- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1149-1150

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomsen, Kristian Jürgensen - Thomsen, Grimur Thorgrimsson - Thomsen, Hans Peter Jürgen Julius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blef T. direktör för alla de nu nämnda museerna,
men han hade därjämte del i upprättandet af
den historiska vapensamlingen i tyghuset och i
ordnandet af De danske kongers kronologiske samling
på Rosenborg. T. var led. af många lärda samfund i
in- och utlandet (Vitt. hist. o. ant. akad. 1858)
och blef 1845 etats- och 1854 konferensråd. Hans
stora, dyrbara myntsamling (katalog i 6
bd, 1867—76) öfvergick 1868 till staten.
E. Ebg.

Thomsen, Grímur Thorgrímsson, isländsk skald och
politiker, f. 1820 på Bessastaðir, d. där 1896,
blef student 1837 i Köpenhamn, fick 1841 accessit
för svar på universitetets estetiska prisuppgift
Om den nyfranske poesi, disputerade 1845 för
magistergrad med en afh. om Lord Byron, företog
1846—48 med stipendium en utländsk resa och studerade
nyare språk i Tyskland, Frankrike och England samt
blef 1854 filos. doktor. Redan 1848 hade han gått
in vid danska utrikesministeriet och vistades som
legationssekreterare till 1850 i Frankfurt am Main,
Paris och Bruxelles. 1856 utnämnd till fullmäktig i
utrikesministeriets handels- och konsulatdepartement,
blef han 1860 departementssekreterare och
s. å. legationsråd. 1866 lämnade han statstjänsten,
och 1867 flyttade han till Island. Där inköpte
han kungsgården Bessastaðir, hans barndomshem,
och slog sig ned som landtbrukare. 1869—91 var han
led. af alltinget. Redan under sina studieår utgaf
T. åtskilliga danska skrifter af litteraturhistoriskt
innehåll, starkt påverkade af Hegels filosofi,
och skref en del isländsk vers. Han var den förste
kritiker i Danmark, som till fullo uppskattade
H. K. Andersens författargärning (i en recension i
"Dansk maanedsskrift", 1855). Efter sin återflyttning
till Island började han mera än förut syssla med
skaldskap och utgaf diktsamlingarna Ljóðmæli (1880
och 1895). Han var starkt påverkad af fornkvädenas
och sagornas anda och skildrade helst och med största
framgång rakryggade, oböjliga karaktärer och farliga
äfventyr. Formen vållade honom ofta svårigheter, som
han icke alltid kunde öfvervinna; men innehållet har
originalitet, kraft och märg. Hans öfversättningar
af poesi, dansk, tysk, engelsk, men mest grekisk,
äro icke fullt lika lyckade. Därjämte skref han
en del studier af historiskt innehåll, tryckta i
Isl. litt. sällsk.s tidskr., och utgaf Hallgrímur
Pjeturssons dikter med en inledande lefnadsteckning
(2 bd, 1887—92). 1878—82 redigerade han tidningen
"Ísafold". T. var en af det isländska alltingets
mest framträdande personligheter. Till sin politiska
hållning var han mycket måttfull och hölls därför af
flertalet islänningar för mindre fosterländsk. Det
starka intresse för skandinavismen, som han i olikhet
med andra islänningar hyste, gjorde honom också
danskvänlig. Litt.: "Illustr. tidsskrift". XXXVIII,
"Andvari", XXIII, Poestion, "Isländische dichter
der neuzeit", s. 415 ff., Olaf Hansen, "Ny-islandsk
lyrik", s. 59 ff., Vilhjálmur Jónsson i "Nordisk
tidskr.", 1901.
R. N—g.

illustration placeholder

Thomsen, Hans Peter Jürgen Julius, dansk kemist,
f. 16 febr. 1826 i Köpenhamn, d. 13 febr. 1909, blef
Polyteknisk kandidat 1846 och var sedermera till 1852
assistent vid Polyteknisk laereanstalts kemiska laboratorium, där han
tidigt gjorde sig bemärkt genom sina experiment,
1850—56 lärare i landtbrukskemi vid nämnda skola,
sedan i 3 år justerare i Köpenhamn, 1856—66 lärare
i fysik vid krigshögskolan, slutligen l865—1901
professor i kemi vid universitetet och samtidigt
lärare vid Polyteknisk læreanstalt samt 1883—1902
dennas direktör. Vid sin afgång från denna post
utnämndes han till geheimekonferensråd. 1853
utgaf han en mycket använd Vejledning i den
præparative kemi
och 1856 Vandringer paa
naturvidenskabens gebet,
men blef sedermera mycket
namnkunnig på termokemiens område. Redan 1852 fick
han Videnskabernes selskabs silfvermedalj för Bidrag
til et thermokemisk system,
och 1861 följde afh. De
kemiske processers almindelige karakter.
Dock
fick han först som professor fullt tillfälle att
fortsätta sina studier. 1869—79 författade han, mest
i tyska facktidskrifter, 30 afh. i samma ämne och
samlade slutligen sina iakttagelser i Thermochemische
untersuchungen
(4 dlr, 1879—82). Härtill slöto sig
Systematisk gennemförte termokemiske undersögelsers
numeriske og teoretiske resultater
(utg. af
Videnskabernes selsk., 1905). Uppsala universitet
kallade honom till hedersdoktor 1877; i Köpenhamn blef
han 1879 med. hedersdoktor, och Royal society i London
tilldelade honom 1883 sin stora guldmedalj. Medlem
af Videnskabernes selskab sedan 1860, valdes han
1888 efter Madvig till dess president. 1880 blef
han led. af Vet. akad., 1881 af Fysiogr. sällsk. i
Lund och 1885 af Vet. soc. i Uppsala samt af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. 1896 fick han en
särskild guldmedalj af danska kemister. T. skref
äfven (1858) om den elektromotoriska kraften,
och som fysiker väckte han uppmärksamhet genom
ett högst originellt polarisationsbatteri samt en
människoålder senare genom en transformator af
elektriska strömmar (1898). Därjämte utvecklade
han stor praktisk verksamhet. 1852 uppfann
han en metod för sodaberedning af kryolit och
inrättade härför 1859 egen fabrik, som har gett
rik afkastning och senare tagits till mönster både
i Tyskland och Nord-Amerika. Tills. med fysikern
Colding företog han 1853 viktiga undersökningar
Om de sandsynlige aarsager til koleraens ulige
styrke i de forskjellige dele af Kjöbenhavn,

särskildt med hänsyn till markens beskaffenhet. Som
stadsfullmäktig ("borgerrepræsentant") i Köpenhamn
1861—94 utöfvade han stort inflytande och var
dessutom 1882—92 led. af Havneraadet. — Jämte
sin broder Karl August T. (f. 1834, d. 1894; sedan
1870 docent vid Polyteknisk laereanstalt) utgaf
han 1862—79 "Tidsskrift for fysik og kemi". Efter
honom har uppkallats mineralet thomsenolit, funnet
i Ivigtut på Grönland och uppkommet genom omformning
af kryolit. — Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free