- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1303-1304

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Leslie’s weekly" af de billigare, "Outlook"
och "Public opinion" af de förnämare. För öfrigt
utkommer i Förenta staterna en mängd publikationer
på andra språk än engelska. — Se E. Beckman i
"Amerikanska studier", II (1883); B. Carlsson i
"Publicistklubbens matrikel" (1906); F. Hudson,
"Journalism in The United states" (1873), J. Thomas,
"History of printing in America" (2 bd, 1874);
"American newspaper directory" (årlig) och "American
newspaper annual" (årlig).

Den svenskamerikanska pressen. Den äldsta
svenskamerikanska tidningen var "Skandinavien"
(1851—52, i New York); den näst äldsta är "Gamla och
nya Hemlandet", som uppsattes 1855 i Galesburgh,
sedan 1859 utgafs i Chicago och sommaren 1914
uppgick i "Svenska amerikanaren". Bland öfriga
större tidningar märkas i Chicago "Sändebudet"
(1862), "Chicago-bladet", "Svenska amerikanaren"
(1876) och "Svenska Tribunen-Nyheter" (i hvilken fyra
tidningar uppgått, 1869), "Nya veckoposten" (1877)
samt den illustrerade tidningen "Svenska kuriren"
(1887), hvilken förut (sedan 1884) utgafs som enbart
skämttidning med titeln "Kurre". I S:t Paul märkas
"Skaffaren" (1878) och "Minnesota statstidning", i
Minneapolis "Svenska folkets tidning" (1881), "Svenska
amerikanska posten" (1885) och "Veckobladet" (1887),
i New York "Nordstjernan" (1872) och "Arbetaren"
(1895), i Brooklyn och Jamestown "Wårt nya hem"
(1884), i Sioux city (lowa) "Svithiod" (1883) och
"Svenska monitoren" i Omaha (Nebraska) "Svenska
veckobladet" (1884) och "Omaha svenska tribun" (1887),
i San Francisco "Vestkusten" (s. å.), i Worcester
"Skandinavia" (1886), "Österns veckoblad" (1896)
och "Svea" (1897), i Denver "Svensk-amerikanska
vestern" (1888), i Austin "Texasposten" (1896),
i Seattle "Svenska Pacific-tribunen" (1889). Ett
stort antal tidningar har bytt namn flera gånger,
och det är i allmänhet ej långt lif, som flertalet af
de svenskamerikanska bladen lyckats uppehålla. Alla
dessa äro veckoblad. Se vidare B. Lundstedt, "Svenska
tidningar och tidskrifter utgifna inom Nord-Amerikas
förenta stater" (1886), samt A. Söderström,
"Blixtar på tidningshorisonten" (1910). Enligt
statistiken i detta arbete hade då 1,150 svenska
tidningar sett dagen i Förenta staterna och 8 i
Canada. 1910 utkommo 58 veckliga och 232 fjortondags-
eller månadstidningar. Jfr äfven E. Skarstedt,
"Svensk-amerikanska folket" (1917).

Indiens press har utvecklat sig efter engelska
föredömen. "Calcutta gazette" (1784) efterföljdes af
"Friend of India" (1835), "Bombay times", "Madras
Spectator" o. s. v. 1882 räknade Indien 373 tidningar,
däraf 43 i Calcutta och 60 i Bombay. 1900 hade antalet
stigit till 600, hvaraf ungefär en tredjedel på de
inhemska språken. Calcutta hade 15 dagliga tidningar
("Calcutta englishman" o. s. v.), Madras 4 ("Madras
mail"), Rangoon 3 ("Rangoon times"), Allahabad,
Bombay och Lahore hvardera 2.

Kina kan uppvisa den äldsta tidningen på jorden,
näml. Pekings officiella tidning. Den tryckes
med rörliga trätyper och utges i tre uppl.:
"invånarnas tidning", "handelstidning" och
"provinstidning". Talrik är den kinesiska pressen
ännu icke, ehuru stadd i tillväxt och utveckling. Sedan
1820 finnas i de stora kinesiska handelsstäderna
flera tidningar efter europeiskt mönster.

I Japan, där tidningsväsendet förkofrats ofantligt
under de senaste fyrtio åren, upphäfdes censuren
1897. Tio år senare hade landet 750 tidningar
och tidskrifter, däribland mer än 20 dagblad i
Tokyo. "Japan times" m. fl. tidningar tryckes på
engelska. Öst-Asiens förbindelse med Europa förmedlas
af "Japan herald" (i Yokohama), "China mail" och
"Ostasiatischer Lloyd" (1886), bägge i Shanghai,
m. fl.

Australiens tidningsväsen företer en synnerligen
rask utveckling. Sydney har bl. a. "Sydney
bulletin", "Sydney morning herald", "Sydney daily
telegraph". Adelaide har 4, Melbourne "Melbourne age",
"Melbourne Argus", "Melbourne herald" m. fl., Nya
Zeeland 4, däribland "Southern cross". — I Polynesien
redigeras periodiska alster på engelska, franska
och hawaiiska.

Afrika har att uppvisa en talrik press i de europeiska
koloniländerna och enstaka tidningar äfven utanför
dessa. Bland de viktigaste äro "Cape times" (1876)
och "Volksstern"

Enligt ett öfverslag 1900 utgjorde antalet tidningar
— med frånräkning af tidskrifter — omkr. 31,000,
fördelade på följande hufvudländer:
        I Europa:
Tyskland 3,278
England 2,902
Frankrike 2,400
Schweiz 600
Österrike-Ungern 564
Spanien 338
Holland 312
Belgien 290
Ryssland 280
Italien 251
Sverige 213
Danmark 148
Norge 132
Portugal 79
Grekland 47
Rumänien 47
Serbien 24
Turkiet 22
Bulgarien 15
        I de andra världdelarna:
Förenta staterna 15,904
Australien 870
Canada 742
Indien 600
Syd-Amerika 340
Japan 150
Syd-Afrika 109
Kina 40


Se Otto Sylwan, "Den moderna pressen" (1906,
med litteraturförteckning), och "Ur den moderna
dagspressens historia" (1908).

Pressen har på grund af sitt stora inflytande i de
moderna kulturländerna blifvit kallad den tredje
statsmakten. I vissa afseenden är pressens makt
måhända numera icke så stor, som man föreställer sig;
i politik är pressopinionen säkerligen ofta mindre
inflytelserik än i fråga om exempelvis enskilda
företag och personer. Därtill kommer, att med pressens
oerhörda utveckling, tidningarna numera blifvit
affärer af vida större mått än förut. I fråga om stora
tidningar gäller det numera så betydande summor,
att de i många fall icke söka skapa eller omskapa
publikens åsikter och tycken af rädsla att stupa
i täflingen, utan i stället följa och ytterligare
skärpa en fördom eller ensidighet för att därigenom
vinna framgång och bli goda affärer, enligt hvad den
utländska moderna pressens bedömare tyckas anse.

Medan små landsortstidningar eller fackorgan ännu
kunna reda sig med en primitiv organisation och kräfva
obetydliga kapital, äro de stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free