- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1195-1196

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Threnos - Thrinakia - Thring, Edward - Thrips - Throckmorton, sir Nicholas - Throckmorton, Francis - Throgmorton - Thrombos - Throndsen, Ivar - Thronus Mariae - Thryms kvida - Thuan-an - Thuanus - Thua-tien - Thucydides - Thue, Henning Junghans - Thugga (Dugga)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke sällan anslöt sig det tröstefulla uttalandet
af aningen om ett bättre lif och ett återseende på
andra sidan grafven. Som mästare i denna diktart
prisas Pindaros och Simonides. Äfven i den grekiska
tragedien, i synnerhet hos Euripides, förekomma sånger
i den threnodiska skaldekonstens stil. Från elegien
(se d. o.), hvilken dessutom icke nödvändigt behöfver
vara af klagande eller sorgbundet innehåll, skiljer
sig threnos genom en mera lidelsefull stämning och
genom omväxlande lyriska versmått. Besläktad med
grekernas threnos var romarnas nænia l. nenia (se
d. o.). A. M. A.

Thrinakia l. Thrinakie (grek. Θϱιναϰία l. Θϱιναϰίη),
en af Homeros omtalad ö, på hvars strand Odysseus
under sina irrfärder landade. Ön tillhörde solguden
(Helios), hvars hjordar där gingo i bet. Då Odysseus’
följesmän oaktadt erhållen varning förgrepo sig på
dessa, ådrogo de sig gudens vrede och därmed sitt
eget fördärf. Redan i forntiden var man benägen att
med Thrinakia förstå Sicilien, hvilken ö på grund
af sin form betecknades som trinakria (d. v. s. den
trekantiga). Sannolikt har dock detta ord intet med
namnet Thrinakia att skaffa.
A. M. A.

Thring [thri’ȵ], Edward, engelsk skolman, f. 1821,
d. 1887, promoverades 1847 i Cambridge och blef
1853 rektor vid skolan i Uppingham, som han från
en ringa början utvecklade till en stor och ansedd
läroanstalt. Han grundlade de årliga engelska
rektorsmötena och intog en ledande ställning inom
den engelska skolvärlden. Skolans uppgift såg han
i karaktärsbildningen, och hans verksamhet uppbars
af en idealistisk tro på sanningens makt. Äfven som
pedagogisk författare åtnjöt han stort anseende:
Education and school (1864; 2:a uppl. 1869), Thoughts
on life science
(1869; 2:a uppl. 1871, utg. under
pseudonymen Benjamin Place), The theory and
practice of teaching
(1883; 2:a uppl. 1885). Postumt
utgafs Miscellaneous address (1887). Se G. R. Parkin,
"A memory of E. T." (1898).
S—e.

Thrips. 1. Bot. Se Hvitax. — 2. Zool. Se
Thysanoptera.

Throckmorton [thråkmå̄’tn] l. Throgmorton. 1. Sir
Nicholas T., engelsk diplomat, f. 1515, d. 12
febr. 1571 i London, var besläktad med Henrik VIII:s
sista gemål Katarina Parr, kom därigenom till hofvet
1543, tillhörde parlamentet 1545—67, stod i hög gunst
hos Edvard VI:s förmyndare, adlades 1547 och lyckades
hålla sig uppe äfven under Maria Tudor, trots att
han var invecklad i försöket att vid Edvard VI:s
död uppsätta Jane Grey på tronen och sedermera,
febr. 1554, stod inför rätta som misstänkt för
delaktighet i Wyatts sammansvärjning. Dock kvarhölls
han i Tower till året därpå. T., som var ifrig
protestant och tidigt biträdt prinsessan Elisabet med
politiska råd, blef efter hennes tronbestigning en
bland rikets mest betrodda stormän. Han var 1559—64
hennes ambassadör i Paris och förde där med Maria
Stuart förhandlingarna om engelskt erkännande af
hennes skotska tronföljdsrätt. T. hemkallades i onåd,
enär han tillåtit sig att som löjligt beteckna
ett rykte om Leicesters frieri till drottning
Elisabet. Maj 1565 sändes han till Skottland för
att söka hindra Maria Stuarts äktenskap med Darnley,
och juni 1567 skickade Elisabet
honom ånyo dit med instruktion att söka förmå de
skotske stormän, som efter mordet på Darnley höllo
Maria fängslad på Lochleven, att återge henne
frihet och styrelsemakt. T. ogillade trots sin
personliga vänskap för Maria denna politik, och
Elisabets vankelmod försvårade än ytterligare hans
uppdrag. Han förordade sedermera giftermål mellan
Maria och Norfolk, misstänktes därför för delaktighet
i dennes sammansvärjning 1569 och sattes för en kort
tid i fängelse. Hans dotter Elisabet blef maka till
sir Walter Raleigh.

2. Francis T., den föregåendes brorson, konspiratör,
f. 1554, afrättad 10 juli 1584 i London, var katolik
och inledde under utländska resor 1580—83 förbindelser
med landsflyktiga engelska trosfränder i Madrid och
Paris. Till hemlandet återkom han som redskap för
en komplott rörande spansk invasion i England med
Maria Stuarts befriande och Elisabets afsättning
som syftemål. Han väckte misstankar genom sina
besök hos spanske ambassadören Mendoza och greps
okt. 1583 på bar gärning under nedskrifvandet af ett
chifferbref till Maria Stuart. Genom tortyr förmåddes
han yppa de sammansvurnes planer, hvarpå han dömdes
till döden (maj 1584) och afrättades. Många bland
de genom hans bekännelser komprometterade flydde
ur landet, och spanske ambassadören utvisades.
1—2. V. S—g.

Throgmorton [thrågmå̄’tn]. Se Throckmorton.

Thrombos [tråmbå̄s], med. Se Trombos.

Throndsen, Ivar, norsk medaljgravör, f. 29 mars
1853 i Nes (Romerike), kom i guldsmedslära 1870,
studerade som gravör i Kristiania från 1875 och
därefter i Köpenhamn och Paris intill 1879 samt blef
1879 myntgravör på Kongsberg. T. har graverat de nya
norska mynten samt omkr. 300 medaljer och plaketter,
bl. a. Medalj öfver trekonungamötet i Kristiania
28—30 november i917
(1918; på åtsidan en stiliserad
framställning af Gustaf V:s handslag på Kristiania
slott med Kristian X och Håkan VII).
G—g N.

Thronus Mariæ. Se Marienthron.

Thryms kvida (isl. Þryms-kviða). Se Trym.

Thuan-an, hamn. Se Huë.

Thuanus. Se Thou.

Thua-tien, stad. Se Huë.

Thucydides. Se Thukydides.

Thue, Henning Junghans, norsk författare, f. 9
nov. 1815 i Grimstad, d. 15 jan. 1851 i Stuttgart,
tog filologisk ämbetsexamen i Kristiania 1840,
blef s. å. universitetsstipendiat och företog
1842—44 en längre utrikes resa. Han utnämndes
1844 till rektor vid Arendals "middelskole" och
1848 till lektor i grekiska vid universitetet
i Kristiania. T. utgaf Læsebog i modersmaalet
(1846) samt skref dikter och afhandlingar,
bl. a. Trubadurerne og trubadur poesien (1843). Hans
Efterladte arbeider utgåfvos 1853 af M. J. Monrad.
Y. N.*

Thugga (Dugga), fornstad i Tunisien (romerska
prov. Africa proconsularis), kallades under kejsarna
Marcus Aurelius och Commodus Civitas Aurelia T.,
växte rätt betydligt, blef municipium under Severus
Alexander och slutligen romersk koloni. Af staden
finnas ännu betydliga ruiner, såsom af tempel åt
Juppiter, Juno, Minerva,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:36 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free