- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1285-1286

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Antalet i Sverige utgifna periodiska skrifter, åren 1645–1915.
Under hela tidsrymden Under nedanstående år:
Politiska, nyhets- och annonstidningar: 1645–99 1700–99 1800 1830 1850 1880 1890 1900 1910 1915
Utkommande en gång i veckan 7 66 10 24 45 68 145 118 140 211
» två gånger » 1 36 5 17 25 74 76 92 107 94
» tre » » 4 5 6 4 27 59 64 71 78
» fyra » » 1 1 3 8 18 16 22
» sex » » 13 1 6 6 11 22 49 72 71
» sju » » 5 7 8 10
» tolf » » 1 2
Summa 8 120 21 54 80 183 316 350 414 486
Allmänna och litterära tidskrifter 1 122 3 3 16 22 33 30 44 141
Teologiska och uppbyggelse d:o 13 1 13 25 50 68 100 102
Öfriga specialtidskrifter 88 21 41 61 114 204 285 459 478
Summa 9 343 45 99 170 344 603 733 1,017 1,207


veckoskriften "Vidar", redigerad af Schweigaard,
Welhaven, P. A. Munch, C. W. Hjelm m. fl.,
1836—47 "Den constitutionelle" (konservativ) och
1848—63 "Christiania-posten". Samtidigt ställde
sig "Morgonbladet", som 1831—57 redigerats af
A. B. Stabell, på oppositionens sida och blef
snart landets förnämsta tidning; sedan Chr. Friele
efterträdt Stabell, vardt det språkrör för de
konservative och behärskade länge opinionen
bland de bildade i landet. "Statsborgeren" (1831—37)
hade sin betydelse genom Henrik Wergelands
medarbetarskap. Äfven den mycket spridda "Aftenposten"
(sedan 1860) hade en utprägladt konservativ
hållning. Den är framför allt hufvudstadstidningen
och har haft en rikedom på bidrag af allmänt
kulturellt intresse. De moderat-liberala åsikterna
framträdde i "Aftenbladet" (1855—81), som utgjorde
en fortsättning af skämttidningen "Krydseren" under
dess redaktör D. Meidell. I redaktionen deltogo på
olika tider O. J. Richter och Bj. Björnson. Efter
1867 blefvo de nationella striderna härskande
inom den politiska världen, och deras tilltagande
skärpa präglade tidningspressen, som nu afsevärdt
ökades i antal och inflytande. Särskildt
landsortspressen nådde en rik utveckling. På
mera utprägladt liberal grund stod "Dagbladet"
(sedan 1868). Ännu längre åt vänster gick "Verdens
gang", uppsatt 1868. Sedan detta blad 1878 fått till
redaktör O. Thommessen, fick det hastigt en stor
spridning och bestämmande inflytande. Det var starkt
svenskfientligt och förfäktade vänsterns åskådningar,
ehuru icke partibundet. Det verkade epokgörande genom
moderniserad uppställning, illustrationer, en kort,
pikant stil med hvassa poänger. Efter Thommessens
afgång 1910 har dess betydelse sjunkit. Bland nyare
tidningar må nämnas "Örebladet" (1891 ff.), "Eidsvold"
(1394), "Kristiania dagsavis" (1897) och "Tidens
tegn" (1910). Arbetarpressens första betydelsefullare
organ voro "Socialdemokraten" (1884) och "Arbejderen"
(1895). Landsortspressens uppsving är att dagteckna
från 1880-talet. Hamar fick tidigt en politiskt
betydande press: "Oplandenes avis" (1872,
vänstertidning) och den konservativa "Hamar stiftstidende"
(från 1847) hade sålunda stor spridning trots stadens
litenhet. I Bergen märktes framför allt "Bergens
tidende" (1868, vänster) och "Bergens aftenblad"
(1880), i Trondhjem "Dagsposten" (1877, vänster)
och "Throndhjems adresse" (nu "Adresssavis";
från 1767). Ett utomordentligt inflytande hade på
sin tid den af pastor Oftedal (se d. o.) utgifna
"Vestlandsposten". Icke så få tidningar ha utgetts på
landsmål; A. O. Vinjes "Dölen" (1858—66) har litterär
betydelse, men annars ha dessa blad städse haft att
kämpa med stora svårigheter och icke kunnat vinna
någon större läsekrets; af de politiska nyhetsbladen
må nämnas "Den 17de mai". De illustrerade tidningarna
började med "Penningmagasinet" (1834—42) och
"Skillingmagasinet" (1835—91); af högre värde voro
"Illustreret nyhedsblad" (1851—66), "Illustreret
tidende" (1874—90) och "Folkebladet" (1880 ff.). Bland
skämttidningarna ha de viktigaste varit "Krydseren",
"Vikingen" (1862) och "Trangviksposten". 1911 utkommo
i Norge 625 tidningar och tidskrifter, däraf 276
i Kristiania.

Danmark. Liksom i Tyskland och Sverige voro i Danmark
skriftliga regelbundna redogörelser och flygblad
förelöpare för de verkliga tidningarna. Redan
1634 fingo två boktryckare privilegium på att utge
veckotidningar på danska och tyska, men först från
1663 finnas bevarade några nummer af en i Danmark
tryckt tidning, och förmodligen har en sådan
icke kommit till stånd tidigare; den bar titeln
"Europäische wochentliche zeitung", senare "Ordinarie
post-zeitung", och innehöll endast utländska nyheter;
dess språk var tyska. 1666—91 utgafs månadsbladet
"Den danske Mercurius", som efterbildade Jean Lorets
"Muse historique" och helt och hållet var affattad
i versform. Danmarks förste egentlige tidningsman
var Daniel Pauli (d. 1684), som utgaf åtskilliga
innehållsrika tidningar. I början af 1700-talet var
Joachim Wielandt (1690—1730) en driftig och skicklig
tidningsutgifvare, och Köpenhamn egde på 1730-talet
både danska, franska och tyska tidningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:36 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free