- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1255-1256

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tibetanska språket och litteraturen - Tibeto-burmanska språkfamiljen - Tibi, bot., ett slags från Mexico härstammande jäst - Tibia, lat. 1. Anat. skenbenet ("benpipan"). Se Lägg 1. - Tibia. 2. Veter. Se Has, sp. 39. - Tibia. 3. Zool. Se Insekter, sp. 710. - Tibia. 4. Mus., hos antikens romare en pipa af ben - Tible (Tibble), socknar. Se Håbo-Tible och Skogs-Tible. - Tibouchina, bot. Se Melastomataceæ.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de populäraste verken må nämnas Mgur-’búm
("Hundratusen sånger") af Milaraspa
(en munk på 1000-talet), Kärlekssånger af
Ts’angs-dbyangs-rgyamts’o (tillskrifna en ung Dalai
lama, som afsattes 1701), Djiung yi ("Sagbok"),
som i tre afd. på vers och prosa med dialoger och
komiska episoder skildrar Tibets strider med mongoler
och kineser (prov. Khams’ nationalepos). Prof på i
Europa samlad litteratur äro utg. af A. Schiefner
i Petersburgs-akademiens "Mémoires". Verk, som
ha betydelse för buddismens historia samt för
kännedomen om Tibets folklitteratur (af sådan
finnes en mängd fesagor, fablet, dramatiska alster
o. s. v.), ha offentliggjorts genom öfv. (delvis
med grundtext): "Eine tibetische lebensbeschreibung
Çakyamuni’s im auszuge" (af A. Schiefner, 1849);
"Taranatha’s geschichte des Buddhismus in Indien"
(af dens. 1869), "Rgya-tcher-rol-pa, ou développement
des jeux, contenant l’histoire du Bouddha Çakya-Mouni"
(tibetansk text och fransk öfv. af Ph. Éd. Foucaux,
1—2, 1847—48; utgör en tibetansk version af
Buddha-biografien "Lalitavistara", se d. o.);
"Udanavarga, a collection of verses from the
Buddhist canon, compiled by Dharmatrata. Being the
northern Buddhist version of Dhammapada" (öfv. af
W. W. Rockhill, 1883); "Die lebensbeschreibung
von Padma Sambhara, dem begründer des lamaismus"
(öfv. af E. Schlagintweit", 1—3, i "Abhandlungen
d. k. bayer. akad. d. wissensch." I C1. XXI—XXII
bd, 1903), "Dsang-blun (Der weise und der thor)",
på tibetanska och ty. af J. J. Schmidt, 1—2 (1843),
"Tibetan tales, derived from Indian sources"
(öfv. af A. Schiefner och W. R. S. Ralston,
1882; i "Trübners Oriental series"), B. Laufer,
"Klu o Bum Bsuds Pai Sñin Po, eine verkürtzte
version des werkes von den hunderttausend Naga’s. Ein
beitrag zur kenntniss der tibetischen volksreligion"
(text, öfv. och ordbok, i "Mémoires de la Société
Finno-Ougrienne" XI, 1898); A. H. Francke, "Der
frühlingsmythus der Kesarsage, ein beitrag
zur kenntniss der vorbuddistischen religion
Tibets" (ibid. XV, 1900), "Der weg nach Śambhala
(Śaṃb’alai lam yig) des dritten Gross-Lama von
bKra śis lhun po bLo bzaṅ dPal ldan Ye śes" (text
och öfv. utg. af A. Grünwedel, i "Abhandl. d. k.
bayer. akad. d. wissensch. Philosoph.-philolog. und
histor. klasse", XXIX bd, 3. Abhandl., 1915).
K. F. J.

Tibeto-burmanska språkfamiljen omfattar ett antal
besläktade språk tillhörande den indokinesiska
stammen, som talas från Tibet i n. till Burma i
s. och från Ladak (wazarat) i Kashmir i v. till
de kinesiska prov. Sz’tschwan och Jünnan i
ö. Familjen omfattar följande grupper: 1. De
tibetanska dialekterna i Tibet och angränsande
delar af Indien och Kina (se Tibetanska språket och
litteraturen
). 2. Himalayagruppen i södra Himalaya
från Lahul i v. till Bhutan i ö., mer eller mindre
närmande sig de tibetanska dialekterna i byggnad
och grammatik. 3. Nord-assamesiska gruppen, tre
dialekter sträckande sig ö. om Bhutan till norra
Assam-dalen. 4. Bodo-gruppen omfattar en rad dialekter
från Bhutan i n. till Tippeera-staden i s., med
utbredning öfver större delen af Assam v. om Manipur
och Nagahöjderna samt äfven öfver en stor del af
det egentliga Bengalen. 5. Naga-gruppen v. om Bodo
i närheten af Nagahöjderna med anknytning
såväl till den tibetanska gruppen som den
nord-assamesiska. 6. Kuki-Chin-dialekterna s. om
Nagahöjderna öfver en serie höjder, under olika
namn, som Lushai-, Chin- och Arakan Yoma-höjderna,
sträckande sig söderut. 7. Meitei-dialekten i
Manipur intar plats mellan den östligaste grenen af
de tibetanska dialekterna och S. Kachin-gruppen,
i ett område ö. om Assam och n. om Öfre Burma med
inbegrepp af Chindwins och Irawadis källområde. Chin-
och Kachin-grupperna öfvergå småningom i 9. Burmanska
språket i det gamla konungariket Burma. — Den
tibeto-burmanska rasens ursprungliga hem synes
vara att förlägga till öfre Hwang-ho och öfre
Yangtse-kiang i de ofvannämnda provinserna Sz’tschwan
och Jünnan. De äldste invandrarna följde Tsangpo in
i Tibet och gåfvo upphofvet till tibetanerna. Andra
öfvergingo Brahmaputra och intogo kullarna på
Himalayas södra sluttningar. Från Irawadis och
Chindwins källområde gick spridningsrörelsen
in i Assam och Bortre Indien. Somliga följde
Brahmaputras lopp och slogo sig ned på höjderna
s. och ö. om flodens stora krökning. Andra besatte
Nagahöjderna, under det talrika stammar torde ha
följt Chindwin till Manipur och vidare till de södra
höjderna. Burmanerna ha följt Chindwin och Irawadi,
och Kachins ha först i modern tid börjat sina
vandringar söderut. — Urspr. voro tibeto-burmanerna
grannar till kineserna och tai-stammarna. Deras
språk står dock närmare kinesiskan såväl i
fonetiskt hänseende som i fråga om grammatik
och ordskatt. Förnämsta skillnaden är den, att i
tibeto-burmanska familjen är ordföljden i satsen:
subjekt, objekt, verb; i kinesiskan och tai: subjekt,
verb, objekt. Alla här nämnda språk sammanfattas under
namnet indo-kinesiska språkstammen (se Monosyllabiska
språk
). Litt.: E. Kuhn, "Über herkunft und sprache
der transgangelischen völker" (1881), A. Conrady,
"Eine indochinesische causativ-denominativ-bildung
und ihr zusammenhang mit den tonaccenten" (1896),
och Grierson, "Linguistic survey of India", vol. III,
"Tibeto-Burman family" (hufvudsakligen af S. Konow).
K. F. J.

Tibi, bot., ett slags från Mexico härstammande jäst,
som man begagnar till att af sockerhaltiga vätskor
åstadkomma en välsmakande, musserande, syrlig
dryck. Tibijästen, som till utseendet liknar kokta
risgryn, är liksom kefir (se d. o.) sammansatt af en
jästsvamp och en bakterie.
G. L—m.

Tibia, lat. 1. Anat., skenbenet ("benpipan"). Se
Lägg 1. — 2. Veter. Se Has, sp. 39. — 3. Zool. Se
Insekter, sp. 710. — 4. Mus., hos antikens romare
en pipa af ben; sedermera det vanliga namnet
på den grekiska aulos l. flöjten, som var en
"snabelflöjt" (fr. flûte à bec) med munstycke att
ta mellan läpparna (jfr Flöjt); den hade olika
former med olika tonhöjd och var det nationellt
romerska musikinstrumentet, brukligt såväl vid
samkväm som vid gudstjänst, likbegängelser,
på teatern och i allmänhet vid ludi (se d. o.).
4. E. F—t.

Tible (Tibble), socknar. Se Håbo-Tible och
Skogs-Tible.

Tibouchina, bot. Se Melastomataceæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:02 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0660.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free