Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tham, Gustaf Vilhelm Sebastian - Tham, Karel Ignac - Tham, Václav Jan Simon - Thamar - Thames - Thames-tunneln - Thamiatis - Thamiska föreläsningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landtbruk, valdes af Hallands läns landsting till led. af
Första kammaren 1895—97 och 1899—1907 samt var
därunder suppleant i statsutskottet 1896—97 och i
konstitutionsutskottet 1899—1907.
1 —rn. 2. C. Sahlin. 4—5. Fmn.
Tham, tjechisk släkt från 1500-talet. 1. Karel
Václav Ignac T., språkforskare, f. 1763,
d. 1816, utgaf 1783 en polemisk studie Obrana
jazyka Českého, hvari han framhöll det tjechiska
språkets ursprunglighet och kraf på själfständighet,
samt 1803 i bokform sina föreläsningar Über den
charakter der slaven. Förutom flera språkläror
författade han många lexikografiska arbeten,
däribland Deutsch-böhmisches national-lexikon (1788;
nya uppl. 1799, 1814). Jämte sin broder diktade han
den versifierade prologen Svátek českého jazyka
(det tjechiska språkets högtid) vid den första
tjechiska teaterföreställningen 1785. Dessutom
öfversatte han för scenen Shaksperes "Macbeth",
Schillers "Räuber" m. fl. — 2. Václav Jan Šimon T.,
den föregåendes broder, skådespelare och dramatiker,
f. 1765, d. 1816, utgaf 1785 den första nytjechiska
litteraturkalendern eller antologien, Básně v řeči
vazané. För teatern skref han många lustspel och
historiska skådespel i folklig stil med nationalämnen,
däribland Vlasta a Šárka aneb Dívčí boj u Prahy,
Švedská vojna v Čechách aneb udatnost pražských
studentŭ (Svenska kriget eller Pragstudenternas
tapperhet), Albrecht Václav z Valdšteina vévoda
Frydlandský, samt många bearbetningar från tyskan.
1—2. A—d J.
Thamar (hebr., "palm", "dadelpalm"). Se Tamar.
Thames [te’mṡ]. 1. (Lat. Tamesis l. Tamesa,
fr. Tamise, sv. Themsen) Englands största flod och
den mest trafikerade flodvägen på jorden, uppstår
genom förening af flera källåar på 113 m. höjd
s. v. om Cirencester i södra Gloucestershire
och kallas Isis [a͡i’sis] i sitt öfre lopp, intill
föreningen med Thame nära Dorchester. Den blir
segelbar vid Lechlade, 40 km. från sina källor,
sedan dess vattenmängd ökats genom Churn, Coln och
Leach; här ingår äfven Severnkanalen i floden, som
därigenom sättes i förbindelse med västkusten. Vid
Oxford upptas fr. v. Cherwell, som står i förbindelse
med Oxford—Birmingham-kanalen, hvilken sammanbinder
T. med Trent. Från Oxford går floden mot s. förbi
Abingdon, där den upptar Ock fr. h. samt Wilts-
och Berkshire-kanalen (som går till Avon), till
Reading, där bifloden Kennet samt Kennet—Avon-kanalen
upptagas fr. h. Från Reading antar floden östlig
hufvudriktning, men med en mängd stora krökningar,
närmast förbi Henley, Marlow och Maidenhead, där
den fr. h. upptar Loddon. Floden passerar därefter
Eton, Windsor, Staines, där den upptar Colne fr. v.,
Chertsey, Hampton court, Kingston, Teddington, dit
tidvattnet går upp, Twickenham, Richmond, där den
upptar Mole fr. v., Kew, världsstaden London, som den
tillhör under 12 km. af sitt lopp och där en tunnel är
gräfd under floden (se London, sp 1048), Deptford,
Greenwich, Blackwall, Woolwich och Gravesend. Där,
45 km. nedanför London, har floden en bredd af 800
m., och vid Nores fyr snedt emot Sheerness, omkr. 80
km. nedanför Londonbron, har dess æstuarium en bredd
af 16 km. Till Nore, där öfvergången till Nordsjön
kan anses ega rum, utgör afståndet från källorna
omkr. 360 km.; flodområdet beräknas till omkr. 13,000
kvkm. Vid Lechlade är normala lågvattenmängden
omkr. 50 kbm. i sekunden, vid Teddington 200. Bredden
är på sistnämnda ställe 75 m., i London, där den
från Londonbron till West-indiadockorna kallas
Pool, 200—250 m. Ebben räcker 7 timmar och floden 5
timmar; flodvattnet stiger 4—7 m. och går på omkr. 4
timmar från Nore till Teddington, där slussen
sätter en gräns för flodvågen. Floden är medelst
slussar farbar till Lechlade (dit gå pråmar),
240 km. ofvanför Londonbron; till Oxford gå små
ångbåtar. Fartyg om 200 ton gå upp till Londonbron,
sådana om 400 ton till the Pool och till Deptford
fartyg af hvilken storlek som helst. Ofvanför London
erbjuda strandlandskapen med sina städer, byar,
landställen, parker, ängar och skogklädda kullar en
angenäm växling af landskapsbilden. Nedanför staden,
där stränderna merendels äro flacka och marsklandet,
som vid hög flod ligger under T:s nivå, genom dammar
måste skyddas för öfversvämningar, framställer floden
en bild af den mest storartade samfärdsel, genom den
ofantliga mängden af fartyg på floden, den lifliga
rörelsen på båda stränderna samt genom städer, sådana
som Greenwich, Deptford och Woolwich, med en mängd
dockor, arsenaler och magasin, samt Gravesend, hvilket
är slutpunkten för Londons hamn och samlingsplats för
de stora kofferdifartygen. T:s mynning, nu skyddad
genom försvarsverken vid Sheerness, forten Tilbury och
New Tavern samt två simmande batterier vid Gravesend,
var fordom obetydligt försvarad, så att holländarna
under Ruyter i juni 1667 seglade in i T:s mynning togo
flera engelska krigsfartyg och satte staden London i
den största förskräckelse. — 2. Flod i kanadensiska
prov. Ontario, omkr. 250 km. lång. genomflyter i
sydvästlig riktning landet mellan sjöarna Huron och
Erie samt mynnar ut i Lake Saint-Clair. — 3. Flod,
110 km. lång, i nordamerikanska staten Connecticut,
är segelbar fr. o m. Norwich och mynnar ut 22
km. därifrån vid New London i Long-island-sound,
Atlantiska hafvet. — 4. Hafsvik, flod, grefskap och
stad på Nya Zeelands Nordö, prov. Auckland. Hafsviken
är en utbuktning af Hauraki-gulf på nordöstra
kusten. Staden T. har äfven benämnts Grahamstown
(se d. o.).
1. (G.W.) 2—4. H. W—k.
Thames-tunneln [te’mṡ-]. Se London, sp. 1048.
Thamiatis, stad. Se Damiette.
Thamiska föreläsningarna, en serie af i Stockholm
tid efter annan återkommande offentliga föredrag
öfver delar af fysiken, hvilka föredrag anordnas
af Vet. akad. och bestridas medelst afkastningen af
den s. k. Thamiska donationen. Genom gåfvobref af 8
mars 1727 skänkte kommerserådet Sebastian Tham (se
d. o.. släktöfversikten) 30,000 dal. kmt som bidrag
till att återupplifva det s. k. Collegium illustre
(se d o.), hvilket, af ridderskapet och adeln
inrättadt 1625, redan 1632 upphörde. Det donerade
kapitalet uppgick 1744 till öfver 50,000 dal. kmt,
hvadan ridderskapet och adeln då ansåg tiden vara
inne att söka förverkliga testators afsikter genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
