Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
news-letter", 1704, som under styrelsens uppsikt
utgafs af stadens postmästare; den upphörde
under frihetskriget (1775—83). Därnäst kom
"The Boston gazette" (1719—54) och på 1720-talet
bl. a. "Maryland gazette" (1727), som än i dag
eger bestånd, samt Benj. Franklins "The
Pennsylvania gazette" (1729—65). En slagfärdig
förfäktare af de fosterländska intressena framstod
1771 i "The Massachusetts spy", utg. af den
oförskräckte Isaiah Thomas. 1740 funnos i staterna
12 olika tidningar, vid frihetskrigets utbrott
(1775) hade antalet stigit till 34 (vecko-) blad,
hvilka utöfvade mycket stort inflytande på
revolutionens gång. 1783 utkommo 47; 1800 räknade
man redan 200 och på 1830-talet 1,000. 1784 uppstod
en daglig tidning i Philadelphia, följd 1785 af en i
New York. Den själfständiga, af intet parti
köpta pressen fick nytt lif i och med godtköps-
l. penny-tidningars framträdande på 1830-talet.
Vägbrytaren var "The daily sun" (1833), uppsatt
af boktryckaren B. F. Day; den kostade en cent
och innehöll mest ortsnyheter. 1835 uppsatte
James Gordon Bennett sin epokgörande tidning
"The New York herald", som vann en väldig framgång
och redigeras enligt grundsatsen att skaffa de
nyaste och pikantaste bidragen till hvad pris
som helst. Bland hans reformer voro annonsernas
systematiska ordnande och införande af rubriker.
Dess förnämsta medtäflare var den 1841 af Horace
Greelev skapade "The New York tribune", som med
kraft tagit del i politiken på republikanernas
sida, men äfven framburit idéer i sociala frågor,
nationalekonomi och litteratur. (Af den
amerikanska tidningspressen vid denna tid, 1842, gaf
Dickens en skarp skildring i "Martin Chuzzlewit".)
Konservativare är "The New York times", uppsatt
1851 af H. J. Raymond och i likhet med "The evening
post" mera litterär. 1860 uppsattes "World" i
New York. På 1880-talet började pressens senaste
skede, för hvilket de amerikanska tidningarna gått
i spetsen. Det utmärks framför allt af tidningarnas
prisbillighet, som kunde nås därigenom, att problemet
att göra papper af trämassa blifvit löst, så att
pressen kunde upphöra att nyttja dyrare papperssorter.
Uppfinningen af sättmaskiner, de ständigt fortgående
förbättringarna af rotationspressen och andra tekniska
framsteg möjliggjorde snart en snabb masstillverkning
af tidningsexemplar. Läsförmågan och läslusten
spredos till allt vidare kretsar, och i Förenta
staterna, där hämmande skatter o. d. ej försenat
utvecklingens gång, kom man tidigare än i Europa till
en storartad tidningsåtgång. Redan 1880 hade New
York ungefär lika många och lika spridda tidningar
som London, ehuru det senare var tre gånger så
stort och dess tidningar spredos öfver hela landet.
Denna större läslust i Förenta staterna, hvilken
gjort tidningar till ett behof för äfven de bredaste
lagren, har naturligtvis satt sin stämpel på
pressen där. Ju större massa människor ett
tryckalster vänder sig till, dess mindre kan det ta
hänsyn till det bildade fåtalets kraf på grundlighet
i utredningen eller värdighet i ton och hållning.
"Djupare reflexioner och finare stil skulle här vara
ej blott bortkastade, utan rent af hinderliga",
skrifver en författare. Det kräfves retmedel för
nerverna: rafflande saker i kraftig, lätt tillgänglig
form, bl. a. i en typografisk anordning
med stora rubriker, korta satser
och stycken, mycket illustrationer, lifligt
ingående på personligheter, d. v. s. reportaget blir
hufvudsak. Stilen tillegnar sig de egenskaper hos den
dramatiska dialogen och den realistiska berättelsen,
som allra mest åskådliggöra och förlifliga
intrycket. Nyheter af alla slag, skaffade till hvarje
pris, är denna journalistiks ögonmärke; "den redaktör
är bäst", sade en amerikansk tidningsman, "som har
reda på, hvar helvetet nästa gång skall bryta löst och
har en reporter på stället just då". Joseph Pulitzer
(se d. o), som 1883 inköpte "New York world" och med
en dittills okänd hänsynslöshet dref den sensationella
billighetstidningen — som kallats för den gula pressen
— som affär, betecknas som inledaren af denna epok
inom den amerikanska tidningsvärlden (i en uppsats i
"North american review", 1904, utvecklade Pulitzer
sina tankar om pressens uppgift); mer eller mindre
har pressen inom andra länder tagit intryck af dess
metoder och stil. Pulitzer fick snart en medtäflare
för att icke säga öfvertrumfare i W. R. Hearst (se
d. o.), som 1886 inköpte "San Francisco examiner"
och 1895 äfven "New York journal"; i olika städer
inom Förenta staterna har han sedan inköpt eller
uppsatt tidningar, hvilka samarbeta och utöfva ett
oerhördt inflytande på allmänna meningen. Hearst
anger som journalistikens mål att utföra, ej blott
berätta om märkliga handlingar. Reportern, den
förnämste af tidningsmännen, skall ej blott kunna
berätta om eller spåra upp hvad som händt, han skall
vara aktiv och så att säga skapa nyheter; han skall
skickligare än detektiverna uppdaga förbrytelsers
föröfvare, klargöra oskyldigt anklagades eller
dömdas oskuld, taga reda på ämbetsmannakorruption
eller arbetsgifvarförtryck o. s. v., d. v. s. hans
artiklar skola så långt möjligt vara resultatet af
hans eget handlingsinitiativ. Långt mer än i Europa
uppmärksammar pressen i Förenta staterna enskilda
personer och deras familjer, ofta med en närgångenhet
utan spår af hänsyn; särskildt är det naturligtvis
miljardärerna, som äro utsatta för denna oundvikliga
offentlighet. — Både Hearst och Pulitzer ha gett stora
donationer till högskolor för tidningsmän. Hur enorm
stegringen varit inom den periodiska pressen under den
senaste mansåldern, framgår af följande siffror för
antalet publikationer i Förenta staterna. 1870 voro
de 5,871, 1880 11,314, 1890 17,616 och 1906 22,326;
de dagliga tidningarnas antal växte från 971 år 1880
till 2,465 år 1906. Samtidigt har tidningarnas omfång
ökats oafbrutet; de största New York-bladens nummer
innehålla ett vida större antal ord än hvad som finnes
i böcker med hundratals sidor. I fråga om innehållets
art har det påståtts, att ett nordamerikanskt
dagblad, i procent af utrymmet, har nyheter till
55 proc., annonser till 32, "opinions" 7,1 och
förströelseläsning 2,4; illustrationerna upptogo i
"New York journal" 18,7 proc. Till jämförelse må
meddelas, att en motsvarande fransk tidning räknats
ha nyheter 30, annonser 27,5, litteratur 14, konst
och teater 11, politik 9 proc.
Af veckotidningarna utgöra de religiösa flertalet
(1890 ej mindre än 1,182); de mest spridda äro sådana,
som meddela förströelseläsning och äro illustrerade,
såsom "Harper’s weekly" eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
