Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1223-1224 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thymus, Georg - Thünen, Johann Heinrich von - Thynne - Thynne, sir Thomas - Thynne, Thomas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Historische lebensbeschreibung der berühmtesten liederdichter" (1724).
^{E. N. S—g.}


Thünen, Johann Heinrich von, tysk nationalekonom,
f. 24 juni 1783 på godset Kanarienhausen,
Oldenburg, d. 22 sept. 1850 på godset Tellow
i Mecklenburg-Schwerin, studerade vid ett
landtbruksinstitut och någon tid vid Göttingens
universitet, blef landthushållare och inköpte 1810
Tellow, som han innehade och brukade till sin
död. Därjämte dref han djupgående nationalekonomiska
studier, hvilka gåfvo till resultat ett verk, som
tillförsäkrat honom en bemärkt plats bland nationalekonomiens
klassiker. Hans hufvudarbete är Der isolirte staat
in beziehung auf landwirtschaft und nationalökonomie
(3 dlr, 1826—63; flera olika upplagor, senast 1910),
hvari han undersökte och besvarade frågan om de
mest ekonomiska landthushållningssystemen. Den
abstraktion, hvaraf T. härvid begagnade sig, var
"den isolerade staten", hvilken, skild från den
öfriga världen genom en odlingsbar vildmark, bestod
af en i riklighet förefintlig fruktbar, öfverallt lika
bördig jord, men saknade segelbara floder och kanaler
(liksom naturligtvis järnvägar) och i hvars centrum
var belägen en stad, utgörande härden för de olika
näringarna utom jordbruket. Den i stor utsträckning
stödjande och kontrollerande realiteten bakom denna
abstrakta konstruktion var T:s eget jordagods och
de från detta mönsterjordbruk föreliggande rönen,
inhämtade på grundval af en utomordentligt noggrann
bokföring. Så förenade T. deduktionen, för hvars
utveckling han flitigt använde matematiska formler,
med induktionen. Oberoende af Ricardo uppställde T. en
jordränteteori, som öfverensstämde med dennes, ehuru
T. lade större vikt än han vid själfva läget af jorden
(jfr Jordränta och Ricardo). I sammanhang med denna
accentuering af läget står T:s teori om de lämpligaste
områdena för olika grenar af landthushållning, olika
landtbrukssystem och olika driftsmetoder. Kring
staden i den sålunda konstruerade isolerade statens
midt drog han ett antal koncentriska ringar, inom
hvilka olika grenar af landtmannanäringar drefvos
alltefter vederbörande alsters lämplighet eller
olämplighet för transport samt efter den regel, att
närmare staden förlades de grenar, hvilkas alster
förenade större volymer med lägre värden, längre bort
sådana, hvilkas alster förenade smärre volymer med
högre värden. Inom kretsen närmast staden försiggick
grönsaks- och trädgårdsodling jämte mejeriskötsel,
inom nästa krets idkades skogshushållning,
hvarefter kommo tre kretsar för spannmålsproduktion
med tilltagande extensitet (växel-, koppel- och
tredelningsbruk i nu nämnd ordning); inom den krets,
som närmast slöt sig härtill, drefs kreatursskötsel;
därbakom lågo jakt- och skogsmarker. Ingen
särskild produktionsgren eller driftsmetod,
intet särskildt hushållningssystem hade absolut
företräde framför de andra, utan endast ett relativt
sådant, beroende på afståndet från marknadsorten,
produkternas beskaffenhet och värde, arbetets pris,
jordmånens egenskaper o. s. v. T. syntes af sina
forskningsresultat ha skattat högst teorien om
den naturliga arbetslönen, som, enligt T., utgjorde
medelproportionalen mellan arbetarens behof och hans
arbetsprodukt i öfverensstämmelse med formeln
√ a p; denna lön framträdde, när man multiplicerade
arbetarens oundgängliga behof (a) — räknade i
penningar eller spannmål — med hans på samma
sätt räknade arbetsprodukt (p) och härur droge
kvadratroten. Under sådana förhållanden hade både
arbetsgifvare och arbetare gemensamt intresse af
produktionens stegring. Men enär arbetaren under
rådande europeiska gestaltningar ej kunde skaffa
sig ett stycke oodlad jord att bruka, följde ej
lönen denna lag, som skulle skydda honom från
nöd och brist, utan han vore tvingad att taga
emot den lön, som bjödes honom; han skildes från
arbetsprodukten, och intressemotsatserna mellan
proletären och de besittande finge sin skärpa. I
de nordamerikanska fristaterna vore däremot
denna naturliga arbetslön en verklighet. T. anlade
gränsproduktivitetssynpunkten på fördelningsproblemet
så till vida, att han, i anslutning till lagen
om den relativt aftagande afkastningen, gjorde
arbetslön resp. kapitalsränta teoretiskt beroende
af den sist anställde arbetarens, resp. den sist
placerade lilla kapitaldelens afkastning, — det är
denna tankegång, som sedermera utvecklats särskildt af
amerikanen J. B. Clark (jfr Produktivitet). På sitt
gods införde T. vinstandelssystemet. T. utnämndes
till filos. hedersdoktor vid Rostocks universitet;
ett mandat till riksförsamlingen i Frankfurt
afsade han sig af hälsoskäl. Litt.: Schumacher,
"J. H. v. T., ein forscherleben" (1868). —
Om Das Thünen-archiv se Ehrenberg, R.
^{E. H. T.}

Thynne [thi’n], rik engelsk adelssläkt från
Wiltshire, hvars hufvudman sedan 1789 bär titeln
markis af Bath.

1. Sir Thomas T., 1:e viscount Weymouth,
f. 1640, d. 1714, sändes 1666 på en
beskickning till Sverige, ärfde 1682 det ståtliga
familjegodset Longleat i Wiltshire efter sin kusin
(se T. 2), blef s. å. peer (baron T. och viscount
Weymouth), ställde sig 1688 på Vilhelms
af Oranien sida, men tillhörde sedermera
högtoryoppositionen mot den nya regimen.

2. Thomas T., den föregåendes kusin, f. 1648,
d. genom lönnmord 13 febr. 1682, blef 1670
underhusledamot för Wiltshire och tillhörde Monmouths
anhängare. För sin rikedom erhöll han öknamnet
"Tom of ten thousand", och han tecknades med namnet
Issachar i Drydens "Absalom and Achitophel".
Hans rivalitet om arftagerskan lady Elizabeth
Percys hand med svensken K. J. von Königsmarck
vållade, att han 12 febr. 1682 öfverfölls
af några bland dennes vänner; därvid blef han
dödligt sårad och afled följande dag. Se därom
Königsmarck 4 och K. Snoilsky, "Königsmarck
och T." (i "Ur några antecknares samlingar", 1891).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>