Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1211-1212 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thur - Thurah, Laurids Lauridsen de - Thureau-Dangin, Paul Marie Pierre - Thureau-Dangin, Francois - Thureholm - Thuren, Hjalmar Lauritz - Thure S. - Thuret, Gustave Adolphe - -1213 Thurgau

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thur [tōr]. 1. Biflod fr. v. till Rhen, rinner upp i
schweiziska kantonen S:t Gallen vid Wildhaus (1,104
m. ö. h.) och Sentis, flyter först i nordlig, därefter
i västlig hufvudriktning genom kantonerna S:t Gallen,
Thurgau och Zürich samt förenar sig i sistnämnda
kanton med Rhen 30 km. nedanför Bodensjön. Bifloder:
fr. h. Neckar och Sitter samt fr. v. Murg. Längd
123 km. Flodområde 1,723 kvkm. — 2. Biflod till Ill
i Elsass, 85 km. lång, upprinner 1,300 m. ö. h. i
Vogeserna, genomflyter Sankt Amarins industririka
dal, träder vid Thann ut på öfverrhenska slätten och
mynnar ut i Ill vid Kolmar.
1—2. H. W-k.

Thurah, Laurids Lauridsen de, dansk arkitekt,
f. 1706 i Aarhus, d. 1759 i Köpenhamn, fick militärisk
uppfostran, avancerade till generalmajor 1753 och blef
året därpå "generalbygmester". Bland T:s arbeten må
nämnas Hirschholms slott (fullb. 1744, nedrifvet
1810—12), eremitaget i Jægersborgs dyrehave, i
effektfull rokokostil, spiran på Vor frue kirke
(som man tror, efter ritning af geheimerådet
Vincens Lerche) och tornet på Vor frelsers kirke
(på Kristianshavn) med dess egendomliga spiral. Han
ombyggde äfven Prindsens palais i Köpenhamn. Af stor
betydelse i arkitektoniskt och historiskt hänseende
äro hans planschverk Den danske Vitruvius (2 bd,
1746—49) och Hafnia hodierna (1748), som innehålla
planer och fasader till en mängd danska byggnadsverk
jämte statistiska och topografiska upplysningar.
Ph. W.*

Thureau-Dangin [tyrå̄ dãʃǟ’]. 1. Paul Marie Pierre T.,
fransk historiker, f. 14 dec. 1837 i Paris, d. 24
febr. 1913 i Cannes, tog juridisk examen, inskref
sig i advokatståndet och blef under kejsardömet
1863 auskultant ("auditeur") vid Conseil d’état,
men egnade sig sedan 1868 åt redaktionen af "Le
Français". Han invaldes 1893 (efter C. Rousset)
i Franska akad. och blef 1908 (efter S. Boissier)
dess ständige sekreterare. T. skref bl. a. Histoire de
la monarchie de Juillet (7 bd, 1886—92), två gånger
af Franska akad. belönt med Gobertska priset, och
Histoire de la renaissance catholique en Angleterre
au XIX:e siècle (3 afd. 1899—1906). T. var orleanist
samt varm, men frisinnad katolik.

2. François T., den föregåendes son, sumeriolog och
assyriolog, f. 1872 i Paris, konservator vid den
babylonisk-assyriska afdelningen i Louvremuseerna
i Paris, är samtidens yppersta forskare på sitt
område. Han har skrifvit bl. a. Recherches sur
l’origine de l’écriture cunéiforme (1898—99),
Les inscriptions de Sumer et d’Akkad (s. å.), Les
cylindres de Gudea (1905), La comptabilité agricole
en Chaldée. Nouvelles fouilles des Tello (tills.
med Gaston Gros och L. Heuzey, 1903—09), Inventaire
des tablettes de Tello, Tome I. Textes de l’époque
d’Agadé (1910) och Lettres et contrats de l’époque
de la première dynastie babylonienne (s. å.). Han
har publicerat "Recueil de tablettes chaldéennes"
(1903) och "Une relation de la huitième campagne de
Sargon" (assyrisk text med fr. öfv., 1913). T. utger
"Revue d’assyriologie et d’archéologie orientale".
2. D. M.

Thureholm. Se Tureholm.

Thuren, Hjalmar Lauritz, dansk musikhistoriker,
f. 10 sept. 1873, blef 1898 teol. kandidat och var
1899—1907 lärare vid Frederiksbergs kommunalskolor. Efter en resa till Färöarna
för att insamla folkmelodier utgaf han Dans og
kvaddigtning paa Færöerne (1901) och Folkesangen
paa Færöerne (1908); han har också skrifvit om
eskimåernas musik i "Meddelelser om Grönland" (1914)
och en afh. om Naumanns opera "Orpheus og Euridice".
E. Ebg.

Thure S., pseudonym. Se Sällberg, K. T.


Thuret [tyrä’tt], Gustave Adolphe, fransk botanist,
f. 23 maj 1817 i Paris, d. 10 maj 1875 i Nizza, var
i unga år led. af ambassaden i Konstantinopel och
företog därunder forskningsresor på Balkanhalfön,
återkom 1844 till Frankrike och gjorde sig inom
kort berömd för sina noggranna undersökningar
öfver algernas utvecklingshistoria, särskildt
upptäckten af könsfortplantningen hos brunalgerna
och (tills. med Ed. Bornet) hos rödalgerna. Af
hans algologiska arbeten äro de främsta Recherches
sur les zoospores des algues et les anthérides des
cryptogames (1850—51), Recherches sur la fécondation
des fucacées (1855—57), Essai de classification
des Nostochinées (1875) och Études phycologiques
(1878). I Antibes (Provence) anlade T. en botanisk
trädgård med rika tillgångar, afsedd till försök
och studier öfver exotiska växter ("Villa Thuret")
och vid hans död testamenterad till franska staten.
C. Lmn.

Thurgau [to’r-], fr. Thurgovie, kanton i schweiziska
förbundsstaten, gränsar i v. till Zürich, i s. till
S:t Gallen samt skiljes i ö. och n. af Bodensjön
och Rhen från Württemberg och Baden. Areal 1,006
kvkm. Norra hälften tillhör Rhens omedelbara område;
den södra vattnas af Thur och dess bifloder Sitter
och Murg. T. är ett vackert, kuperadt landskap,
som endast längst i s., kring Hörnli (1,135 m.), har
karaktären af bergland: Thurgau-alperna. Klimatet är
mildt, jorden bördig och väl odlad; hufvudparten af
landet bildar, har det sagts, nästan en enda stor
trädgård. Endast 17,5 proc. af kantonens areal äro
improduktiv mark. Skog upptar 188,8, odlad jord 640
kvkm., hvaraf 2,9 vinland. Befolkningen, 134,917
pers. (1910), uppgick per kvkm. till 134. Den är
tysktalande i öfvervägande grad; franska talades 1910
af 552, italienska af 8,347 thurgaubor. Protestanter
voro 85,496, katoliker 48,501 (lydande under
biskopen i Basel). Hufvudnäringar äro jordbruk,
frukt- och vinodling, boskapsskötsel samt industri,
företrädesvis bomulls- och annan textilindustri. Ett
nät af förträffliga landsvägar samt flera järnvägar
skära landet i alla riktningar. Romanshorn vid
Bodensjön har ångbåtsförbindelse med Friedrichshafen
i Württemberg och Lindau i Bajern. Hufvudstad
är Frauenfeld (vid Murg). — Författningen (af 28
febr. 1869) är demokratisk, med obligatoriskt lag-
och finansreferendum samt initiativrätt för folket
i lagfrågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>