Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theoriai - Theorikon - Theos - Theosophia - Théot, Catherine - Theotocopuli - Theotokis, Nikeforos - Theotokis, Georgios Nikolaus - Theotokopuli, Domenico
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudafestsåskådare, festbesökare) kallades i det
forna Grekland de heliga beskickningar, som de
grekiska staterna vid vissa tillfällen afsände
till de samfällda nationalhelgedomarna dels
för att som åskådare deltaga i de där firade
religiösa festerna, dels för att å statens vägnar
frambära ett offer åt guden eller af honom begära
ett orakelsvar. Festbeskickningens ledare kallades
architheoros. Berömd var framför andra den från Aten
årligen utgående beskickningen till Apollontamplet
på Delos till åminnelse af Theseus’ färd till Kreta
(se Theseus). Medan denna beskickning pågick, fick
ingen afrättning verkställas, emedan staden då borde
hållas ren och obefläckad. Stor gästfrihet visades
af de besökta samhällena, som tillsatte särskilda
värdar (theorodokoi) för theoriernas deltagare.
A. M. A.
Theorikon (plur. theorika’, "skådespelspenningar", af
grek. theoros, åskådare) kallades i det forna Aten de
penningar, som under den utvecklade demokratiens tid
(i 5:e och 4:e årh. f. Kr.) brukade af statsmedel
utbetalas till de fattigare medborgarna, urspr.
för att bereda dem tillfälle att bevista de med
religionsväsendet nära förbundna skådespelen,
men sedermera äfven vid andra tillfällen. För
handhafvandet af dessa medel inrättades kring midten
af 4:e årh. en särskild kassa (to theorikon), och på
förslag af den skicklige, men samvetslöse folkledaren
Eubulos stadgades genom folkbeslut, att statsverkets
alla öfverskott skulle tillfalla denna kassa,
hvilket hade till följd, att staten vid påkommande
krig ofta råkade i största förlägenhet. Demosthenes
och andra fosterlandsvänner sträfvade länge fruktlöst
att vinna rättelse af detta fördärfliga ofog, och
först när det var för sent, omedelbart före slaget
vid Chaironeia (338 f. Kr.), lyckades det att åt
krigskassan återbörda dessa reservmedel.
A. M. A.
Theos, grek., gud. Ordet nyttjades äfven som
hedersnamn (se Antiochos 2).
Theosophia, skrift från 800-talet, författad
af Aristokritos, en samling af mystiska och
obegripliga föregifna orakelspråk, som röja
inflytande af nyplatonsk filosofi. Den är
utg. af Buresch (i "Klaros" 1889) efter en
handskrift, som 1880 upptäcktes i Tübingen.
J. C.
Théot [teå̄], Catherine, fransk religiös svärmerska,
f. 1725 i Normandie, d. 1 sept. 1794 i Paris,
kom som arbeterska till Paris, där hon började
tro sig ha syner. Sedan hon en tid varit inspärrad
som vansinnig, frigafs hon 1782 och uppträdde 1794
som stifterska af en ny religion med besynnerliga
mystiska ceremonier, lät kalla sig "Guds moder" och
"den nya Eva" samt förebådade ankomsten af en ny
Messias. Då Robespierre denna tid lät proklamera
"det högsta väsendet", ansågs hon åsyfta honom
med sina förutsägelser, och det påstods, att han i
ärelystna syften underhöll hemliga förbindelser med
den nya sekten. Häraf begagnade sig hans fiender inom
säkerhets- och välfärdsutskotten för att nedsätta
honom i den allmänna meningen. Säkerhetsutskottet lät
fängsla profetissan, och dess medlem Vadier afgaf
15 juni inför konventet om denna sak en rapport,
i hvilken Robespierre utan att namnges prisgafs åt
löjet. Robespierre förhindrade, att hon ställdes
inför Revolutionstribunalet, men hon
dog några veckor därefter i fängelse
redan före Robespierres fall.
S. B.*
Theotocopuli. Se Theotokopuli.
Theotokis, Nikeforos, nygrekisk lärd, f. 1736 på
Korfu, d. 1800 i ett kloster i Moskva, utmärkte sig
synnerligen som lärare vid helleniska skolan på Korfu
och som skolföreståndare i Jassy. Man har kallat honom
"det grekiska undervisningsväsendets fader". Hans
läroböcker (naturlära, matematik, geografi) voro länge
i bruk, och hans teol. skrifter bidrogo mycket till
att stadga ny grekiska skriftspråket.
Theotokis, Georgios Nikolaos, grekisk statsman,
f. 1847 på Korfu, d. 24 jan. 1916 i Aten, var
först advokat och tidningsman, valdes 1878 att i
parlamentet representera sin hemort, där hans släkt
eger stort inflytande, slöt sig 1881 till Trikupis’
parti, var flera gånger medlem af dennes kabinett
(marinminister 1886—90, inrikesminister 1892—maj 1893
och nov. 1893—juni 1895) samt blef efter Trikupis’
död 1896 ledare för dennes parti, hvilket därefter
plägade kallas theotokister. T. uppträdde med
skärpa mot Delyannis’ slösaktiga och chauvinistiska
politik, manade under Kretakrisen 1896—97 förgäfves
till moderation och ledde som utrikesminister i
ministären Rallis (april—sept. 1897) förhandlingarna
om stillestånd och fred med Turkiet samt om
finansiell uppgörelse med stormakterna. T. var
sedermera premiärminister april 1899—nov. 1901,
juni—juli 1903, dec. 1903—dec. 1904 och dec. 1905—juli
1909. På denna post sökte han främja handeln, bringa
reda i statsfinanserna, reformera förvaltning och
rättskipning samt genom tillkallande af utländska
instruktörer höja arméns effektivitet. I macedoniska
frågan närmade han sig i viss mån Turkiet för att
motverka det bulgariska inflytandet. Sedan han juli
1909 nödgats afgå på grund af häftiga demonstrationer
mot hans försiktiga politik i Kretafrågan, drog han
sig småningom alltmer tillbaka från de parlamentariska
striderna. Han efterlämnade minnet af en bland
Greklands klokaste och måttfullaste statsmän.
V. S—g.
 |
| D. Theotokopuli. Efter ett själfporträtt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
