) samt för den
svensk-amerikanska elitkörens turné i Sverige. Från
1906 bosatt i hemlandet, egnade han sig där mest åt
populär föreläsarverksamhet, skildrade sina minnen
i Bland "stjärnor" (1906; 2:a uppl. 1910) och skref
äfven Artistprofiler och impresariohistorier (1915).
O. A. L—r. E. F—t.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
