Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1161-1162 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomsons dubbelbrygga - Thomsons kvadrantelektrometer - Thomsons motormätare - Thomsons regel - Thomsonvärme - Thondrakier - Thoneisenstein - Thonérfelth's elektriska bälten - Thonfisk - Thonissen, Jean Joseph - Thonon-les-baines - Thonstein - Thontaubenschiessen - Thoonidea - Thor - Thor, Emil Nils Johanson- - Thora - Thora (Thorah, Tora) - Thora B. - Thoracocentesis - Thoracopagus - Thoracostraca - Thorarensen, Bjarni Vigfusson - Thorax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undvika de felkällor, som vid uppmätning af små
motstånd bero därpå, att öfvergångsmotstånden
vid tillledningskontakterna kunna vara af samma
storleksordning som det motstånd, som skall bestämmas,
jämför man spänningsskillnaderna icke mellan de
punkter, vid hvilka strömmen tillföres de ledare,
hvilkas motstånd skola jämföras med hvarandra,
utan mellan två par andra punkter (S). Anordningen
tydliggöres närmare af fig. Från ett batteri (B)
ledes strömmen dels genom de båda ledare, hvilkas
motstånd skola jämföras med hvarandra (R₁ och R₂),
dels medelst på nyssnämnda ledare anbragta kontakter
(S) genom två par motstånd (r₁, r₂ och R₃, R₄),
mellan hvilka medelst glidkontakter en galvanometer
(G) är inkopplad. Om motstånden genom förskjutning
af kontakterna afpassas så, att ingen ström går
genom galvanometern, kan lätt bevisas, att följande
relation gäller:

^i _. ^?_ _. Ii

R2 R4 T2

Metodens fördel består däruti, att
öfvergångsmotstånden vid kontaktpunkterna (S)
addera sig till de jämförelsevis stora motstånden
r₁, r₂, R₃, R₄, i förhållande till hvilka de
äro utan betydelse och därför kunna försummas.
T. E. A.

Thomsons kvadrantelektrometer [tå’msəns], fys. Se Elektrometer, sp. 360.

Thomsons motormätare [tå’msəns]. Se Elektricitetsmätare, sp. 210.

Thomsons regel [tå’msəns-], fys. Se Galvaniskt element, sp. 663.

Thomsonvärme [tå’msən-], fys. Se Termoelektricitet, sp. 911.

Thondrakier, en armenisk sekt, som uppstod omkring
lekmannen Smbat under 800-talet, sannolikt under
påverkan från paulicianerna (se d. o.), och som
förkastade prästadöme, dop, nattvard, äktenskap
etc. Genom utvandring medverkade sekten till
uppkomsten af katarerna i Västerlandet och till
vederdöparrörelsen i nuv. ryska Transkaukasien. En
linje går måhända till Tolstoj. En studie öfver
det armeniska sektväsendet utgafs på armeniska af
Sorgkisean 1893. Se f. ö. litt. till Paulicianer.
Hj. H—t.

Thoneisenstein [tå̄najṡenstajn], ty., petrogr. Se
Järnmalmer, sp. 409.

Thonérfelth’s elektriska bälten. Se Hemliga medel.

Thonfisk, zool. Se Tonfisksläktet.

Thonissen [tå’-], Jean Joseph, belgisk
statsvetenskaplig författare och minister, f. 10
jan. 1816 i Hasselt, d. 17 aug. 1891 i Louvain,
var professor i straffrätt vid Louvains katolska
universitet från 1847 till 1884, då han, som sedan
1863 haft säte i deputeradekammaren, utnämndes
till inrikes- och undervisningsminister i Bernaerts
ministär. Från detta ämbete afgick han i okt. 1887. Af
T:s många arbeten må nämnas Constitution belge
annotée (1844; 3:e uppl. 1879), Le socialisme depuis
l’antiquité jusqu’à la constitution française du
14 Janvier 1852 (2 bd, 1852), La Belgique sous le
règne de Léopold I (3 bd, 1855—58; 2:a uppl. 1861)
och Études sur l’histoire du droit criminel des
peuples anciens (2 bd, 1869). Sedan 1855 var T led. af
Belgiska akad.
(V. S—g.)

Thonon-les-bains [tånå̄’läbǟ’], stad i franska
dep. Haute-Savoie, i landskapet Chablais, vid
södra stranden af Genèvesjön, 32 km n. ö. om
staden Genève, med hvilken T. är förenadt
genom järnväg. 7,230 inv. (1911). Badanstalt,
med kolsyrehaltigt mineralvatten från den 2
km. aflägsna källan La Versoie. Öster om T. ligger,
också vid sjön, brunnsorten Evian (se d. o.).
(H. W—k.)

Thonstein [tå̄nstajn], ty. Se Lersten.

Thontaubenschiessen [tån - -ʃīsen], ty., jaktv. Se
Lerdufskjutning.

Thooidea, zool. Se Hunddjuren.

Thor, myt. Se Tor.

Thor, Emil Nils Johanson-T., etsare, f. 20 mars
1889 i Landskrona, studerade vid Konsthögskolan i
Stockholm 1908—12 och har gjort sig känd förnämligast
genom porträtt och landskapsstämningar i etsning och
litografi, bl. a. Själfporträtt, Slätten, Afton,
Höstdag, Disig luft, samt litograferade skånska
slottsbilder. T. är representerad i Nationalmuseum
samt museerna i Göteborg, Malmö, Dresden m. fl.
G—g N.

Thora, sagohist. Se Tora.

Thora (Thorah, Tora) Se Hagiografa.

Thora B., pseudonym för K. J. Lundin (se denne).

Thoracocentesis, kir. Se Torakocentes.

Thoracopagus. Se Missbildning, sp. 659.

Thoracostraca, Skalkräftor, zool., en afdelning
bland kräftdjuren, som omfattar de tre ordningarna
Schizopoda, Stomatopoda och Decapoda (se Kräftdjuren)
och utmärkes därigenom, att antingen alla eller
åtminstone större delen af bröstsegmenten äro
orörligt förenade med hufvudet till ett kitin-
eller kalkskal, den s. k. cephalothorax. Härigenom
ha de ifrågavarande kräftdjuren uppnått ett
högre utbildningsskede än de närmast besläktade
Arthrostraca (se d. o.), ledkräftor, enär hos
dessa den ursprungliga segmenteringen (ledningen) ej
upphäfts i lika hög grad som hos T. T. utmärkas vidare
därigenom, att de sammansatta ögonen uppbäras af
långa, rörliga skaft; därför benämnas dessa kräftdjur
ock skaftögda (Podophthalmata), medan de sammansatta
ögonen hos Arthrostraca ligga i omgifningens nivå.
L—e.

Thórarensen, Bjarni Vigfússon, isländsk skald,
f. 30 dec. 1786, d. 24 aug. 1841, blef juris kandidat
1806, assessor i Islands landsöfverrätt 1811 och
amtman öfver norra amtet där 1833. T. var romantikens
banbrytare på Island och anses för landets förnämsta
lyriska skald under den nationella pånyttfödelsens
tid. Han skref bl. a. Islands nationalsång. Hans
samlade dikter utkommo 1847 (ny uppl. 1884). Litt.:
Poestion, "Isländische dichter der neuzeit",
Olaf Hansen, "Ny-islandsk lyrik", och Valtýr
Guðmundsson, "Islands kultur ved aarhundredskiftet
1900".
E. Ebg. (R. N—g.)

Thorax, grek. och lat. 1. Krigsv. Bröstharnesk.
— 2. Anat., bröst, bröstkorg. Se Bröst.
— 3. Zool., bröstdel, mellankropp, den 2:a l. mellersta
hufvudafdelningen af en insekts kropp. Framtill är
thorax förenad med hufvudet med en vanligen smalare
halsdel, och baktill sammanhänger den antingen
med hela sin bredd eller ock (såsom hos de flesta
steklar) blott genom en mycket smal förbindelseled
med bakkroppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>