- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1213-1214

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thurgren, Johan Adolf - Thuribulum - Thurioi - Thurles - Thurloe, John - Thurlow, Edward - Thurmayr - Thurn (T.-Valassina) - Thurn, Henrik Mattias von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stora rådet (der grosse rath, 1 medlem på 250
röstberättigade) är den lagstiftande, regeringsrådet
(der regierungsrath, 5 medlemmar) den verkställande
myndigheten. Båda råden väljas för 3 år, direkt af
folket. Högsta domstolsinstansen (obergericht) har
7 medlemmar, utsedda för 3 år af stora rådet. För
folkbildningen sörja primär- och sekundärskolor
samt kantonsskolan i Frauenfeld och lärarseminariet
i Kreuzlingen.

Under namnet T. förstods under medeltiden hela
nordöstra Schweiz mellan Reuss, Vierwaldstättersjön,
Bodensjön och Rhen. Men småningom afsöndrades
mindre områden (Zürichgau, Toggenburg, Appenzell,
S:t Gallen), och landet var minskadt ungefär
till sitt nuv. omfång, när det 1460 eröfrades af
edsförbundet. Det styrdes som ett underlydande
område af 7 medlemmar af förbundet. Efter det gamla
edsförbundets upplösning 1798 blef T. en kanton i
Helvetiska republiken, och då mediationsförfattningen
infördes (1803), blef T. en själfständig kanton
i förbundet. I "Sonderbundskriget" (1847)
stod T. på de förbundstrogna kantonernas sida.
(H. W—k.)

Thurgren, Johan Adolf, juridisk författare och
utgifvare, f. 26 aug. 1816 i Stockholm, d. där 4 april
1898, blef 1835 student, 1842 filos. doktor och 1847
juris kandidat, allt i Uppsala, samt promoverades
till juris doktor i Jena 1857 Han tjänstgjorde en
tid i några af de centrala ämbetsverken och i Svea
hofrätt (vice notarie 1849) samt hade under denna
åtskilliga förordnanden, men egnade sig företrädesvis
åt advokat- och litterär verksamhet. Han skref bl. a.
Om patronatet (afh. 1855),
Bidrag till läran om skatteköp (i "Juridiska fören:s tidskr.", 1861),
Är svenska jorden lagligen skyldig att utgöra mantalsräntan? (s. å.)
och utgaf ett mycket stort antal författningssamlingar,
juridiska och kamerala handböcker samt lageditioner
(se därom Hj. Linnström, "Svenskt boklexikon åren
1830—1865", och "Svensk bokkatalog", 1866—95).

Thuribulum. Se Turibulum.

Thurioi (grek. Θούϱιοι, lat. Thurii), en blomstrande
forngrekisk koloni i södra Italien nära Tarentinska
viken och ej långt från det forna Sybaris, grundlades
444 eller 443 f. Kr. af de landsflyktige sybariternas
afkomlingar i förening med nybyggare från Aten, bland
hvilka äfven historieskrifvaren Herodotos befann
sig. Efter många skiftningar blef staden under andra
puniska kriget plundrad af Hannibal (204 f. Kr.). Från
194 f. Kr. var den en romersk koloni vid namn Copiæ.
A. M. A.

Thurles [thə̄’lṡ], stad i irländska grefsk. Tipperary
(prov. Munster), vid floden Suir samt vid järnvägen
mellan Dublin och Cork. 4,549 inv. (1911). Staden
är säte för ärkebiskopen af Cashel och Emly
samt har två nunnekloster och ett katolskt
prästseminarium. Handel med landtbruksprodukter.
(H. W—k.)

Thurloe [thə̄’lå͡u], John, engelsk politiker, f. 1616,
d. 21 febr. 1668 i London, var sekreterare hos
parlamentskommissarierna vid deras underhandlingar
med Karl I i Uxbridge 1645 och ambassadsekreterare i
Holland 1651 samt blef mars 1652 sekreterare vid och
troligen samtidigt medlem af Cromwells statsråd. Han
hade jämväl ledningen af regeringens motståndares
öfvervakande och ansågs bättre än någon annan vara initierad
i sin samtids politiska hemligheter samt egde
i enastående grad Cromwells förtroende. Efter
dennes död stödde han Richard Cromwell, och efter
konungadömets återställande (1660) hölls han en
kort tid häktad. Clarendon anlitade dock tid efter
annan hans sakkunskap vid utrikesärendenas skötsel. —
T. sammanförde en ytterst dyrbar samling aktstycken,
nu förvarade i Bodleian library i Oxford och i British
museum, af hvilka en del, rörande företrädesvis
Englands historia under 1640- och 1650-talen, under
titeln A collection of the state papers of John
Thurloe
1742 utgafs i 7 vol. (där förekommande
handlingar rör. Sverige äro af K. Setterwall
förtecknade i "Hist. tidskr." 1890). Jfr S. von
Bischoffshausen, "Die politik des protectors Oliver
Cromwell in der auffassung und thätigkeit seines
ministers des staatssecretärs John T." (1899).
(V. S—g.)

Thurlow [thə̄’lå͡u], Edward, baron T., engelsk jurist,
f. 9 dec. 1731 i Bracon Ash, Norfolk, d. 12 sept. 1806
i Brighton, blef 1754 advokat och 1768 led. af
underhuset, där han tillhörde torypartiet. 1770 blef
han solicitor general, 1771 attorney general och 1778
lordkansler samt upphöjdes samtidigt till peer (baron
T. of Ashfield). Redan i underhuset hade han gjort
sig bemärkt som våldsam reaktionär, och i öfverhuset
motverkade han med diktatorisk myndighet de flesta
reformförslag. Under koalitionsministären Fox-North
(apr.—dec. 1783) ledde han oppositionen. Pitt gjorde
honom ånyo till lordkansler, men han började snart
intrigera mot denne, och Pitt lyckades juni 1792 få
honom entledigad, hvarefter han drog sig tillbaka
från det politiska lifvet.
V. S—g.

Thurmayr. Se Aventinus, Johannes.

Thurn (T.-Valsassina), en urgammal, tidigt öfver
stora delar af Europa spridd adelssläkt (de Turri,
de la Tour, della Torre, de las Torres), som
från midten af 1200-talet till början af följande
århundrade var den härskande familjen i Milano,
därefter intog en ledande ställning i Aquileja,
förvärfvade grefsk. Valsassina vid Como-sjön samt
slutligen under 1500-talets förra hälft inkom i de
österrikiska arfländerna med Veit von T. (riksgrefve
1541). En son till denne, Franz von T., lade till
sina öfriga vidsträckta besittningar äfven gods i
Böhmen och Mähren. Med Frans von T:s son och sonson,
Heinrich Matthias och Frans Bernhard von T. (se
nedan 1 och 2) öfverflyttade ätten till Sverige,
där den sistnämnde 16 okt. 1627 erhöll grefskapet
Pernau, hvilket sedan innehades af hans söner Kristian
(d. 1640) och Henrik von T. (se nedan 3). Med Henrik
utslocknade den svenska ättgrenen 1656.

1. Henrik Mattias von T., femte son af grefve Frans
v. T. och Barbara Schlick, f. 14 febr. 1567 i Lipnitz
i Böhmen, d. 26 jan. 1640, inträdde efter vidsträckta
resor 1584—86, hvilka bl. a. fört honom djupt in i
Asien och Afrika, 1588 i kejserlig krigstjänst och
vann i denna anseende och utmärkelser samt befordrades
till krigshofråd och 1601 till öfverste. Hans
förtjänster förvärfvade honom jämväl en utmärkt ynnest
från kejsarhusets sida, men förhållandet stördes,
då T., som 1606 genom ett egendomsförvärf vunnit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free