Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap - Tidskrift för döfstumskolan. Se Nordisk tidskrift för döfstumskolan, sp. 1335 - Tidskrift för folkundervisningen - Tidskrift för hemmet - Tidskrift för jägare och naturforskare. Se Svenska jägareförbundets tidskrift - Tidskrift för konstvetenskap - Tidskrift för kristlig tro och bildning - Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning - Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien - Tidskrift för landtmän. 1. Se Tidén, L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tidskrift för byggnadskonst och ingeniörvetenskap
utgafs i Stockholm 1859–70 af G. Nerman under
medredaktion af A. V. Edelsvärd t. o. m. 1866 och
E. V. Langlet 1867–68. Hvarje månad utkom ett (folio-)
häfte om 2 ark med planscher och träsnitt. Tidskriften
egnade uppmärksamhet bl. a. åt arbeten inom väg- och
vattenbyggnad, arkitektur och mekanik i Sverige, Norge
och Finland samt belyste viktigare frågor rörande det
svenska kommunikationsväsendet. Den fick en kortvarig
fortsättning i E. V. Langlets "Nordisk tidskrift för
byggnadskonst och slöjd och tillämpad mekanik" (1871).
Tidskrift för döfstumskolan. Se Nordisk tidskrift
för döfstumskolan, sp. 1335.
Tidskrift för folkundervisningen utgafs i
Stockholm 1882–91 af K. Kastman, t. o. m. 1887
under medredaktion af Kr. L. Anjou, 1892–96 af
J. Fr. Lundgren, 1897–1905 af T. F. Kylander och
utges fr. o. m. 1906 af J. F. Björnståhl. Den
söker verka för folkbildningens utveckling i
kristlig och fosterländsk anda och egnar särskild
uppmärksamhet åt på dagordningen stående pedagogiska
och skolorganisatoriska frågor, hvarjämte den anmäler
läroböcker och meddelar underrättelser, som beröra
lärare vid fackundervisningsanstalterna. Årgången
utgöres af 4 tvångsfria häften om tillsammans 12
ark. Jfr Tidning för folkskolan.
Tidskrift för hemmet utgafs i Stockholm 1859–85
af Sofie Adlersparre (före sitt giftermål, 1869,
Sofie Leijonhufvud, sign. Esselde), hvilken
därvid biträddes af fru Rosalie Olivecrona
t. o. m. 1867. Tidskriftens tilläggstitel
tillegnad den svenska qvinnan ändrades 1868 till
tillegnad Nordens qvinnor, samtidigt med att
kretsen af abonnenter och bidragande utsträcktes
till grannländerna. De fem första årgångarna
omfattade hvar och en 4 häften (om 5–6 ark); sedan
dess var antalet häften 6 (à 4 ark) årligen. Sedan
1873 bifogades regelbundet mönsterplanscher för
kvinnliga handarbeten. Tidskriftens ändamål var
att bringa till klarhet de sväfvande åsikterna om
kvinnans uppfostran och verksamhet, hennes uppgifter
inom hemmet och samhället, hennes rätt och plikt
till arbete. Innehållet utgjordes af uppsatser
i de dagens frågor, som särskildt röra kvinnan
och stå i förbindelse med hemlifvets förädling,
biografier, naturhistoriska och reseskisser,
litteraturgranskningar, anvisningar till god och
bildande lektyr, smärre berättelser, poem m. m. Med
energi, men sansadt och värdigt deltog tidskriften i
de senare årtiondenas arbete för kvinnans frigörelse
på uppfostrans, lagstiftningens och associationens
väg. Den verkade bl. a. för en förbättrad
undervisning åt de högre och lägre klassernas
kvinnor, för kvinnans deltagande i sjukvården och
i utvecklingen af fosterlandets försvar, hennes
fortkomst på de lärda och konstnärliga banorna,
utvidgandet af hennes medborgerliga rättigheter och
af gift kvinnas eganderätt samt den fosterländska
handaslöjdens upplifvande. Tidskriften efterträddes
(1886) af Fredrika-Bremerförbundets månadsblad
"Dagny", till en början under samma redaktris.
Tidskrift för jägare och naturforskare. Se Svenska
jägareförbundets tidskrift.
Tidskrift för konstvetenskap, hvars uppgift
är att vara ett organ för den fortskridande
konstvetenskapliga forskningen i vårt land,
började utges i Lund 1916 af professor E. Wrangel
och licentiaten Fr. Hazelius. Tidskriften, där ett
betydande antal fackmän medverkat, har i en följd
studier af omväxlande innehåll och alltid gedigen
halt behandlat mestadels svensk konstforskning och
dess resultat. Den utges i 4 rikt illustrerade hftn
årligen, hvartdera af minst 5 tryckark i stort format.
G-g N.
<b<Tidskrift för kristlig tro och bildning</b> utgafs
i Uppsala 1883–86 af K. H. G. von Schéele och
U. L. Ullman samt i Yisby 1887–94 af den förre
med den senare och teol. professorn i Helsingfors
H. Råbergh som biträdande redaktörer. Tidskriften
utkom med 4 hftn årligen och omfattade under de
första åren omkr. 320 och under de senare omkr. 500
trycksidor. Den innehöll uppsatser och afhandlingar
samt en tämligen utförlig recensionsafdelning. Under
det att den till 1889 i Uppsala utgifna "Theologisk
tidskrift" egde en mera exklusiv teol. karaktär,
sökte "Tidskr. f. kristl. tro och bildn." bygga
på en bredare bas och intresserade sig särskildt
för sådana frågor, som berörde kristendomens
förhållande till och betydelse för det allmänna
kulturlifvet. Den företrädde därvid ett apologetiskt
syfte, som särskildt starkt framträdde i de första
årgångarna. I sina senare årgångar utgör tidskriften
ett karakteristiskt uttryck för den teol. brytnings-
och öfvergångsperiod. som i Sverige tog sin början
ungefär med 1890-talet. Tidskriftens redaktion
var nämligen vidsynt nog att ge plats äfven åt de
författare af en nyare teol. typ, som då framträdde.
G. A-n.
Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och
förvaltning utgafs i Stockholm af Kr. Naumann
1864–88 (under senare hälften af 1888 efter
Naumanns död af V. Billing), närmast för att
fylla luckan efter Schmidts "Juridiskt arkif"
(1830–62). Den naumannska tidskriften utkom med 12
häften årligen. Den hade en öfvervägande praktisk
syftning. Större delen af utrymmet upptages af
meddelade prejudikat från domstolar och förvaltande
verk, hufvudsakligen rörande rent judiciella mål och
äfven i administrativa, särskildt kommunala, kyrkliga
och egodelningsärenden. Men i tidskriften redogjordes
också för de af riksdagen beslutade lagreformerna,
uppmärksammades regelbundet tillämpningen af
grundlagarna, kyrkolagen och lagen om kyrkomötet
samt förekommo rättsvetenskapliga afhandlingar och
uppsatser, litteraturanmälningar o. s. v. Ett register
öfver arg. 1864–86 är utarbetadt af F. O. Leuhusen
(1887).
<b<Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien</b>
utgafs i Uppsala 1842–61, till en början af
F. V. Edelsvärd, af hvars ’"Strödda anteckningar i
landtmanna- och communal-ekonomien" (3 hftn, 1840–41)
den utgjorde en omedelbar fortsättning. 1845 blef
J. Arrhenius medredaktör, och 1847 öfvertog denne
ensam redaktionen. Tidskriften blef under den senares
redaktion det ledande organet för landthushållningens
alla grenar och fick, då Arrhenius blef sekreterare
hos Landtbruksakad., 1862 en fortsättning i
"Kongl. Landtbruksakademiens tidskrift".
(H.J.Dft.)
Tidskrift för landtmän. 1.Se Tidén, L. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
