- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1221-1222

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thymelaeaceae - Thymelaeacéer - Thymelaeales - Thymelaeineae - Thymele - Thymellicus - Thümmel, Mortiz August von - Thymol - Thymus - Thymus - Thymus, Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wikstroemia och framför allt den i Japan odlade
Edgeworthia chrysantha, som lämnar materialet till det
förträffliga japanska mitsumatapapperet. Berömda
för sin präktiga, spetsliknande bast äro
arterna af Linodendron och Lagetta (inhemska i
Västindien), t. ex. Lagetta lintearia, spetsträdet
l. knypplingsträdet (se fig.). Den af trädgårdsmästare
använda s. k. kubabasten härstammar troligen från
en thymelæacé. Många thymelæacéer ha vackra,
ej sällan mycket välluktande blommor och odlas
därför som prydnadsväxter eller finna användning vid
parfymfabrikationen, såsom arter af släktena Daphne,
Cryptadenia, Dais, Pimelea
o. a. Om Aquilaria se
Agallocha. Stundom sammanföras Thymelæaceæ
och Elæagnaceæ till en ordning, Thymelæales.
G. L—m.

Thymelæacéer, bot. Se Thymelæaceæ.

Thymelæales, bot. Se Thymelæaceæ.

Thymelæineæ, bot. Se Thymelæaceæ.

Thymele, grek. (lat. thymele),
ett vid Dionysosfesterna brukligt offeraltare,
kring hvilket den dionysiska festkören utförde
sina danser. Se Teater, sp. 580—581.

Thymelicus, zool. Se Hesperida.

illustration placeholder

Thümmel, Moritz August von,
tysk författare, f. 1738 nära Leipzig, d. 1817 i
Koburg, blef 1768 geheimeråd och minister i
Sachsen-Koburg och tog afsked 1783. T., som
tillegnat sig Wielands lätta och frivola
framställningssätt, gjorde mycken lycka med arbetet
Wilhelmine, oder der vermählte pedant (1764),
en komisk berättelse på "poetisk prosa", full
af ironi mot adelns öfvermod, och
Die inoculation der liebe (1771),
ett fint och naivt skämt i versform. Men hans
förnämsta arbete är
Reise in die mittäglichen provinzen von Frankreich (10 bd, 1791—1805),
en reseroman efter mönster af Voltaire, Sterne
och Smollett, som trots sin lättfärdighet står
synnerligen högt genom rikt innehåll och sann,
lefvande skildring af tillståndet före revolutionen.
T:s samlade arbeten utgåfvos i 6 bd 1811—19
(5:e uppl., 8 bd, 1856). Se arbeten om T. af
J. von Gruner (1820) och R. Kyrieleis (1908).
(R—n B.)

Thymol [-må̄l], farm. med. Se Tymol.

Thymus, anat. Se Bräss (äfven i Suppl.).

Thymus L., Timjan, bot., farm.,
ett släkte af små, vanligen nedliggande,
buskartade växter, hörande till fam. Labiatæ,
underfam. Stachyoideæ. Blommorna äro vanligen
rödvioletta, samlade i hufvudliknande ställningar
i toppen af stjälken. Blomfodret är 2-läppigt,
i mynningen slutet af en krans korta hår. Den öfre
läppen är klufven i 3 korta och breda uddspetsiga
flikar, den nedre delad i 2 långa, nästan syllika,
hårbräddade flikar. Kronans öfre läpp är kort, rak och
platt urnupen, den nedre delad i 3 nästan likformiga
hela flikar. Frukten utgöres af 4 äggrunda, glatta,
smånötter. Bladen äro små, helbräddade. I Sverige finnas två
arter: T. serpyllum, backtimjan, tämligen allmän
på torra ängar och backar, samt den mera sällsynta
T. chamædrys. I Medelhafstrakterna, där släktet är
rikast representeradt, finns på ofruktbara backar
den hos oss förr officinella T. vulgaris
(se fig.), som under namn af timjan odlas i
Sveriges trädgårdar såsom kökskrydda. Denna art
är utmärkt genom sin flyktiga olja, den förr
officinella timjanoljan (ætheroleum Thymi),
en gulaktig, stundom brunaktig olja, som
erhålles genom destillation med vatten och utgöres
af kolvätena cymol, C10 H14, och vänster-pinen samt
fenolen tymol C6 H3 . CH3 . OH .
C3 H7 (se d. o.).
O. T. S. (G. L—m. C. G. S.)
illustration placeholder
Thymus vulgaris.


Thymus, Georg, tysk psalmist och epiker, d. 1561 i
Wittenberg, tillhörde Melanchthons lärjungekrets
i Wittenberg och var en af sin tids mer bemärkta
pedagoger. Han verkade som rektor på flera orter,
sist i Wernigeroda. T. bearbetade eller författade
ett antal andliga dikter på latin, bland dem den
gripande bot- och klagopsalmen "Aufer immensam, Deus,
aufer iram", redan 1616 införlifvad med ett svenskt
psalmverk och i 1819 års psalmbok (n:r 387), fritt,
men mästerligt tolkad af Wallin. T. gjorde sig känd
äfven som epiker genom en 1558 utgifven dikt med
motiv ur sagan om Henrik Lejonet. Se J. C. Wetzel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free