Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tietar - Tiete - Tietgen, Karl Frederik - Tietjens, Therese Johanna Alexandra - Tievakoski - Tifate (Tifata) - Tifernum - Tifernus - Tiffany, Louis Comfort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om sommaren. I sitt öfre lopp bildar den
gräns mellan prov. Avila (Gamla Kastilien)
och prov. Toledo (Nya Kastilien).
H. W-k.
Tiete, östlig biflod till Paraná, har sina källor
v. om Sierra do Mar i brasilianska staten São Paulo,
som den genomrinner i nordvästlig riktning. Längd
omkr. 1,200 km. Bildar under sitt lopp ett 50-tal
katarakter och forsar.
H. W-k.
Tietgen [tit-], Karl Frederik, dansk affärsman, f. 19
mars 1829 i Odense, d. 19 okt. 1901 i Köpenhamn, var
son till en handtverkare, hade 1849–55 anställning
hos ett handelshus i Manchester och blef sedan
köpman i Köpenhamn. 1857 blef han direktör för
den nyinrättade Privatbanken och fick redan
s. å. tillfälle att utöfva inflytande under
den stora ekonomiska krisen. Likväl visade
han först efter 1864 års krig hela sin förmåga.
Han förstod nämligen att ingjuta nytt lif i
danska handelsvärlden och samla spridda krafter
till stora företag. Efter hand stiftade han en
hel rad viktiga aktiebolag, såsom Det forenede
dampskibsselskab (1866), Det kjöbenhavnske
sporvogns-selskab (s. å.), Store nordiske
telegrafselskab (1868–70), Burmeister &
Wains maskin- og skibsbyggeri (1871), De danske
sukkerfabrikker (1872), De danske spritfabrikker
(1881), Kjöbenhavns telefonselskab (1882) och De
forenede bryggerier (1891) samt Lolland–falsterske
jærnbaneselskab (1874) och Östsjællandske
jærnbaneselskab (1877). För de flesta af dessa
bolag var T. ej blott stiftaren, utan äfven ledaren,
och han styrde med fast och säker hand t. o. m. under
svåra förhållanden, tills han 1896–97 af hälsoskäl
nödgades lämna dessa poster. Därjämte var han
1885–97 ordf. i Grosserersocietetets komité,
d. v. s. Köpenhamns handelskårs officielle chef.
Han inskränkte dock ej sin verksamhet till dessa
områden, utan sysslade äfven med andra uppgifter. Så
öfvertog han 1871 det af staten nedlagda stuteriet
vid Frederiksborg, men måste 1876 uppge försöket.
1874 köpte han den i ruiner befintliga Marmorkirken
med tillhörande tomt för att fullborda den förra
och bebygga den senare, och 1884 byggde han järnvägen
från Nykjöbing på Falster till Gjedsör. Vidare var
han 1872 medlem af skandinaviska myntkommissionen,
1890 af internationella konferensen för
arbetarskydd i Berlin och 1893 af den stora
myntkonferensen i Bruxelles. Utan att själf
samla någon större förmögenhet – en väsentlig del
gick åt vid Marmorkirkens uppförande, hvilket för
honom som utpräglad grundtvigian var en hjärtesak
– öfvade T. genom sitt snille och sin framsynthet
större inflytande på danska affärslifvet än någon
af hans föregångare eller samtida. Som ett
uttryck af erkänsla för hans verksamhet insamlades
inom handelsvärlden 1882 en summa af 200,000 kr. till
Marmorkirkens ornering; men först 1894 fick han
upplefva templets invigning. Redan 1867 erhöll T.
titeln etatsråd och 1897 titeln
geheimeråd. 1905 uppställdes en staty af honom
framför Börsen och 1908 en annan bildstod i hans
födelsestad. 1893 blef T. led. af sv. Vet. akad. T:s
Erindringer og optegnelser utkommo 1904. Hans
namnteckning meddelas å pl. IV till art. Autograf. –
Se J. Schovelin, "T., et livsbillede" (1895),
och J. Marstrand, "C. F. T. Et livsbillede
fra det 19:e aarh." (1902).
E. Ebg.
Tietjens [tit-], Therese Johanna Alexandra, sångerska, f.
1831 i Hamburg af ungerska föräldrar, d. 1877 i
London, debuterade 1849 i sin födelsestad med
afgjord framgång som Lucrezia, väckte 1856
i Wien uppseende genom sin Valentine i
"Hugenotterna" och fästes slutligen 1858
vid London, som hon sedermera aldrig lämnade,
utom för enstaka utflykter till Paris och Amerika.
Till hennes förnämsta roller hörde Fidelio och
Donna Anna i "Don Juan". Hon beundrades
lika mycket i oratoriet som i operan, hade en ovanligt
jämn och sammetslen mezzosopran samt utmärkte sig för
outtröttlig samvetsgrannhet.
A. L.*
Tievakoski, en 4,5 m. hög fors i Kalix älf, Pajala socken,
Norrbottens län. Nederbördsområde 6,360 kvkm.
Stränderna äro låga och tillåta ingen uppdämning.
E. O. E-m.
Tifate (Tifata), skogbevuxen
bergshöjd omkr. 5 km. från Capua. Däruppe lågo
tempel åt Diana och Juppiter. Där hade
Hannibal ståndläger 215 och 214 f. Kr.
Sulla segrade på T. öfver Caius Norbanus år 83.
Se bl. a. Beloch, "Campanien" (2:a uppl. 1890).
J. C.
Tifernum, stad. Se Città di Castello.
Tifernus, flod. Se Biferno.
Tiffany [ti’f*ni], Louis Comfort, amerikansk konstnär,
f. 1848 i New York, son till Charles Lewis T., f.
1812, d. 1902, som i New York grundat och upparbetat
en storartad glas- och juveleraraffär med annex i
Paris och London. T. studerade i sin födelsestad
och i Paris till målare, egnade sig sedan
företrädesvis åt glasindustri och har
vunnit världsrykte genom de efter honom
uppkallade "Tiffanyglasen", vaser, som anslöto sig
till orientaliska och indiska mönster, enastående
i sagolik glans och nyansskönhet, och glasfönster i
mosaikartad sammanställning af den mest raffinerade
färgskönhet. Äfven lampor, smycken af olika
slag, möbler m. m. ha T. till upphofsman. Han
är representerad på Nationalmuseum.
Se Glasfabrikation, fig. 13 å pl. III.
G-g N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
