- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1037-1038

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thaler - Thales - Thalessa - Thaletas - Thalheim, K. B. - Thalia - Thalia - Thalia - Thaliacea - Thalias tjänare - Thalictrum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

thaler o. s. v. Den thaler, som äfven efter
markräkningens införande varit i omlopp ända till
början af 1900-talet, delades i 30 silbergroschen
(= 360 pfennig), innehöll 16 2/3 gr. fint silfver och
motsvarade 3 mark guld (2,67 kr.; verkliga värdet
blott hälften däraf efter priset på silfver). Från
thalern härstamma den nordiska "dalern" och den
amerikanska "dollarn".
illustration placeholder
Thaler, slagen i Lübeck 1557 för kejsar Karl V.


illustration placeholder
Thales’ förmodade bild från

en antik dubbelherm.

Thales (grek. Θαλῆς), en af Greklands "sju vise",
f. i Miletos, lefde enligt traditionell tidsberäkning
mellan 640 och 548 (545) f. Kr. Han var berömd som
astronom, matematiker och omtalas äfven som köpman
och ingenjör, men framför allt som grundläggare af
den grekiska naturfilosofien. Vattnet var, enligt
T., alltings yttersta grund. På vattnet, hvilket
fyllde den nedre hälften af himmelssfären, simmade
jorden. Allting hade lif: världsalltet var lefvande
och fylldt af demoner. Huru han närmare utfört denna
filosofiska grundtanke,
är dock ej bekant, liksom i allmänhet hela
hans personlighet omges af ett sagolikt
dunkel.
A. M. A.

Thalessa, zool. Se Rhyssa.

Thaletas (grek. Θαλήτας), forngrekisk skald
och musiker från Gortyn på Kreta, i 7:e årh. f. Kr.,
kallades till Sparta för att fullfölja och utveckla
den af Terpandros grundade doriska musiken. Hans
lyrik synes ha stått i nära samband med Apollons
dyrkan, och han säges ha uppfunnit de till denna kult
hörande högtidliga körsånger, som benämnas paianer
och hyporchemer.
A. M. A.

Thalheim, K. B. von. Se Dahlheim.

Thalia, bot. Se Marantaceæ.

Thalia (grek. Thaleia). Se Chariter
och Muser. — Thalias tempel, fig., teatern.

Thalia, ett sällskap i Stockholm, som
fortsatte "Nya sällskapet", hvilket i sin tur hade
för en kort tid (1835—36) öfvertagit den teatraliska
verksamhet, som utöfvats af Auroraorden (se d. o.).
J. C.

Thaliacea, zool. Se Tunicata.

Thalias tjänare (sign. T. T.), en sammanslutning af
manliga skådespelare vid Stockholms teatrar,
var i början (1902—05) eg. en sångförening
af opera- och operettartister med uppgift
att genom årliga konserter söka åstadkomma medel
till en pensions- och understödskassa, och T. T:s
präktiga kör gaf under de nämnda åren konserter
under anförarskap af E. Åkerberg (se denne). Därefter
ombildades sällskapet till en klubb för kamratligt
umgänge, med tillträde öppet för medlemmar af
äfven andra teatrar i hufvudstaden än sångscenerna,
men klubben har efter våren 1914 icke vidare gett
några verkliga lifstecken ifrån sig. Ordf. ha varit
K. Nyblom 1902—14. E. Norée 1914 och E. Fröberg
sedan 1915.

Thalictrum L., Ängsrutsläktet, bot., ett släkte,
hörande till fam. Ranunculaceæ, af oftast högväxta,
glatta örter med spiralställda, 2-flerdubbelt
pardelade blad, hvilkas gemensamma skaft äro slidlikt
vidgade. Bladflikarna erinra något om vinrutans; däraf
sannolikt det svenska namnet. Inga svepen finnas under
blomsamlingarna, som äro antingen flocklika eller
klaselika och vanligen täta. Blomhyllet är enkelt,
snart affallande. Ståndarna äro många, hos några arter
petaloida, ofta med långa strängar. Pistillerna äro
många, frukterna små nötter. I Sverige finnas 6 arter,
af hvilka den på fuktiga ängar och vid sjöstränder
bland buskar förekommande T. flavum, ängsruta
(se fig.), är den vanligaste. En vacker, som
prydnadsväxt odlad art är T. aquilegiifolium,
aklejruta, med vanligen violetta blommor;
den växer sällsynt på fuktiga ställen i skogar i
sydligaste Sverige. En allmän fjällväxt är den
lilla T. alpinum, fjällruta, med enkel
stjälk och gråvioletta blommor. Som prydnadsväxter
i trädgårdarna odlas de ståtliga och vackert
blommande T. Delavayi och T. dipterocarpum,
härstammande från Öst-Asien. T. flavum, som
förr hade användning i medicinen, nyttjas af
menige man som medel mot gikt, hvaraf örten äfven
erhållit namnen torrvärksgräs och iktegräs.
O. T. S. (G. L—m.)
illustration placeholder
Thalictrum flauvum (ängsruta), 1 stjälktopp i

blom, 2 stjälkstycke med blad, 3 blomskaft med mogen

frukt, 4 småfrukt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free