Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidskrift i gymanstik - Tidskrift i militär helsovård - Tidskrift i sjöväsendet - Tidssekund, astron. Se Sekund 1 - Tidssignal - Tidsskillnad - Tidsskrift for retvidenskab - Tidsteori. Se Ränta, sp. 64 - Tidström. Se Ebb och flod - Tidsåldrar l. Världsåldrar. Se Eskatologi - Tidtabell, Järnvägs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1874. Dess förste redaktör var T. J. Hartelius
under medverkan af L. M. Törngren (oafbrutet)
samt under flera eller färre år af Hj. Ling,
V. G. Balck, 0. Petersen och I. Björnstad. 1889
öfvertogo Törngren och A. Wide redaktionen,
hvilken f. n. (1919) utöfvas af S. Drakenberg,
N. F. Sellén och N. 0. Silfverskiöld. Tidskriften,
som numera utkommer med 4 häften (om 3–4 ark)
årligen, vardt 1884 organ för Allmänna svensk-norska
gymnastiklärarsällskapet (sedan 1906 kalladt
Svenska gymnastiklärarsällskapet). Den afhandlar
både frisk- och sjukgymnastik.
Tidskrift i militär helsovård utges i Stockholm
sedan 1876 af Svenska militärläkareföreningen
(bildad 1875) och redigeras af dess centralkommitté,
f. n. (1919) med öfverfältläkaren A. H. Christenson
som hufvudredaktör. Den tjänstgjorde t. o. m. 1908
därjämte som organ åt Svenska föreningen Röda
korset. Tidskriften utkommer i tvångslösa häften
med tillsammans 20–30 ark årligen. Den är en
frukt af det väsentligt stegrade intresse för den
militära hälsovårdens utveckling, som framkallades
af de stora krigen på 1860- och 1870-talen. I
tidskriften redogöres för de viktigaste framstegen och
arbetena inom den militära hälsovårdens alla olika
områden, såväl inom som utom Sverige. Innehållet
utgöres af original- och korrespondensartiklar,
referat, recensioner, kritiker och notiser,
Svenska militärläkareföreningens förhandlingar,
officiella handlingar och författningssamling rörande
militärläkarväsendet, utdrag ur ämbetsberättelser
och rapporter m. m.
A. W-dt.
Tidskrift i sjöväsendet, Sveriges äldsta
nautiska tidskrift, utges sedan 1836 i
Karlskrona. T. o. m. 1849 utkom den i 4 hftn (om
närmare 4 ark) årligen, 1850–57 med 12 hftn årligen
och sedan 1858 med 6 hftn. 1870 öfvertogs utgifningen
af örlogsmannasällskapet i Karlskrona. Tidskriften har
gjort till sin uppgift att sprida upplysningar rörande
örlogs- och handelsflottorna samt offentliggöra
hvad som i ett eller annat hänseende kan vara
marinen till nytta. Bl. a. meddelas däri utdrag ur
Örlogsmannasällskapets handlingar, sammandrag af
k. bref, förordningar och generalorder rörande
marinen, förändringar i sjöförsvarets kårer
och stater, redogörelser för nya uppfinningar
inom sjövapnet, nautiska rön, biografier,
märkliga färder och äfventyr till sjöss,
bokanmälningar m. m. Redaktör för tidskriften är
i regel en af örlogsmannasällskapets medlemmar.
(H. W-l.)
Tidssekund, astron. Se Sekund 1.
Tidssignal, tecken, som anger en viss tid vid
ett bestämdt ögonblick, enligt förut gjorda
bestämmelser. Tidssignaler kunna utföras med en kula
(tidkula), som upphissas på toppen af en stång och
faller i det bestämda ögonblicket, eller med en kon,
hvilken ihopslås som ett paraply, eller genom en
flaggas nedhalande, en kanons affyrande o. s. v. I
vissa länder stå tidssignalerna å resp. orter i
elektrisk förbindelse med något af landets förnämsta
observatorier och afges alltså samtidigt. I Sverige
ges tidssignaler med tidkula i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Karlskrona, då Greenwichs medeltid är 0 t. 0
m. 0 s. (= Sveriges medeltid l t. 0 m. 0 s.). Numera
kunna tidssignaler (äfven till fartyg på öppna hafvet)
med fördel afges genom
gnist-(radio-)telegrafering (se Telegraf,
sp. 755). Ifrågavarande signaler äro
företrädesvis afsedda för sjöfarande, som önska
genom dem reglera sina kronometrar, medelst
hvilka longituden ute på hafvet bestämmes.
R. N.*
Tidsskillnad, skillnaden mellan två orters
longituder, räknad i timmar, minuter och
sekunder. Jfr Längd 1 och Navigation.
Tidsskrift for retsvidenskab, en sedan 1888 i
Kristiania utgifven juridisk tidskrift, som
afser att vara ett föreningsband mellan de
tre nordiska ländernas rättsvetenskap inbördes
samt mellan denna och hufvudriktningarna inom
rättsvetenskapen i öfriga länder. Enligt sitt
program upptar tidskriften icke blott själfständiga
afhandlingar från rättsvetenskapens skilda områden,
utan äfven öfversikter öfver och anmälningar
af nordisk och främmande litteratur, äfvensom
redogörelser för lagstiftningen i de nordiska
länderna och de viktigaste främmande länderna
samt meddelanden från rättspraxis i de nordiska
länderna. Tidskriftens utgifning bekostas
af styrelsen för "Den Stang’ske stiftelse"
i Kristiania. Fr. o. m. 1908 har kostnadsbidrag
lämnats af Letterstedtska föreningen. Hvarje årgång
omfattar omkr. 30 tryckark. Arktalet fördelas i
regel på 4 häften, som utkomma i mars, juni, sept. och
dec. Dock förekomma stundom dubbelhäften. Redaktionen
består af två ledamöter från hvart och ett af de tre
nordiska länderna. De litterära bidragen fördelas för
hvarje år ungefär lika mellan länderna. Granskningen
af insända manuskript från de särskilda länderna
tillhör hvarje lands redaktionsafdelning för sig. Det
hufvudsakliga redaktionsarbetet har emellertid under
hela den förflutna tiden ombesörjts af nuv. norske
ministern i Stockholm Fr. Hagerup. Särskildt har
arbetet med bidragens fördelning på de olika häftena
och därmed också bestämmandet af tidpunkten för
hvarje afhandlings intagande hvilat på honom, som
jämväl anskaffat recensioner och smärre meddelanden
i aktuella ämnen. Den nuv. redaktionen utgöres
af I. Afzelius, Fr. Dahl, Fr. Hagerup, H. Scheel,
V. Sjögren och C. Torp. Till tidskriften ha nästan
alla nutidens mera betydande författare på den
nordiska rättsvetenskapens område lämnat bidrag.
V. Sgn.
Tidsteori. Se Ränta, sp. 64.
Tidström. Se Ebb och flod.
Tidsåldrar l. Världsåldrar. Se Eskatologi.
Tidtabell, Järnvägs-, är en uppgift på tågens ankomst-
och afgångstider vid de olika stationerna. Järnvägarna
utarbeta för tjänstebruk dels en särskild
siffertidtabell, s. k. tjänstgöringstidtabell, dels
en grafisk tabell. Tjänstgöringstidtabellen utgör
den order, som reglerar tågens gång under normala
förhållanden och utvisar vanligen stationernas
inbördes afstånd i km., tiderna för tågens afgång från
och ankomst till stationerna, uppehåll på desamma,
banans största stigning, de tåg, som på hvarje
särskild station skola förbigå eller förbigås, samt –
på enkelspårig bana – de tåg, med hvilka möte skall
ega rum. Hvarje tåg har i tjänstgöringstidtabellen
sin särskilda tabell. Den grafiska tabellen lämnar
en öfverblick öfver läget af alla tåg på en viss
linje och har vanligen följande uppställning (se pl.,
fig. l o. 2). Genom lodräta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
