- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1191-1192

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thou, Jacques Auguste de - Thouars - Thouet - Thouin, André - Thouinia - Thouletska vätskan - Thoune - Thourén, Gotthard Rogatius - Tourout - Thouvenel, Edouard Antoine - Thracia (Thracien) - Thraciska Bosporos - Thrane, Valdemar - Thrane, Markus Möller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtidigt med Cinq-Mars lifvet genom halshuggning.
J. M—r.

Thouars [toār], stad i franska dep. Deux-Sèvres,
vid Loires biflod Thouet och järnvägarna mellan
Tours och Les Sables d’Olonne samt Paris, Saumur
och Bordeaux. 7,110 inv. (1911). Gammalt slott,
förr tillhörigt hertigarna de la Trémouille, byggdt
under 1500-talet, nu fängelse. Slottskapellet är
ett litet mästerverk i renässansstil och har en i
klippan huggen krypta, familjen Trémouilles graf.
(H. W—k.)

Thouet [toǟ], biflod fr. s. till Loire, utmynnar
nedanför bifloden Vienne, vid staden Saumur
(i dep. Maine-et-Loire). Den har sina källor i
dep. Deux-Sèvres (forna landskapet Poitou) och ett
omkr. 150 km. långt, syd-nordligt lopp, som gjorts
till stor del segelbart förmedelst slussanläggningar.
H. W—k.

Thouin [toä̃’], André, fransk botanist, f. 10
febr. 1747 i Paris, d. där 27 okt. 1824, blef redan
vid 17 års ålder öfverträdgårdsmästare vid Jardin des
plantes och 1793 föreståndare för Muséum d’histoire
naturelle i Paris. Han är mest känd för sina arbeten
med gagnväxternas odling och förädling. Han skref
Monographie des greffes (1821) och Cours de culture
et de naturalisation des végétaux
(3 bd, 1827).
C. Lmn.

Thouinia Poit., bot., växtsläkte af
fam. Sapindaceæ. Arterna, som äro buskar eller träd
utan klängen med trefingrade blad, växa i Västindien
och Mexico. De små blommorna äro symmetriska,
frukten är en trevingad klyffrukt. T. striata,
quiebra-hacha ("yxbrytare") l. quebracho, har en
mycket hård ved, som begagnas till byggnadsvirke
och till förfärdigande af redskap och vapen.
G. L—m.

Thouletska vätskan l. lösningen [tolēska]. Franske
mineralogen Julien Thoulet (f. 1843), professor
i Nancy, införde 1879 metoden att använda tunga
vätskor för att skilja mineralkorn af olika
eg. v., t. ex. beståndsdelarna i en bergart från
hvarandra. Den efter honom uppkallade vätskan utgöres
af en vattenlösning af kaliumkvicksilfverjodid, hvars
eg. v. genom vattnets afdunstning kan uppdrifvas
till högst 3,196 och hvilken man genom utspädning
kan bibringa hvilken eg. v. som helst mellan nämnda
tal och 1. Sådana mineralkorn, som äro tyngre än
vätskan, sjunka till bottnen, de, som äro lättare,
flyta på ytan; genom successiv utspädning kan man
sålunda skilja mineralkorn af olika eg. v. från
hvarandra. Senare ha andra tunga vätskor kommit till
användning, t. ex. metylenjodid, CH2 J2, hvars högsta
eg. v. uppgår till 3,22. De tunga vätskorna ge äfven
ett bekvämt medel till bestämningen af eg. v. hos små
mineralkorn, enär dessa sväfva i jämvikt på hvilket
djup som helst i en vätska af samma eg. v. som deras
egen.
Ant. Sj. (Hj. Sj.)

Thoune [tōn], stad. Se Thun.

Thourèn [tωr-], Gotthard Rogatius, tandläkare, f. 21
juli 1881 i Färlöfs församling, Kristianstads län,
aflade mogenhetsexamen 1902 och tandläkarexamen
1906 samt blef laborator vid Tandläkarinstitutet
1912. T. har företagit flera studieresor till
Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz, 1915 med
stipendium från arméns sjukvårdsstyrelse, Svenska
tandläkarsällskapet och
Sveriges tandläkarförbund i och för studier
vid käklasaretten i Berlin, Heidelberg,
Düsseldorf och Hamburg. T. är den förste
tandläkaren i Sverige, som med tillstånd af
K. M:t offentligen försvarat en afhandling
vid Karolinska institutet (Über die sutura
incisiva und das os intermaxillare bei menschen,

1917). Han har dessutom utgett ett tjugutal afh.
M. S—dt.

Thourout [tōrot], stad i belgiska prov. Väst-Flandern,
arrond. Bruges, knutpunkt för järnvägarna
Ostende—Ypern och Bruges—Courtrai. 11,085
inv. (1912). Tillverkning af linne- och bomullsvaror,
spetsar och hattar.
H. W—k.

Thouvenel [tovnä’l], Édouard Antoine, fransk
diplomat, f. 11 nov. 1818 i Verdun, d. 19 okt. 1866
i Paris, blef 1844 attaché vid franska legationen
i Bruxelles, 1845 legationssekreterare i Aten,
1846 chargé d’affaires och 1849 envoyé i Aten
samt efter statskuppen 1851 direktör för politiska
afdelningen i utrikesministeriet i Paris. Utnämnd
till ambassadör i Konstantinopel 1855 och senator
1859, blef T. utrikesminister jan. 1860. Som sådan
visade han skicklighet och moderation, ökade
genom expeditionen till Syrien (aug. 1860—juni
1861) Frankrikes prestige i Orienten, vann stora
framgångar mot Kina, som tvangs till freden i Peking
(25 okt. 1860), samt grundlade genom freden i Saigon
(5 juni 1862) franska väldet i Kochinkina. Men det
var också under T:s ledning af utrikesministeriet, som
den olycksbringande expeditionen till Mexico beslöts
och påbörjades. T. afgick okt. 1862 från sin plats
som utrikesminister på grund af meningsskiljaktighet
med kejsaren i den romerska frågan. Med stöd af
T:s papper utgaf hans son Louis T. "Le secret
de l’empereur" (2 bd, 1889), "La Grèce du roi
Othon" (1890), "Nicolas I:er et Napoléon III. Les
préliminaires de la guerre de Crimée, 1852—1854"
(1891), "Trois années de la question d’Orient,
1856—1859" (1897) och "Pages de l’histoire du second
empire" (1903).
E. W.*

Thracia (Thracien). Se Tracien.

Thraciska Bosporos. Se Bosporos.

Thrane, Valdemar, norsk musiker, f. 1790 i Kristiania,
d. där 1828, spelade tidigt med i en symfoniorkester
af amatörer i hans föräldrahem, studerade sedan i
Köpenhamn och Paris, blef 1817 i Kristiania anförare
för Det dramatiske selskabs orkester och i Det
musikalske lyceum samt bildade en stråkkvartett. Han
var skicklig violinist (konserterade bl. a. i
Stockholm 1819) och god dirigent. T. komponerade
kantater, uvertyrer och danser för orkester samt det
första norska sångspelet, Fjeldeventyret (librett
af Bjerregaard, se denne; "Ett äfventyr i norska
fjellen", uppf. i Stockholm 1861).

Thrane, Markus Möller, norsk kommunist, f. 14
okt. 1817 i Kristiania, d. 1890 i Eau Claire,
Wisconsin, blef student 1840 och egnade sig först åt
teologien, men sedermera åt lärarkallet. Därunder blef
han anhängare af den kommunistiska arbetarrörelsen,
organiserade själf en sådan i Norge, delvis
tillsammans med studenten Abildgaard. Han
stiftade flera arbetarföreningar och redigerade
"Arbeiderforeningernes blad" från maj 1849 till 1851,
då Abildgaard trädde i hans ställe. T. vann många
anhängare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:47:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free