- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1159-1160

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomson, César - Thomson, Joseph - Thomsonbryggan - Thomsoneffekt - Thomson-Houston - Thomsonit - Thomson-Joule-effekt - Thomsonkoefficient - Thomsons deflektor - Thomsons dubbelbrygga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidsträckt lärarverksamhet (äfven för svenskar) och på
en mängd konsertresor väckt beundran för ren stil och
ovanligt stor virtuositet, särskildt i passagespel
med dubbelgrepp. I Stockholm har han uppträdt 1911
och 1912.
E. F—t.

illustration placeholder

Thomson [tå’msən], Joseph, skotsk Afrika-resande,
f. 1858 i Penpont, Dumfriesshire, d. 1895 i London,
student i Edinburgh 1875, medföljde 1878 som geolog
Royal geographical societys expedition till östra
Central-Afrika under Keith Johnson och ledde efter
dennes död (28 juni 1879) vid Behobeho (mellan kusten
och Njassa) densamma till Njassas norra ända och,
genom dittills outforskade trakter, till Tanganjika,
undersökte dess aflopp Lukuga, gick s. om sjön och
upptäckte 1880 Rikva (se d. o.) samt återvände till
kusten. På ofvannämnda sällskaps uppdrag företog
han 1883—84 en äfventyrlig färd genom det af masai
(se d. o.) bebodda landet till Victoria Njansa. På
en expedition till Sokoto 1885 för National african
companys räkning afslöt han med sultanerna i Sokoto
och Gando fördrag, som gynnade de brittiska intressena
i Nigeria. 1888 gjorde han en forskningsresa i södra
Marokko. I British South Africa companys tjänst
drog han 1890—91 från Quilimane genom de förut
till stor del outforskade områdena mellan Njassa-
och Bangveolosjöarna och Sambesi samt slöt med
infödingarna fördrag, som gåfvo kompaniet politiska,
handels- och bergverksrättigheter i Rhodesia. De många
färdernas strapatser bröto hans krafter. Han var en af
de mest framgångsrike bland Afrikas stora pionjärer,
och det länder till hans heder, att "han aldrig vållat
en infödings död". Han skref bl. a. To the Central
african lakes and back
(1880), Through Masailand
(1884) och Travels in the Atlas and Southern Marocco
(1889). Se biogr. af hans broder J. B. Thomson (1896).

Thomsonbryggan [tå’msən-], fys. Se Thomsons dubbelbrygga.

Thomsoneffekt [tå’msən-]. Se Termoelektricitet, sp. 911.

Thomson-Houston [tå’msən-ha͡u’stən]. Se Elektroteknisk
industri
och Thomson, Elihu, sp. 1157.

Thomsonit l. Comptonit, miner., ett efter den skotske
kemisten Th. Thomson uppkalladt, till zeolitgruppen
hörande kalknatron-lerjordsilikat af formeln
2 (Ca O . Al2 O3 . 2 Si O2) . 5 H2 O
jämte den motsvarande natriumföreningen. Kristalliserar i prismatiska former
tillhörande det rombiska systemet, oftast bildande
kul- eller kärfformiga glas- eller pärlemorglänsande
aggregat. Genomlysande eller oklar, färglös eller i
ljusa, grå, gula eller rödaktiga färger. Förekommer
i blåsrum i basaltiska och fonolitiska bergarter
i Böhmen, Skottland, på Färöarna och Island
m. fl. st. Hit räknas också den närstående mesolen
l. färöliten.
Ant. Sj. (Hj. Sj.)

Thomson-Joule-effekt [tå’msən-dʃō’l-], fys., en af
W. Thomson (se Kelvin) och Joule (se d. o.) 1852
påvisad effekt, bestående däri, att en gas, som får
utvidga sig, utan att uträtta något yttre arbete,
likväl kan afkylas (jfr Mekaniska värmeekvivalenten,
sp. 3). Om en gas, t. ex. luft, får passera genom
ett rör (R, se fig.), som genom en propp af något
tämligen tätt material, t. ex. hoppressadt siden,
är deladt i två rum, af hvilka det ena (1) sättes i
förbindelse med en kompressionspump och det andra (2)
med en sugpump, kan man åstadkomma, att en konstant
tryckdifferens (Δp) uppkommer hos gasen på båda
sidor om proppen. Gasen passerar då i en jämn ström
från det ena rummet till det andra, men till följd af
friktionen i proppen får gasen icke någon nämnvärd
hastighet och dess rörelseenergi ökas således
endast obetydligt. Det oaktadt förbrukas energi,
till följd hvaraf gasmassan afkyles, beroende på,
att s. k. inre arbete uträttas. Temperatursänkningen
(Δt) kan beräknas enligt formeln

där t betyder temperaturen hos den i röret
inkommande gasen. Af formeln framgår, att ju
lägre nyssnämnda temperatur är, desto kraftigare
blir afkylningen. Vätgasen bildar i förhållande
till andra gaser ett undantag. Vid temperaturer
öfver —80,5° uppvärmes nämligen vätgasen, då den
behandlas på ofvan angifna sätt, men under denna
temperatur förhåller den sig på samma sätt som
andra gaser. På samma sätt som vätgasen förhåller
sig äfven heliumgasen, men motsvarande temperatur är
vid denna gas —258°. — Thomson-Joule-effekten har
fått en mycket viktig tillämpning vid framställning
af flytande gaser (se Flytande luft, sp. 675).
T. E. A.
illustration placeholder


Thomsonkoefficient [tå’msən-]. Se Termoelektricitet, sp. 912.

Thomsons deflektor. Se Deflektor, sp. 1500.

illustration placeholder

Thomsons dubbelbrygga l. Thomsonbryggan, fys., en
modifikation af Wheatstones brygga (se
Elektriska mätningar, sp. 300), uppfunnen af
W. Thomson (se Kelvin), används för uppmätning af
mycket små motstånd. För att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free