- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1199-1200

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thuja - Thujopsis - Thukydides

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blir sedan i regel den härskande. Grenskotten äro
platt-tryckta; och då knoppar utvecklas endast i
vinklarna af de blad, som stå på skottets kant,
aldrig från dess sidoblad, så erhåller hela kvisten
eller grenen en platt, åt sidorna utbredd form. Hos
Thuja äro kottefjällen icke sammanvuxna som hos
Juniperus-släktet, men icke heller sköldlika som hos
Cupressus, utan tämligen jämtjocka och tegellagda,
bildande en nästan äggformig, brun kotte. Hvarje fjäll
bär 1—2 tunna, vingade eller ovingade frön. — Thuja-släktet
har 6 arter, växande på norra halfklotet
(Nord-Amerika och Öst-Asien). Allmännast odlas hos oss
T. occidentalis, som i hemlandet kan nå en höjd af
20 m. och fått namnet lifsträd för sin ständiga
grönska; om vintern blir thujan ofta brun, men återtar
på våren sin gröna färg. Många vackra varieteter
odlas i parker och trädgårdar. T. orientalis (Biota
orientalis;
se pl. till Coniferæ) från Kina och
Japan, är ömtålig för Sveriges klimat. T. gigantea,
jättethujan, från norra Kalifornien, där den blir
60 m. hög (jfr Nordvästindianer, sp. 1364), uthärdar
väl i södra Sverige. Den ljusa, mjuka och lätta, men
mycket varaktiga veden, hvit ceder, af T. occidentalis
används i hemlandet till byggnadsvirke, järnvägssyllar
m. m. Jättethujans trä kallas röd ceder eller
kanotceder och har användning vid byggnadsarbeten
inomhus, till tunnfabrikation och liksom det
hvita cederträet i konstsnickeriet. Romarnas högt
värderade citrusträ uppges ha erhållits
af T. orientalis. Se vidare Bärnsten, sp. 857.
O. T. S. (G. L—m.)
illustration placeholder
Fig. 1. Thuja occidentalis, ung planta:

cot hjärtblad, s barrlika blad,

g gren med fjällika blad.

illustration placeholder
Fig. 2. Grenstycke af Thuja orientalis.


Thujopsis Sieb. et Zucc.,
bot., trädsläkte af fam. Pinaceæ, nära släkt med
Thuja, från hvilken det skiljes genom kottefjällen,
af hvilka de 2 öfre fertila bära omkr. 5 vingade
frön. Den enda arten, T. dolabrata, inhemsk i Japan,
där den blir 35 m. hög, är ett utmärkt vackert träd
med pyramidformigt växtsätt och thujaliknande, breda,
platta, på undersidan hvitskimrande grenar, odlas
som prydnadsväxt och uthärdar hos oss icke alltför
stränga vintrar rätt bra ännu i Mälartrakten.
G. L—m.

illustration placeholder
Thukydides. Efter en antik

marmorbyst.

Thukydides (grek. Θουϰυδίδης lat. Thucydides). 1. T.,
Melesias’ son, statsman i Aten, var efter Kimons
död ledare för det aristokratiska partiet och som
sådan politisk motståndare till Perikles. Han blef
dock slutligen besegrad af denne och landsförvisad
genom folkbeslut medelst ostracism 443 f. Kr. — 2. T.,
Oloros’ son, f. omkr. 460 f. Kr., forntidens störste
historieskrifvare, medborgare i Aten, men på fädernet
härstammande från ett traciskt furstehus och besläktad
med Miltiades och Kimon. Filosofen Anaxagoras och
talaren Antifon uppges ha varit hans
ungdomslärare. Då han år 424 som befälhafvare för
en attisk eskader, hvilken afsändes till Traciens
kust för att skydda Atens därvarande besittningar mot
spartanske fältherren Brasidas, kommit för sent till
undsättningen af Amfipolis, blef han anklagad för
högförräderi och måste gå i landsflykt, från hvilken
han återkallades först 404. Han skall få år efter sitt
återkallande ha funnit döden för mördarhand antingen
i Aten eller, sannolikare, i Skapte Hyle i Tracien,
där han egde gods med värderika guldgrufvor. — De
20 landsflyktsåren lämnade honom ostördt tillfälle
att egna sig åt fullföljandet af sitt lifs stora
verk, skildringen af Peloponnesiska kriget,
hvars tilldragelser han redan från dess utbrott
följt med sorgfällig uppmärksamhet, emedan han,
såsom han själf säger, förmodade, att det skulle
bli af större betydelse än något föregående. T. är
skapare af den s. k. reflekterande eller pragmatiska
historieskrifningen, hvilken ur händelsernas inbördes
sammanhang söker förklara deras utveckling, och han
anger uttryckligen som sitt syftemål att åstadkomma
ett verk af värde för all framtid till efterrättelse
för kommande tiders statsmän. Lika beundransvärd som
hans djupsinniga uppfattning af tidsförhållandena
är den samvetsgrannhet, hvarmed han vid materialets
hopsamling och kritiska siktning gått till väga. Alla
de viktigare platserna besökte han själf och följde,
där det var möjligt, som ögonvittne händelsernas
gång. Med aldrig svikande sanningskärlek är han
angelägen att göra rättvisa mot alla och låta allt
få framträda i sin rätta belysning. De tal, som han
enligt de forntida historieskrifvarnas sed i stort
antal inflätat i berättelsen, göra icke anspråk på
att ordagrant återge det i verkligheten sagda, men
de skildra på ett mästerligt sätt såväl de talandes
karaktärer som de till grund för handlingarna liggande
motiven. De tjäna tillika att för läsaren åskådliggöra
T:s egen uppfattning af sakläget. Framställningssättet
är enkelt, värdigt, fjärran från allt retoriskt prål
och i hög grad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free