Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thrane, Markus Möller - Thrane, Torkel - Thrane, Karl - Thrap, Daniel Smith - Thrap-Meyer, Henrik - Thrasaëtus harpyia - Thrasea, Paetus - Thrason - Thrasybulos - Thrasyllos - Thrasyllos - Threeply - Three rivers - Threnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
thraniterna, särskildt bland arbetare och husmän, hvilka
drömde om kommunismens praktiska genomförande i
Norge. Rörelsen vann stor utbredning i södra Norge,
och agitationen antog 1851 en hotande karaktär,
i synnerhet vid det stora mötet på Ladegaardsöen
(Bygdö) vid Kristiania; men innan det kommit
till våldsamheter, lät regeringen arrestera T.,
Abildgaard och några andra af ledarna, hvarefter
agitationen bortdog. 1855 dömdes de anklagade till
straffarbete, hvilket T. undergick i Kristiania. Sedan
han frigifvits (1858), lefde han där någon tid som
fotograf och utvandrade 1863 till Amerika. 1883
kom han tillbaka till Norge, med delvis ändrade
åsikter, men reste åter öfver till Amerika.
Y. N.*
Thrane, Torkel, pseudonym. Se Hansen, F. J., sp. 1418.
Thrane, Karl, dansk musikhistoriker, f. 2 sept. 1837
i Fredericia, d. 19 juni 1916, blef 1863 juris
kandidat och var sedan 1878 justitssekretær i
Höjesteret. Hans hufvudarbete är Danske komponister
(1875), hvari han skildrat Weyse, Kuhlau,
J. P. E. Hartmann och N. Gade. Vidare författade han
Rossini og operaen (1885) och Cæciliaforeningen
og dens stifter (d. v. s. H. Rung; 1901), Fra
hofviolonernes tid. Skildringer af det kongel. kapels
historie 1648—1848 (1908) och Weyses minde (1916).
E. Ebg.
Thrap, Daniel Smith, norsk författare, f. 1832 i Aker,
d. 1913, var 1880—1902 kyrkoherde i Petri församling
i Kristiania. Han utgaf eller författade ett stort
antal skrifter, särskildt i norsk kyrkohistoria,
bl. a. Bidrag til den norske kirkes historie i det
19. aarh. (2 saml. 1884, 1890), och redigerade i
flera år "Zuluvennen".
Thrap-Meyer, Henrik, norsk arkitekt, f. 31 juli 1833
i Bergen, d. 29 dec. 1910, studerade vid Polyteknikum
i Hannover 1855—59 och därefter ett år i Zürich, var
från 1860 lärare vid teckningsskolan i Bergen och från
1864 praktiserande arkitekt i Kristiania. Bland hans
arbeten märkas komplexen Viktoriaterrassen där samt
biskopsgården i Oslo och domkyrkan i Kristiansand,
dessutom kyrkor och skolor. T. var den förste, som
sände färdiga norska trähus till utlandet. Han gjorde
ritningar till montrer för norska afdelningarna vid
världsutställningarna i Wien 1873, Philadelphia 1875
och Paris 1878.
G—g N.
Thrasaëtus harpyia, zool. Se Harpyan.
Thrasea, Pætus, romersk senator under Nero,
känd för frisinthet och själfständighet, författade
ett loftal öfver Cato d. y. Han anklagades år 66 inför
senaten, men dödsdomen var på förhand gifven. T. fick
dock välja dödssätt. Han valde det då brukliga att
låta öppna ådrorna och dog med lugn och själsstyrka
efter att förut ha med vänner och familj samtalat
om själens odödlighet. Hans maka, Arria d. y.,
ville dö med honom (jfr Arria), men hindrades af T.
R. Tdh.*
Thrason (grek. Θϱάσων), en bronskonstnär, troligen
från den hellenistiska tiden, prisades af Strabon
och Plinius. Beväpnade män, jägare och offrande
funnos af honom; likaså, i Efesos, en Penelope
med Eurykleia; möjligtvis har man där att söka
originalet till många ännu bevarade konstverk.
J. C.
Thrasybulos (grek. Θϱασύβουλος, lat. Thrasybulus),
Lykos’ son, var en framstående patriot och ledare
af det demokratiska partiet i Aten mot slutet
af 5:e årh. f. Kr. 411 medverkade han kraftigt
till att störta den oligarkiska regeringen. I
sjöslaget vid Arginusiska öarna deltog han som
trierark. Sedan Lysandros eröfrat Aten (404) och
insatt de "trettio tyrannernas" styrelse, gick
T. som landsflyktig till Tebe. Med en liten skara
beslutsamma fosterlandsvänner satte han sig snart
i besittning af gränsfästningen Fyle och sedermera
af hamnstaden Peiraieus. Uå de "trettio tyrannerna"
där angrepo honom, blefvo de slagna och tvungna att
draga sig tillbaka till Eleusis. Under bemedling
af spartanske konungen Pausanias ingicks därefter
en förlikning mellan partierna på grundvalen af
allmän amnesti, från hvilken endast de trettio
skulle vara uteslutna. T. och hans anhängare
intågade nu i Aten och återställde under folkets
jubel den demokratiska författningen (403). Under
en sjöexpedition till Mindre Asiens kuster blef
T. mördad af invånarna i Aspendos i Pamfylien (389).
A. M. A.
Thrasyllos l. Thrasylos (grek. Θϱάσυλλος l. Θϱάσυλος,
lat. Thrasyllus), en af Atens mera framstående
fältherrar under senare delen af Peloponnesiska
kriget (431—404 f. Kr.) och vid sidan af Thrasybulos
(se denne) en af stödjepelarna för den demokratiska
författningen, i hvilken riktning han i synnerhet 411
var verksam under sina expeditioner till Samos och
Hellesponten. I slaget vid Arginusiska öarna (406)
förde han befälet öfver en del af den attiska flottan,
men blef efter vunnen seger jämte sina medfältherrar
anklagad och af det uppretade folket dömd till
döden för uraktlåtenhet att rädda de skeppsbrutne
och uppsamla de fallne, hvilket i själfva verket
en plötsligt utbruten storm hade gjort omöjligt.
A. M. A.
Thrasyllos (grek. Θϱάσυλλος) från Mendes i Egypten,
grekisk historiker, grammatiker och astrolog, med
hvilken Tiberius vardt bekant på Rhodos och som
han, sedan han blifvit kejsare, kallade till Rom,
där T. afled 36 e. Kr. Han genomförde, efter äldre
föredöme, indelningen af Platons dialoger i fyra
serier (tetralogier).
J. C.
Threeply, eg. Three ply carpet [thrī’ pla͡i’ kā’pit]
l. Triple carpet, en tredubbel mattväfnad af
Kidderminstertyp, äfven kallad skotsk matta. Se
Kidderminstermattor.
Three rivers [thrī’ ri’vəṡ], fr. Trois rivières
[trωa’ riviǟr], stad i prov. Quebec i Dominion
of Canada, vid S:t Maurices förening med S:t
Lawrencefloden, 12 km. nedanför S:t Petersjön och vid
järnvägen mellan Quebec och Montreal. Omkr. 10,000
inv. Staden, som anlades 1634, har en flodhamn,
stora sågverk och några andra industriella
verk samt exporterar trävaror, spannmål och
nötkreatur. Den är säte för en katolsk biskop.
(H. W—k.)
Threnos l. Threnodia kallades hos forntidens
greker urspr. en vid likbegängelser förekommande
klagosång, som brukade åtföljas af alla yttre tecken
till den djupaste sorg och förtviflan. Med tiden
utbildades denna sorgesång till en egen konstart och
höjde sig på samma gång till en mera allmängiltig,
stämningsfull betraktelse öfver förgängligheten af
jordelifvets lycka, hvartill väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
