- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1077-1078

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theognis - Theognostos - Theoklymenos - Theokritos - The old sailor - Theologia irregenitorum - Theologisk quartalskift - Theomnestos - Theon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som störtade det härskande adelspartiet och beröfvade
det dess besittningar, synes ha tillskyndat T. stora
förluster. Hans olyckor uppfyllde honom med bitterhet
mot hans till makten komna vedersakare, som han
i sina dikter, mestadels riktade till en ung man
vid namn Kyrnos, betecknar som vanbördiga, ärelösa
o. s. v., hvaremot alla goda egenskaper tillerkännas
de adlige. Men vid sidan af detta starkt utpräglade
klasshat förekomma äfven många sköna uttryck af en
upphöjdt sedlig världsåskådning och from förtröstan
på en högre ledning af människornas öden. Några andra
af hans dikter äro egnade åt vinet och kärleken. Af
hans på elegiskt versmått (se Distikon)
författade sånger finnes, efter uteslutning af hvad
som bevisligen är främmande långods, något öfver
1,200 vers i behåll. Dessa bestå af längre och kortare
fragment, utan inbördes sammanhang eller planmässig
ordning. De äro utgifna bl. a. af Bergk i samlingen
"Poetæ lyrici", Sitzler (1880), Hiller-Crusius i
"Anthologia lyrica" (1897) m. fl.
A. M. A.

Theognostos (grek. Θεόγνωστος), östromersk
grammatiker och historieskrifvare, som lefde i
början af 800-talet. Hans förnämsta arbete, som han
tillegnade kejsar Leo Armeniern (813—820), är den
mycket egendomliga Ortografien (i 1,003 regler;
utg. af A. Cramer 1835, senare af andra). Man
finner af denna skrift bl. a., att det grekiska
uttalet då ej längre gjorde skillnad på αι och ε,
ει, ι och η,οι och υ (då uttaladt som ü),
ο och ω. På äldre dagar utgaf T. en nu förlorad
berättelse om Eufemios’ resning på Sicilien och
arabernas besittningstagande af denna ö (826, 827).
J. C.

Theoklymenos (grek. Θεοϰλύμενος), en argivisk siare,
som på grund af ett mord flytt från sitt hemland
till Pylos, där han träffar Telemachos, som söker
sin förlorade fader (se Odysseus). Han följer med
till Ithaka och förkunnar för Penelope hennes makes
hemkomst och för friarna (se Penelopeia)
deras undergång.
J. C.

Theokritos (grek. Θεόϰϱιτος, lat. Theocritus),
forngrekisk skald från Syrakusa på Sicilien,
den egentlige skaparen af den diktart, åt hvilken
man gett namnet bukolisk poesi (herdedikt, idyll,
se d. o.), lefde i förra hälften och omkr. midten af
3:e årh. f. Kr. dels i Syrakusa hos konung Hieron II,
dels i Alexandria. Under hans namn ha till vår tid
kommit 30 eller 31 idyller, bland hvilka dock några
äro af tvifvelaktig äkthet. De äro till största delen
skrifna på episkt versmått (hexameter). Några af
dem äro episkt berättande, andra rent lyriska, många
äro affattade i växelsång, stundom utvecklande sig
till verkligt dramatisk form, t. ex. i den ryktbara
femtonde ("Syrakusanskorna"), hvarvid Sofrons mimer
sägas ha tjänat som förebild med afseende på stil och
anläggning. Dessutom finnas af T. några kortfattade
dikter i epigrammatisk stil. Hans språk är en
konstgjord poetisk dialekt, som alltefter innehållets
och stämningens art är öfvervägande dorisk eller
öfvervägande jonisk. Eolismer förekomma hufvudsakligen
i de som oäkta misstänkta dikterna. Upplagor äro
utg. bl. a. af Ahrens i "Bucolicorum græcorum
reliquiæ" (1855), Fritzche, "Theocriti idyllia"
(1870, stor kritisk uppl.), "Theokrits gedichte"
(3:e uppl. 1881), Ziegler, "Theocriti
carmina" (3:e uppl. 1879). T:s bukoliska diktning
har tjänat som förebild för den romerska liksom för
senrenässansens och rokokons herdeidyller. T:s
samtliga idyller äro till svenska språket
öfverflyttade af A. G. Sjöström (1830—33)
och E. Lagerlöf (1884). Märk f. ö. Rumpel,
"Lexicon theocriteum" (1879), Legrand, "Étude
sur Théocrite" (1898) och Wilamowitz-Möllendorff,
"Textgeschichte der griechischen bukoliker" (1906).
A. M. A.

The Old sailor [thi å͡u’ld se͡ilə], eng., pseudonym. Se
Barker, M. H.

Theologia irregenitorum, lat. Se Pietism, sp. 838,
840, 842.

Theologisk quartalskrift utgafs i Lund af
H. Reuterdahl och J. H. Thomander 1828—32 och 1836—40
samt af H. M. Melin och E. G. Bring 1841—42. Årgången
innehöll 4 häften om 5—6 ark. Den väl redigerade
tidskriften framträdde som ett vittnesbörd om ny
lifaktishet inom den lundensiska teologien. Den
innehöll en rad ofta betydande originaluppsatser,
rikhaltig recensionsafdelning (behandlande nordisk
och tysk litteratur) samt kyrkohistoriska notiser
m. m. Programmet kommer karakteristiskt fram i
inbjudningen till 2:a årgången, där det heter bl. a.:
"Redaktörerna — — äro långt ifrån att hos andra fordra eller
ens önska en för all forskning och all sannings lif så
föga båtande likstämmighet. Kyrkan känner kätterier,
men icke vetenskapen. Hade villfarelserna icke varit,
så vore sanningen icke hvad hon är: och sanningen
är ännu icke så lemmalytt, att hon icke skulle
kunna spänna bälte med sofismerna". Tidskriften
uppbars framför allt af redaktörerna själfva —
särskildt Reuterdahl utvecklade en omfattande
produktion. Bland öfriga medarbetare märkes framför
andra M. E. Ahlman, som införde största delen af
sitt icke omfångsrika, men vägande författarskap.
G. A—n.

Theomnestos (grek. Θεόμνηστος) från Sardes,
bildhuggare, troligen från hellenistisk tid, mest
bekant för en staty af en chiotisk boxare, uppställd
i Olympia. Äfven bilder af jägare, beväpnade män och
af offrande skall han ha skapat.
J. C.

Theon (grek. Θέων). 1. Grekisk målare från
Samos, samtida med Apelles (senare delen af
300-talet f. Kr.), illustrerade grekiska dikter och
sträfvade till illusion och realism. Han utmärkte
sig i synnerhet inom en art af framställning, som
grekerna kallade "fantasier". En af hans mest berömda
bilder var en Vansinnig Orestes. Hvad man menade med
"fantasier", därom upplyser författaren Aitianos,
som meddelar, att T. målat en hoplit (en tungt
beväpnad soldat) i anfallsställning och så lefvande,
att det såg ut, som störtade han fram ur taflan. För
att åstadkomma illusion försatte konstnären genom
smattrande trumpetsignaler åskådarnas sinnen i rätt
stämning och drog därpå plötsligt undan det förhänge,
som dolde taflan. — 2. Grekisk matematiker från
Smyrna, i förra hälften af 2:a årh. e. Kr., författade
ett arbete (Peri ton kata mathematiken chresimon
etc.), afsedt att meddela så mycken insikt i matematik
och astronomi, som behöfdes för att studera Platons
skrifter. Arbetet innehåller två afdelningar, en
aritmetisk och en astronomisk (möjligt är, att det
urspr. egt ännu flera). Båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free