Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1179-1180 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thornton, sir Edward - Thornycroft, Mary - Thornycroft, sir John Isaac - Thornycroft, sir William Hamo - Thoroddsen, Jón Thordarson - Thoroddsen, Thorvaldur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

befattning, och då brittiska regeringen önskade,
att hans ställföreträdare sir William White såsom
specialist på bulgariska angelägenheter skulle
leda afvecklingen af den genom furst Alexanders
bortförande uppkomna konflikten, fick T. vika för
denne och tog då afsked (1887). — Hans son Edward
T., f. 1856, d. 1904, hade avancerat till brittisk
minister i Central-Amerika, då han där dukade under
för det osunda klimatet.
1—2. V. S—g.


Thornycroft [thå̄’nikråft]. 1. Mary T., engelsk skulptris, född
Francis, f. 1814 i Norfolk, d. 1895, var dotter till
skulptören John Francis (f. 1780, d. 1861) och gift
med dennes elev Thomas Thornycroft. Hon studerade
under faderns ledning, blef populär genom sin
skrattande Blomsterflicka (1839), studerade därefter
i Rom för Thorvaldsen och Gibson och utförde Sapfo,
Ett sofvande barn m. m. Åter i England, utförde
hon flera porträttstatyer och grupper af kungliga
familjens medlemmar samt genreskulptur. — 2. Sir
John Isaac T., den föregåendes son, fartygs- och
maskinkonstruktör, f. 1843 i Rom, inrättade 1866 i
Chiswick vid Thames ett skeppsvarf och har bidragit
till utvecklingen af såväl skeppsbyggeriet som maskinväsendet,
särskildt i riktning att uppnå höga farter
hos fartygen. (En Thornycroft-propeller är afbildad
i art. Propeller, fig. 22.) Han byggde 1871 en liten
ångyacht, som med en längd af blott 15 m. lyckades
uppnå den då mycket höga farten af 16 knop. Den af
T. 1878 byggda torpedbåten "Lightning" är urtypen
för de sedan i alla mariner så talrikt förekommande
torpedbåtarna; dessa benämndes också till en början
"Thornycroftbåtar". T. har konstruerat en efter
honom benämnd vattenrörpanna (se Ångpanna), som
erhållit ganska stor användning på torpedbåtar och
jagare, äfvensom en roderanordning, som förekommer
på såväl torpedfartyg som större örlogsfartyg och
består af två bredvid hvarandra på ömse sidor om
fartygets medellinje sittande balansroder (se fig. 4
i art. Roder). T:s verkstäder äro hufvudsakligen kända
för sina torpedbåtar och jagare. T., som adlades 1902,
är vice president i Institute of naval architects samt
medlem af Royal society. — 3. Sir William Hamo T.,
den föregåendes broder, skulptör, f. 9 mars 1850 i
London, studerade för sin fader och vid akademien i
London samt i Italien, hvarifrån han återkom till sitt
hemland 1871. Gruppen Krigare med en sårad yngling
vann 1875 stora medaljen vid akademien. Hans rykte
daterar sig framför allt från 1880, då han utställde
Artemis (staty, i Eaton hall), och 1881, då hans
Bågskytt (naken staty i brons, Tate gallery och
flerstädes), blef hälsad som ett mästerverk. Denna
staty anses ha bildat en utgångspunkt för Englands
moderna skulptur. T. utvecklade sedan mångsidig och
rik verksamhet, utförde
många minnesmärken: Gordon (Trafalgar square),
Cromwell (vid Westminster hall), John Bright
(Rochedale), Gladstone (vid the Strand), biskop
Creighton (i S:t Paul), Stanley (i Holyheads gamla
kyrka), Kung Alfred (kolossalstod, Winchester). En
ryttarstaty af Edvard I stannade vid en liffull
skiss, en minnesstod öfver Edvard VII i Karachi
(Indien) utfördes 1915. Bland hans öfriga verk kunna
nämnas Diana (1882), Såningsman (1894, galleriet i
Liverpool), Sjöman, Dansös, Sandalbinderska (1903)
och Kyssen (1916, Tate gallery). T. adlades 1917.
1, 3. G—g N. 2. C. K. S.


Thóroddsen, Jón Thórðarson, isländsk skald och
novellist, f. 5 okt. 1819, d. 8 mars 1868 som
syssloman i Borgarfjord, blef känd förnämligast genom
sin berättelse Piltur og stúlka (Gosse och flicka,
1850; öfv. på da., holl. och ty.), som utmärkes för
goda skildringar ur Islands folklif. Efter T:s död
utgåfvos Madur og kona (Man och kvinna; 1876) och
en diktsamling (1871). Litt.: Poestion, "Isländische
dichter der neuzeit", och Olaf Hansen, "Nyislandsk lyrik".
E. Ebg. (R. N—g.)


Thóroddsen, Thorvaldur, isländsk geograf och
geolog, f. 6 juni 1855 på Flatey i Breiðifjörður,
son till skalden Jón T., studerade 1875—80 vid
Köpenhamns universitet zoologi och geologi och
tog därefter plats som lärare vid realskolan på
Möðruvellir. 1885—99 var han adjunkt vid Reykjaviks
latinskola och bosatte sig 1900 i Köpenhamn. 1876
hade han åtföljt professor Johnstrup på en
undersökningsfärd till nordöstra Islands vulkanområde
kring Askja och Mývatn och fick då håg för liknande
forskningar. 1881 företog han med egna medel den
första af sina forskningsfärder genom Islands nästan
okända inre, och under de följande åren intill 1898 —
med undantag af 1884—85, då han studerade i Italien
och Leipzig — fortsatte han dem, med understöd dels
af alltinget, dels af danska riksdagen, dels af
enskilda. Han har vunnit en på själfsyn grundad
kännedom utan like om Islands natur.

Som frukt af T:s forskningar föreligga öfver 200
större och smärre skrifter. Flera af dem äro tryckta i
"Ymer". Hans förnämsta arbeten äro en geologisk karta
(Geological map of Iceland), Landfræðissaga Íslands
(1892—1904, 4 bd, tysk öfv. af Aug. Gebhardt under
titeln "Geschichte der isländischen geographie",
I—II, 1897—98),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>