- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1201-1202

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thukydides - Thulden (Tulden), Theodor (Dirick) - Thule - Thulin, Svante Thodor - Thulin, Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

objektivt. Stilen är en fulländad typ af äldre attisk
prosa, kraftig, kärnfull, ursprunglig, men sträf och
sammanträngd och till följd däraf icke synnerligen
lättläst. Den kronologiska indelningen är gjord
efter de särskilda krigsårens somrar och vintrar,
hvarigenom den liksom smyger sig händelserna i
spåren. Arbetets indelning i åtta böcker härrör från
den alexandrinska tiden. De fyra första böckerna
tillika med de 24 första kapitlen af den femte
skildra, efter en inledande återblick på Greklands
äldre förhållanden, de 10 första krigsåren, till den
s. k. "Nikias fred" (421 f. Kr.). Den återstående
delen af arbetet beskrifver det ånyo utbrutna krigets
händelser till 411. Där afbröts berättelsen till
följd af författarens död. Bland nyare upplagor af
T:s historieverk äro i främsta rummet att nämna de
af Poppo, Krüger, Böhme, Classen, Stahl och Hude
utgifna. En svensk öfv., "Peloponnesiska krigets
historia", utgafs 1831—33 af J. O. Höijer. En
synnerligen god dansk öfv. af T:s historieverk, med
de 2 första böckerna af Xenophons Grekiska historia
(Hellenika) som fortsättning, är utgifven af Gertz
(1897—1902). Litt.: Krüger, "Untersuchungen über
das leben des T." (1832), Roscher, "Leben, werk
und zeitalter des T." (1842), Welzhofer, "T. und
sein geschichtswerk" (1878), Müller-Strübing,
"Thukydideische forschungen" (1881), Girard,
"Essai sur Thucydide" (1884), Kirchhoff, "T. und
sein urkundenmaterial" (1895), och Kl. Lindskog,
"Th., en studie öfver hans person och verk samt ett
urval ur hans historia i svensk tolkning" (1904).
1—2. A. M. A.

Thulden (Tulden), Theodor (Dirick) van,
flamsk målare, f. 1606 i ’sHertogenbosch, d. där 1676,
var först lärjunge af en obekant mästare, Abraham
Blyenberch, innan han blef elev af Rubens. Han blef
mästare i Antwerpens målargille 1627 och uppehöll sig
1632 i Paris, där han målade kyrkotaflor, kända endast
genom hans egna raderingar. 1633 var han i Antwerpen,
1647 åter i Paris, där han bl. a. målade Treenigheten
(Grenobles museum). 1648 kallades han till Haag,
där han bidrog till smyckandet af lustslottet
’tHuis ten Bosch, i hvars Oraniensal han målade
Vapensmidande cykloper m. fl. Han slog sig sedan
ned i sin födelsestad. Af öfriga arbeten nämnas Den
helige Hadrianus lider martyrdöden
(Michaeli-kyrkan
i Gent), Kristus uppenbarar sig för Maria (Louvre),
Purpursnäckans upptäckt (Madrid), Æneas och Dido
(Hannover), Fredens återvändande (1655, Wien),
Maria inför Kristus (1660, Köpenhamn) m. fl.,
alla signerade. Af icke namntecknade bilder, som
tillerkännas honom, må nämnas Galateas triumf (Berlin)
och Landtligt bröllop (Bruxelles). T. hade äfven
namn som raderare. Så utförde han Amasonslaget efter
Rubens, 58 Odyssébilder efter Primaticcio och Nicolò
dell’ Abate i Fontainebleau samt många blad efter
egna arbeten.
C. R. N.*

Thule (grek. Θούλη) var hos forntidens greker och
romare benämning på den längst i n. liggande delen
af Europa. Namnet förekommer första gången i den
beskrifning ("Peri okeanon"), som greken Pytheas
från Massilia (se d. o.) i 4:e årh. f. Kr. gjorde
öfver sin färd till Britannien, och af hvilken
fragment finnas införda i forntida författares
arbeten. Enligt Pytheas låg T. sex dagsresor
n. om Britannien intill Ishafvet. På grund af den
skildring han lämnar om landets polhöjd (längsta
dagen 21 eller 22 timmar) och natur har man ansett,
att T. är västra delen af Norge. (Haalogaland). Enligt
Plinius d. ä. (d. 79 e. Kr.) är T. den "längst mot
norden belägna" (ultima Thule) af de stora öar, som
ligga midt emot Britannien i Germanska hafvet. Icke
heller denna uppgift utesluter möjligheten, att
med T. förstods en del af Skandinaviska halfön,
ty Plinius betraktade Skandinavien som en samling
öar (bland hvilka nämnas Skandia och Nerigon, "från
hvilken man kan segla till Thule"). Marinos från Tyrus
(2:a årh. e. Kr.) sätter den bebodda världens norra
gräns vid ön T. på 63° n. br., och hans samtida och
granskare den ryktbare geografen Ptolemaios har samma
mening. Den skildring, som den bekante bysantinske
historikern Prokopios (500-talet) med ledning af
underrättelser, som lämnats honom af män från T.,
gör af T:s storlek, naturförhållanden, folk och
kultur, passar in på Skandinaviska halfön. När under
medeltiden Island upptäcktes och befolkades af iriska
munkar, identifierade den irländske geografen Dicuil
(se d. o.) i sitt omkr. 825 skrifna arbete detta
land med de gamles T. Så ock Saxo. När man började
reproducera Ptolemaios’ karta, följde naturligtvis ön
T. ("Thyle", "Thiele", "Tile") med, men allteftersom
de geografiska kunskaperna vidgades, blef dess
plats alltmera osäker. Så t. ex. ligger ön "Tile",
af små dimensioner, på de af Greg. Reisch (1503)
och Petrus Apianus (1520) utgifna kartorna emellan
Skottland och Norge (Norbegia); men i Basel-editionen
af Ptolemaios’ karta 1540 har den förflyttats till
strax s. om Island (samma karta har jämförelsevis
goda framställningar af Amerika, Afrika och östra
Asien), och ännu så sent som i Mathias Quadus’
"Fasciculus geographicus" (1608) spökar namnet T.,
då som beteckning för norra kusten af Island. —
Numera används ordet T. stundom i poesi och högre
stil, nämligen som beteckning för Skandinaviska
halfön (någon gång Island), eller, t. ex. hos Goethe,
i betydelse af sagoland.
J. Th. W. (S. L.)

Thulin, Svante Theodor, dekorationsmålare, f. 15
mars 1837 å Strömsfors, Skåne, d. 3 sept. 1918,
kom i målarlära och blef gesäll samt studerade sedan
dekorativt måleri i Tyskland, Frankrike och Italien,
hvarefter han i fäderneslandet utfört en mängd arbeten
af detta slag, som vunnit allmänt bifall. Bland dessa
må nämnas dekorationerna i Karsholms slott i Skåne,
"Knutsalen" i Malmö, studentföreningens hus och
universitetshuset i Lund, universitetshuset i Uppsala,
men framför allt i Lunds domkyrka.
-rn.*

Thulin, Gabriel, kameralist, ledamot af
Regeringsrätten, f. 22 juni 1865 i Hälsingborg,
blef student 1883, juris kandidat 1887, docent
i finansrätt, ekonomilagfarenhet och svensk
rättshistoria 1890 samt juris licentiat och doktor
1893, allt vid universitetet i Lund. 1891 ingick
han i Kammarkollegium och utnämndes 1893 till
kammarråd. Vid Regeringsrättens tillkomst 1909
blef han regeringsråd. 1913—14 tjänstgjorde han i
Lagrådet. På grund af särskilda förordnanden har
T. utfört en mängd utredningar samt sakkunnig-
och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:29 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free