Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1175-1176 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorkelsson, Jón - Thorlacius - Thorlacius, Skule Thordsson - Thorlacius, Börge - Thorlaksson, Gudbrandur - Thorlaksson, Jón - Thormod Kolbrunarskald - Thormölen, Jürgen - Thorn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f. 16 april 1859, blef student 1882, filos. doktor
1888 och landsarkivarie i Reykjavik 1900. T. har
utgett disputationsafh. Digtningen paa Island i 15. og
16. aarhundred (1888), bd II—IV af "Diplomatarium
Islandicum" samt åtskilliga personhistoriska och
genealogiska arbeten. Vidare har han utgett Stefán
Ólafssons dikter och 1891—96 den illustrerade
månadsskriften "Sunnanfari".
R. N—g.

Thorlacius, isländsk släkt, som härstammade från Guðbrand
Thorlákssons dotterson Thorlak Skulason. 1. Skule
Thordsson T., isländsk fornforskare, f. 1741, d. 1815,
tog teol. examen 1765 och magistergraden 1768 samt
var rektor 1769—1803 först i Kolding och sedermera
i Köpenhamn. T. ombesörjde utgifningen af Snorres
"Heimskringla" (3:e bandet, 1783) och lämnade många
bidrag till kännedomen om isländsk skaldekonst
och historia samt till tydningen af runskriften. —
2. Börge T., den föregåendes son, f. 1 maj 1775
i Kolding, d. 8 okt. 1829, tog teol. examen 1796,
vann doktorsgrad i filosofi 1797 och i teologi 1815
samt blef professor i klassisk filologi i Köpenhamn
1802. T:s många afh. i filologiska ämnen äro samlade
i Opuscula academica (5 bd, 1806—22). Han utgaf
dessutom några smärre isländska sagor och medverkade
vid utgifningen af "Heimskringla" (bd 4—6; 1815—26).
E. Ebg.*

Thorláksson [thåddlauksson], Guðbrandur, isländsk
biskop, f. 1542, d. 1627, kom 1560 som student
till Köpenhamn samt blef 1564 rektor vid skolan
i Skálholt, 1567 präst och 1571 biskop i Hólars
stift. T. genomdref en förbättring af prästernas
villkor, införde katekisation för ungdomen och verkade
med stor ifver för upplysningen, bl. a. genom att
anlägga ett boktryckeri (se Isländska litteraturen,
sp. 963) och utge uppbyggelseskrifter, däribland
bibeln (1584), öfv. af honom själf, och en psalmbok
(1589). Han fastslog äfven Islands geografiska läge
och räknade ut breddgraden för Hólar samt ritade den
första någorlunda pålitliga kartan öfver Island.
E. Ebg. (R. N—g.)

Thorláksson [thåddlauksson], Jón, isländsk skald,
präst på norra Island. Se Isländska litteraturen,
sp. 968.

Thormod Kolbrúnarskáld. Se Tormod Kolbrunarskald.

Thormöhlen, Jürgen. Se Möhlen, J.

Staden Thorn bombarderad af Karl XII 24 sept. 1703.

Thorn [tårn; po. Torun], stad och fästning i
preussiska reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen),
på högra stranden af Weichsel, öfver hvilken
går en på 16 pelare hvilande, 1,000 m. lång
järnvägsbro. 46,225 inv. (1910), däraf omkr. 3/5
äro protestanter och 2/5 (hufvudsakligen polacker)
katoliker. T. består af "gamla staden" (anlagd 1231)
och "nya staden" (från 1264), hvilka förenades
1454. Båda stadsdelarna ha flera i hanseatisk
stil uppförda byggnader från 1400- och 1500-talen,
bl. a. det vackra rådhuset, som innehåller det viktiga
stadsarkivet. I den 1370 fullbordade Mariakyrkan
(urspr. franciskanklosterkyrka, 1530—1724 luthersk)
ligger svenska prinsessan Anna (se d. o., sp. 1067—68)
begrafd. Af det gamla, 1454 förstörda ordensslottet
återstå blott ett torn, med en vacker hvalfbåge, och
en del af den yttre muren. Den med nio torn försedda
ringmuren tillhör till största delen den äldsta tiden;
det till densamma hörande lutande tornet (15 m. högt,
med en lutning af 1,5 m.) byggdes 1271. På ett torg
i "gamla staden" står en staty af den i T. födde
Coppernicus. Af undervisningsanstalter eger staden
bl. a. gymnasier och högre flickskola. Staden
drifver liflig handel med spannmål, trävaror,
vin, järn och kolonialvaror; industrien lämnar
företrädesvis maskiner, sprit, tobak och stärkelse,
hvarjämte T. är bekant för sina pepparkakor. T. har
järnvägsförbindelse till Posen, Danzig, Memel,
Warschau m. fl. städer och ångbåtsförbindelse till
Danzig och Warschau. — T. anlades 1231 af Tyska
orden. Där afslötos freder 1411 och 1466 mellan
polackerna och nämnda orden. I den senare måste
orden afstå Westpreussen och bli Polens vasall
för Ostpreussen. Under 1400- och 1500-talen var
T. en betydande hansestad, Preussens första stad,
"Weichsels drottning". Det omfattade reformationen
1557. Där hölls 1645 på föranstaltande af konung
Vladislav ett religionssamtal (det s. k. Colloquium
charitativum). 1724 utbröto strider mellan de
protestantiske och de katolske invånarna, hvarvid de
förre tilläto sig excesser, hvilka polske konungen
tog till förevändning för att låta halshugga stadens
borgmästare och nio af de ledande protestantiske
borgarna ("blodbadet i T."). Polens andra delning
(1793) förde T. till Preussen; Tilsitfreden (1807)
gaf det till hertigdömet Warschau, Wienkongressen
(1815) återgaf det till Preussen. — Som fästning
fick T. betydelse först under 1600-talet. Det intogs
1655 af Karl X Gustaf, men förlorades i dec. 1658,
efter en 6 månaders belägring,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>