- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1183-1184

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorsbjerg mose - Thorsen, Mogens - Thorsen, Peder Goth - Thorsen, Peder Kristian - Thorseng - Thorshavn - Thorsjö - Thorsminde - Thorsson, Fredrik Vilhelm - Thorsteinsson, Bjarni - Thorsteinsson, Steingrimur - Thorsteinsson, Bjarni - Thorsåker - Thorsöe, Alexander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romerska mynt från 2:a årh. e. Kr. Fyndet (beskrifvet
af Engelhardt 1863) hänfördes till 3:e årh. Det
gaf i väsentlig mån uppslaget till tudelningen af
järnåldern. Fyndet, som kom till fornsakssamlingen
i Flensborg, öfverfördes senare till museet i Kiel.
E.Ebg.

Thorsen, Mogens, norsk donator, f. 1790, d. 1863,
var till yrket skeppsredare. Se Jungfrustift. — Hans
hustru Betha T., född Heftye, f. 1807, d. 1888,
upprättade 1886 en understödsfond för sjömän med ett
grundkapital af 528,000 kr.

Thorsen, Peder Goth, dansk språklärd,
f. 1811 i Varde, d. 1883 i Köpenhamn, blef 1833
underbibliotekarie vid universitetsbiblioteket
i Köpenhamn och var bibliotekarie 1848—79; han
blef hedersdoktor sistnämnda år. T. var 1847 en
af stiftarna af Nordiska litteratursällskapet och
blef 1866 ordf. i Selskabet for fædrelandets
historie og sprog. Han utgaf 1852—53 de danska
landskapslagarna från medeltiden och 1855 de
slesvigska stadsrätterna, men sysselsatte sig framför
allt med runinskrifterna. Hans hufvudarbete är De
danske runemindesmærker
(I, 1864, omfattande Slesvigs
runstenar; II, 1880, innehållande Jyllands, dock blott
afbildningar), och han utgaf dessutom Codex runicus
(af Skånelagen, 1877), med viktiga upplysningar Om
runernes brug til skrift udenfor det monumentale.

E. Ebg.

Thorsen, Peder Kristian, dansk språklärd, f. 28
okt. 1851 på Sejrö, småbrukarson ("husmands"-son),
blef 1875 seminarist och 1883 student samt tog
1890 magisterkonferens i nordisk språkvetenskap. Af
betydelse äro hans Bidrag til nörrejydsk lydlære
(1884) och Sprogarten paa Sejrö (1894); men
äfven i flera mindre afh. har han bevisat sin
grundliga kännedom om andra danska språkarter.
E. Ebg.

Thorseng, dansk ö. Se Taasinge.

Thorshavn, stad och hufvudort på Färöarna (se kartan
till d. o.), ligger på en landtunga mellan de två
små vikarna Vestervaag och Östervaag på östkusten af
Strömö. 2,300 inv. (1916). Gatorna i stadens äldre del
äro branta, krokiga och trånga, utan rännstenar och
broläggning, då klippan bildar grundyta, och husen äro
små, målade eller tjärade träbyggnader med grästorf
på taken; i nyare delen äro gatorna bredare och husen
delvis af sten. T., som 1866 blef en själfständig
kommun, är säte för amtmannen och lagtinget samt
för landfoged, sorenskriver och provinsialläkare
("fysikus"). N. om staden restes 1882 "Kongeminde",
en basaltobelisk till minne af Kristian IX:s besök
1874. T. omtalas redan 975 som hamn, men blef egentlig
handelsplats först under Fredrik II (1559—88).
E.Ebg.

Thorsjö. Se Torsjö.

Thorsminde [-minne], Torsminde, Nissum fjords (se
d. o.) mynning i Nordsjön, i västra Jylland.

Thorsson, Fredrik Vilhelm, politiker, statsråd, f. 20
maj 1865 i Stora Köpinge socken, Malmöhus län, egnade
sig till en början åt skomakaryrket och tog som ung
man mycket liflig del i den tidens socialistiska rörelser.
Vältalig af naturen, med en stämma, som hördes öfver
tusentals människor, och pålitlig till sin karaktär,
vann han snart anseende bland sina partivänner. Sedan
han blifvit föreståndare för "folkets park" i Ystad,
där hans byst senare blifvit uppsatt, blef han där
mycket populär samt utsågs vid valet 1902 till
riksdagsman i Andra kammaren för Ystad och blef
alltjämt omvald. Han hade redan förut (1893 och 1896)
tillhört den s. k. folkriksdagen (se d. o.). 1908 blef
han led. af Staaffska försvarskommissionen. 1910—17
var han led. af statsutskottet och gjorde sig
därvid bemärkt för intresse och arbetsamhet. 1908
var T. led. af särskilda utskottet för
pensionsförsäkring m. m. Vid 1914 års andra
riksdag blef han riksbanksfullmäktig och omvaldes
1917. Som vice ordf. för socialdemokratiska
riksdagsgruppen stod T. partichefen Hj. Branting
ganska nära, och då denne senare i dec. 1917
lämnade finansministerposten i Edénska ministären,
blef T. hans efterträdare och har för riksdagen
framlagt flera viktiga propositioner, som han
till största delen med skicklighet genomdrifvit.
J. C.

Thorsteinsson. 1. Bjarni T., isländsk ämbetsman,
f. 1781, d. 1876, hade anställning i Rentekammeret
1807—20, var amtman i Vestamtet på Island 1821—49
och blef 1845 kungavald medlem af alltinget samt
dettas president. T. utgaf Om kongelige og andre
offentlige afgifter i Island
(1819) och Om Islands
folkemængde og ökonomiske tilstand siden 1801 og
1821 indtil udgangen af 1833
(1834).
— 2. Steingrimur T., den föregåendes son, f. 19 maj 1831,
d. 24 aug. 1913, blef 1872 adjunkt, 1895 öfverlärare
och 1904 rektor vid Reykjaviks lärda skola, skref i
förening med Kr. Arentzen Nordisk mythologi efter
kilderne
(1859; 4:e uppl. 1881), men är ännu mera
känd genom sina öfv. till isländska af Tegnérs "Axel"
(1857), Byrons "The prisoner of Chillon", "The dream",
"Mazeppa" (utg. samlade 1903) Shaksperes "King Lear"
(1878), "Savitri" (s. å.), "Sakuntala" (1879),
"Nala och Damayanti" (1895) samt "Tusen och en natt"
(4 bd, 1857—64), åtskilliga af Goethes dikter,
ett urval af H. K. Andersens sagor, Aisopos’ fabler
m. m. Han utgaf äfven dikter (1881; nya uppl. 1893)
samt flera berättelser på prosa. T. hör afgjordt till
Islands yppersta skalder. Han förenar tankedjup och
lyrisk glöd med fin och hvass ironi, och därtill
är han framstående språkkonstnär, som förstår
ge sin vers både smidighet och kraft. — Litt.:
Poestion, "Isländische dichter der neuzeit", och
Olaf Hansen, "Nyislandsk lyrik" och "Eimreiðin", I.
1 o. 2. E. Ebg.

Thorsteinsson, Bjarni, isländsk tonsättare,
f. 1861, student i Reykjavik 1883 och kyrkoherde i
Siglufjörður på Islands nordkust 1888, har komponerat
en- och flerstämmiga Íslenzkur hátiðasöngur eða
vixlsöngur prests og safnaðar
(1899; liturgiska
sånger för kyrkliga högtidsdagar), som vitsordats
gynnsamt af skandinaviska fackmän, och Tíu sönglög
(1904) samt utgett "Íslenzk sálmasöngbók" (1903,
supplement 1912; i fyrstämmig sättning) och
"Íslenzk þjóðlög" (1906—09), en betydande mängd
gamla isländska folkmelodier, som han samlat.
E. F—t.

Thorsåker. Se Torsåker.

Thorsöe, Alexander, dansk historiker, författare,
f. 17 mars 1840, tog 1864 magisterkonferens och
1876 filos. doktorsgrad på afh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:34:37 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0622.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free