Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1069-1070 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Themptander, Oskar Robert - Themsen - Thenar - Thénard, Louis Jacques - Thénards blått - Theobald

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt konungen visat sig obenägen för en ny
riksdagsupplösning, afgick T. jämte de fleste af
regeringens medlemmar 6 febr. 1888. Han utnämndes
samtidigt till landshöfding i Stockholms län. T.,
hvilken ställt sig medansvarig för det af
statsministern Thyselius 1883 afgifna inlägget
i den norska vetostriden, skall (enligt uppgift
af Y. Nielsen i "Under Oscar II:s regjering") ha
1884 jämte Hochschild afgett en bestämd gensaga
mot de tankar, som då en tid voro uppe hos Oskar
II att i anledning af norska stortingets beslut
9 juni s. å. afsäga sig norska kronan. Under T:s
statsministertid genomfördes 1885 i föredragningen
af ministeriella mål en väsentlig förändring, som
framkallade en del för sin tid betydelsefulla
meningsutbyten mellan svenska och norska
regeringarna. Bland viktigare styrelseåtgärder,
utom de ofvan nämnda, till hvilkas genomförande
T. som finans- eller statsminister väsentligen
medverkade, må nämnas Domänstyrelsens organisation
(1882), personliga skyddsafgiftens borttagande
(1883), höjning i bevillningsfria existensminimum
och af de bevillningsfria afdragen för de mindre
skattebeloppen, reglering af vissa hofveriskyldigheter
(1883 och 1885), postsparbankens inrättande (1883,
på T:s initiativ), skattefrälseräntors inlösen (1885),
anordnande af kontroll öfver försäkringsanstalter, nya
lagar för tillverkning och försäljning af brännvin,
nedsättning af post- och telegramportot, ordnande af
statsverkets kassaförlagsfond, afsättande af en fond
till nytt riksdagshus.

T. var led. af Första kammaren för Kristianstads län
1886—88 och som liberala partiets kandidat riksdagsman
för Stockholm i Andra kammaren fr. o. m. 1894
års riksdag till sin död. Under denna tid var
han ordf. i bankoutskottet fr. o. m. 1894. Från
T:s uppträdande som enskild riksdagsman äro
att särskildt framhålla: hans uttalande vid 1888
års riksdag för en rösträttsreform, hans motion
1894 åsyftande förnyad granskning af de uppgjorda
planerna till riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och
nytt förslag till frågans lösning och motionen 1895
om ändringar i 1888 års beslut i sådant syfte, att
endast riksbankshuset uppfördes på Helgeandsholmen,
medan åter förutvarande riksdagshus på Riddarholmen
om- och tillbyggdes, samt hans stora tal 1894 mot
inskränkning af städernas representationsrätt. Hans
försök 1895 att bilda ett stort centerparti inom
Andra kammaren blefvo resultatlösa och torde snarare
ha påskyndat landtmannapartiernas sammanslagning.

Från landshöfdingplatsen, på hvilken han utvecklade
en erkännansvärd drift, tog T. af privata skäl
afsked 7 aug. 1896 och antog befattningen som
verkställande direktör i Trafikaktiebolaget
Grängesberg—Oxelösund. Vid sin död var han
medlem af 1895 års unionskommitté. I öfrigt
hade han varit ordf. i bankkommittén 1889—90,
jordbrukslägenhetskommittén 1891—92 och i
kommittén ang. Landt- och Sjöförsvarsdepartementens
sammanslagning 1894—95, i Nya elementarskolans
direktion (1888—96), i direktionen öfver Civilstatens
pensionsinrättning, i styrelsen för städernas
allm. brandstodsbolag (1890—96) och i direktionen
öfver Institutet för blinda (1892—96). Han blef 1893
hedersled. af Landtbruksakad. och 1897 af Stockholms
läns hushållningssällskap, hvars ordf. han varit.
T—s.

Themsen. Se Thames.

Thenar (grek., flata handen, fotsulan), anat.,
den i flata handen framskjutande, svällda, af små
muskler bildade delen längs tummens bas. Den mindre,
mot flata handens lillfingerkant belägna muskelknölen
kallas antithenar.
G. v. D.*


Thénard [-nār], Louis Jacques, baron, fransk
kemist, f. 4 maj 1777 i dep. Aube, d. 21 juni 1857
i Paris, var först repetitör, sedan professor i
kemi vid École polytechnique (till 1837), därjämte
professor vid Collège de France och vid Faculté
des sciences (till 1840). 1810 blef han medlem af
Institutet, baroniserades 1824 och var 1833—48
pär af Frankrike. T. var lärjunge af Berthollet och
en af sin tids mest framstående kemister, utmärkt
både som forskare och som lärare. Bland hans många
undersökningar anföras här endast de viktigaste. 1818
upptäckte han, att väte med syre ger utom vatten ännu
en oxid, vätesuperoxid, ett ämne, som i våra dagar
får allt större användning i tekniken som antiseptiskt
ämne och blekningsmedel. Jämte Dulong utförde han 1826
en undersökning öfver platinans och andra metallers
förmåga att underlätta gasers förening. Tills. med
Gay-Lussac utarbetade han en metod för att framställa
metallerna kalium och natrium samt lärde känna dessa
märkvärdiga metallers viktigaste förhållanden. 1808
framställde han elementet bor i fritt tillstånd. Af
största vikt äro de undersökningar T. gemensamt med
Gay-Lussac 1809 utförde öfver saltsyra och klor,
genom hvilka de vetenskapliga bevisen anskaffades
emot den då rådande uppfattningen af saltsyra som
syresyra och klor som en högre oxid däraf. Äfven på
den organiska kemiens område utförde han viktiga
arbeten. Gemensamt med Gay-Lussac förbättrade
han metoden för organiska ämnens analys. Han
undersökte den vid torrdestillation af fett uppkomna
sebacinsyran samt verkställde försök öfver jäsningen,
öfver eterarter, galla m. m. T:s arbeten finnas
offentliggjorda i "Journal de physique", "Annales de
chimie" och "Annales de chimie et de physique". De
gemensamt med Gay-Lussac utförda arbetena finnas
samlade i "Recherches physico-chimiques" (1811). Han
utgaf äfven en af samtidens mest använda läroböcker i
kemi, Traité de chimie élémentaire (1813—16; 6:e uppl.,
5 bd, 1833—36). T. var led. af sv. Vet. akad. (1821).
P. T. C. (K. A. V—g.)

Thénards blått [-nārs]. Se Koboltblått.

Theobald [thī’əbå̄ld], Lewis, engelsk författare,
f. 1688, d. 1744, skref allehanda litterära arbeten
af föga intresse för eftervärlden, som blott har att
minnas S. som en god textkritiker och återställare
af Shaksperes verkliga text genom en granskning
af Popes upplaga af Shakspere. Pope hämnades
genom att göra T. till hjälten i "Dunciad".
R—n B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>