- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
27-28

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tientje - Tien-tse - Tien-tsin - Tiepoletto - Tiepolo - Tiepolo, Jacopo - Tiepolo, Lorenzo - Tiepolo, Bajamonte - Tiepolo, Giovanni Battista (Giambattista)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tientje [tin-], mynt. Se Gulden och Nederländerna,
sp. 686.

Tien-tse, kin. Se Kina, sp. 52.

Tien-tsin, största handelsstaden i norra Kina, belägen
i prov. Tschi-li å 39° 9’ n. br. vid föreningen
af Peiho och Wanho, hvilka genom Kejsarkanalen
(se d. o.) äro förenade med Hwang-ho och
Jang-tse-kiang. Schang-hai och Nan-king vid sistnämnda
flod äro nu också medelst järnväg sammanbundna med
T. Sedan 1888 har T. haft järnvägsförbindelse med
kusthamnen Ta-Ku och Kai-pings kolgrufvor, sedan 1897
med Peking. Som floden är för grund för större fartyg
och om vintern isbelägges, begagnas Ta-ku–T.-banan
i stor omfattning för varutransport mellan dessa
båda orter. Som industristad är T. obetydligt, men
det är en stor handelsstad, genom sitt läge i viss
mån Pekings hamn och centralpunkt för samfärdseln
mellan norra och södra Kina. Det europeiska
handelskvarteret, med storartade varumagasin, ligger
på norra stranden af Peiho omkr. 3 km. från den
kinesiska staden. T:s import från utlandet hade 1914
ett värde af 68,7 mill. tull-tael (à omkr. 2,25 kr.),
dess export 34,7 mill. taels värde. Totalomsättningen
(summan af export och import) visade värdet 101,5
mill. 1910. Omkr. 800,000 inv. Staden är byggd
på en alluvialslätt, som sträcker sig från bergen
på andra sidan Peking till hafvet, och omges med
murar i kvadrat med 1,200 m. sida. Den förmögna
befolkningen bor i förstäderna, men äfven dessas hus
ha ett tarfligt utseende. Gatorna sakna i allmänhet
stenläggning. I T. är ett kinesiskt universitet
(med 12 utländska och 7 inhemska professorer)
upprättadt, och där finnas engelsk-kinesiskt
college, industriskola (under japansk ledning),
medicinska högskolor samt åtskilliga privata
skolor, bland dem missionsskolor. – I T. slötos
freds- och handelsfördrag mellan Kina och flera
utländska makter 1858 och 1860 (se Kina, sp. 66),
då äfven T. öppnades för främlingar. Befolkningens
hat till européerna och särskildt till den katolska
missionsanstalten, som upprättats i staden, gaf
sig luft i juni 1870, då franske konsuln jämte 15
andra fransmän, 10 barmhärtighetssystrar, 3 ryssar
och 40 kinesiska katoliker mördades. Kinesiska
regeringen undertryckte genast upproret och sände
en representant till Europa att ursäkta detsamma. I
T. undertecknades äfven, 9 juni 1885, freden med
Frankrike, då Tonkin tillerkändes den senare makten.
(H. W-k.)

Tiepoletto [-påle’ttå]. Se Tiepolo.

Tiepolo [-pålå], veneziansk patricierfamilj. 1.
Jacopo T., Venezias 42:e doge (1229–49), nedslog
ett uppror på Kreta, undsatte Konstantinopel mot
greker och bulgarer, återtog det affallna Dalmatien
och utgaf den lagsamling, som kallas "Statuto". –
2. Lorenzo T., Venezias 46 :e doge (1268–75), segrade
vid Saint-Jean-d’Acre och undertryckte republikens
grannstäder. – 3. Bajamonte T., sonson till T. 2,
föranledde 1310 en sammansvärjning mot republikens
regering, som endast genom en tillfällighet
misslyckades. Försöket gaf anledning till upprättande
af tiomannarådet.

Tiepolo [-pålå], Giovanni Battista (Giambattista),
kallad Tiepoletto, italiensk målare, f. 1693 i
Yenezia, d. 1770 i
Madrid, var lärjunge till Gregorio Lazzarini,
men påverkades mest af Seb. Ricci och Piazetta
och genom studium af Paolo Veronese. Han målade en
tid framåt i tidens stil, pompösa figurer i stark,
mustig färg. Först när han nått sina 40 lefnadsår,
upparbetade han sitt personliga målningssätt och sin
egen dekorativa stil. Han fasthöll vid det breda,
flotta behandlingssätt, som utmärker venezianska
skolan, och vid den praktfulla dekorativa anordningen,
som tvifvelsutan påverkades i betydlig mån af
det långt drifna italienska teatermåleriet, där
perspektivet behandlas med en svindlande virtuositet,
men han strök bort den tunga, kompakta färgen från
sin palett och målade i ljusa, blonda toner. Med
utgångspunkter hos Veronese ger han en helt ny
karaktär åt de praktscenerier och de allegorier han
målar i palats och kyrkor. Han ej blott undviker
mörka skuggor, han skyr äfven starka färger, stämmer
sin kolorit i milda grå och blå toner, strör ut sina
figurer öfver en stor yta, söker illusion genom att
inplacera dem i målad arkitektur med perspektiviska
genomblickar och utsikter. För honom finnas inga
svårigheter, han löser hvarje problem med lekande
lätthet, hans målningssätt förefaller improviseradt,
behandlingen är flyktig, men liffull, spirituell,
nervös. Han inför rokokons anda i renässansmålarnas
monumentala dekorativa konst, och i sina praktbilder
med historiska ämnen förebådar han 1800-talsmålare,
såsom Piloty och Makart.

Han dekorerade flera kyrkor i Venezia, bland andra
Madonna del Rosario (tre praktfulla takmålningar:
Rosenkransfesten, Madonnans uppenbarelse, Den helige
Dominicus’ apoteos
) och Scalzi (de sistnämnda sägas
vara ödelagda af flygbomber under Världskriget). I
Scuola del Carmine finnas 5 plafondmålningar af T. Af
dennes målningar i venezianska palats äro främst att
nämna de i Palazzo Labia, en följd scener rundtom
den stora salens väggar ur Antonius’ och Kleopatras
historia
(omkr. 1745). I ärkebiskopliga palatset
i Udine finnas plafondmålningarna Änglarnas fall,
Salomos dom
m. fl., i Villa Valmarana vid Vicenza
motiv ur Iliaden, Odyssén, ur dikter af Tasso
och Ariosto. Från Villa Mira stamma 4 plafonder,
bl. a. Henrik III:s mottagande i Venezia (målade
omkr. 1740), nu i musée Jacquemart-André i Paris. –
T. var, förutom i Venezia, verksam i städerna på
fastlandet. Två gånger reste han till utlandet,
först till Würzburg 1750, där han i tre års tid
var sysselsatt med stora arbeten i ärkebiskopliga
palatset; i trapphuset Olympen och De fyra
världsdelarna
(takmålningar) och i kejsarsalen bilder
– tämligen fantastiska, liksom hans öfriga historiska
kompositioner – ur kejsar Fredrik Barbarossas lif,
bl. a. dennes vigsel, som räknas bland hans yppersta
verk. Därefter vistades T. åter några år i Venezia,
där han 1755–58 var direktör för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free