Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergstrand, 1834–66; kvartals-) och "Tidskrift
för landtmän" (se d. o.; sedan 1880). Andra
specialområden ha med framgång företrädts af
"Tidskrift för skogshushållning" (se d. o.; sedan
1873), "Tidskrift för jägare och naturforskare"
(1832–34) och "Svenska jägarförbundets nya
tidskrift" (sedan 1863), den populärvetenskapliga
"Fauna och flora" (1906), "Skogen" (1914), "Tidning
för trädgårdsodlare" (se d. o.; sedan 1862) och
"Svenska trädgårdsföreningens tid-(års-)skrift"
(sedan 1834), "Tidskrift i sjöväsendet" (se d. o.;
sedan 1836), "Tidning för idrott" (se d. o.; sedan
1881), "Vår flotta" (1905), "Artilleritidskrift"
(1872), K. E. Ljungbergs "Tidskrift för Sveriges
landsting, städer och hushållningssällskap"
(se d. o.; sedan 1869) och "Statistisk tidskrift"
(sedan 1860; med 3 häften årligen utg. af Statistiska
centralbyrån), "Från svenska statsförvaltningen"
(1907), "Svenska fattigvårdsförbundets tidskrift"
(1907), "Svenska stadsförbundets tidskrift"
(1909), "Biblioteksbladet" (1916), "Nordisk
boktryckarekonst" (1899), "Nordisk tidskrift för
bok- och biblioteksväsen" (1914). Musiklitteraturen
har odlats af bl. a. "Euterpe" (1823), J. M. Roséns
"Tidning för teater och musik" (1835–36), "Stockholms
musiktidning" (1843–44), V. Baucks "Ny tidning
för musik" (1853–57) samt "Svensk musiktidning"
(1881–1913; red. af A. Lindgren och F. Huss). På det
bibliografiska området märkas "Svensk bibliografi"
(1828–65), "Intelligensblad för svenska bokhandeln"
(1853–62), "Svensk bokhandelstidning" (sedan 1863) och
"Nya bokhandelstidningen" (sedan 1888). Jfr Tidning.
I Norge var "Ugentlige korte afhandlinger"
(1760–61) den första tidskriften, efterföljd af
"Maanedlige afhandlinger" (1762 ff.; behandlade
mest landtbruksekonomi). Af större betydenhet voro
"Politik og historie" (1807–10), "Budstikken"
(1808–14, 1817–34; veckoskrift för ekonomi, statistik
och politik), J. S. Munchs kvartalsskrift "Saga"
(1816–20), "Den norske tilskuer" (1817–21, i Bergen),
de tre veckoskrifterna "Hermoder" (1821–27), "Vidar"
(1832–34, med Welhaven, P. A. Munch och Schweigaard
till medarbetare) och "Nor" (1840–46), L. K. Daas tre
organ "Granskeren" (1840–43), "Den norske tilskuer"
(1851–53) och "Tidstavler" (1872–76), "Norsk
tidsskrift for videnskab og literatur" (1847–55),
P. A. Munchs "Norskt maanedsskrift" (1856–60), Sars’
och Liebleins "Nyt norsk tidsskrift" (1877–78),
"Nyt tidsskrift" (Sars och Skavlan, 1882–87,
S. Ibsen m. fl. 1892–95), "Vidar" (utg. af L. Daae och
Y. Nielsen, 1887–89), "Ringeren" (1897–98, S. Ibsen,
Bj. Björnson, J. S. Sars) och ’Samtiden" (1890 ff.).
Danmarks första tidskrift var "Nye tidender om
lærde sager" (1720), som sedermera fick titeln
"Lærde efterretninger" (t. o. m. 1810) och under
namnet "Dansk litteraturtidende" fortgick 1811–36.
Flera tidskrifter under förra hälften af
1700-talet efterbildade Steeles och Addisons typ:
"Den danske spectator" (1744–45), J. E. Schlegels
"Der fremde", La Beaumelles "Spectatrice danoise"
(1748–58) m. fl. "Dänische bibliothec" utgafs
1738–47. Mot 1700-talets slut ökades
tidskriftslitteraturen afsevärdt. Rahbek inlade stor
förtjänst med sina tidskrifter "Minerva" (1785–1807)
och "Den danske tilskuer" (1791–1808). Uppslag
till ett närmande mellan de nordiska folken
gafs af "Nordia" (1795; utg. af J. K. Höst, se
denne), "Skandinavisk museum" (1798–1804) och "Det
skandinaviske literaturselskabs skrifter" (1805–32;
jfr Skandinavism). Därefter märkas
R. Nyerups och Chr. Molbechs "Athene" (1813–17) och
Molbechs "Nordisk tidsskrift for historie, literatur
og konst" (1827–36), J. L. Heibergs "Kjöbenhavns
flyvende post" (1827–30) och "Interimsblade"
(1834–37) m. fl., det af en grupp vetenskapsmän
utgifna "Maanedsskrift for litteratur" (1829–38),
"Tidsskrift for litteratur og kritik" (1839–42),
J. F. Schouws två i politiskt afseende märkliga
"Dansk ugeskrift" (1831–36, 1842–46) och "Dansk
tidsskrift" (1847–51), Barfods skandinavistiska
"Brage og Idun" (1839–41), Goldschmidts "Nord og
syd" (1848–49), Steenstrups "Dansk maanedsskrift"
(1855–68), V. Möllers "Nyt dansk maanedsskrift"
(1871–74), "For idé og virkelighed" (1869–73;
red. af R. Schmidt, R. Nielsen och B. Björnson),
bröderna Brandes’ "Det nittende aarhundrede"
(1874–77), Neergaards "Tilskueren" (sedan 1884),
"Dansk tidsskrift" (1898–1905), "Det ny aarhundrede"
(1903–09) och "Gads danske magasin" (1905 ff.). –
Gemensam för de tre skandinaviska länderna var
"Nordisk universitetstidskrift" (se d. o.), 1854–66.
– Om de isländska tidskrifterna se Isländska
litteraturen, sp. 970.
I Finland uppsattes "Allmän litteratur-tidning"
(Åbo, 1803), "Mnemosyne" (Åbo, 1819–23), "Suomi"
(1841–62, hufvudsakligen på svenska; ny serie sedan
1863, hufvudsakl. på finska), "Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning" (1847–63; Lönnrot,
Snellman, Elmgren), "Tidskrift, utgifven af
pedagogiska föreningen i Finland" (sedan 1864)
och "Tidskrift, utgifven af juridiska föreningen
i Finland" (sedan 1865), bägge kvartalsskrifter,
F. L. Schaumans teologiska "Sanningsvittnet" (1869–73)
och den förträffliga "Finsk tidskrift" (sedan 1876)
samt på finska "Valvoja" (sedan 1881) m. fl.
Tysklands första litterära tidskrift var den
af skalden Johann Rist utgifna "Erbauliche
monatsunterredungen" (1663), dess första
vetenskapliga "Miscellania curiosa medico-physica"
(1670–1704). Leipzigprofessorn Otto Mencke uppsatte
den på latin affattade "Acta eruditorum lipsiensium"
(1682–1782), bland hvars medarbetare voro Leibniz
och Seckendorff och som äro en värdefull källa för
kännedomen om denna tids forskningsresultat. Den
fick flera efterföljare, bland hvilka "Ephemerides
litterariæ" (1686, Hamburg), "Nova litteraria
maris Balthici et Septentrionis" (1698–1708) och
"Teutsche acta eruditorum" (1712) särskildt må
framhållas. Vid början af 1700-talet voro de olika
lärdomsfacken i allmänhet försedda med specialorgan;
Halle och Leipzig voro hjärtpunkterna för den lifliga
tidskriftslitteraturen. Nämnvärda äro "Neue zeitungen
von gelehrten sachen" (1715) och den alltjämt
fortgående "Göttingische gelehrte anzeigen" (1739),
bland hvars utgifvare ha varit män som Haller, Heyne
och Eichhorn. Litterärt reformsyfte hade schweizarna
Bodmers och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
