- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
35-36

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tigerschiöld, Hugo Edvard - Tigerskäck - Tigerstedt - Tigerstedt, Georg Fredrik - Tigerstedt, Gregori Fredrik - Tigerstedt, Karl Konstantin - Tigerstedt, Robert Adolf Armand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och filos. kandidat 1881 samt aflade examen till
rättegångsverken 1883 och till K M:ts kansli
1884. 1886 vardt han vice häradshöfding och
erhöll samtidigt Svenska akad:s stora pris för
sju smärre Dikter från skog och sjö. 1887 inträdde
han i Ecklesiastikdepartementet, där han 1897 vardt
kanslisekreterare och 1907 kansliråd och byråchef. Han
har varit sekreterare i kommittéerna ang. Civilstatens
pensionsinrättning och ordnandet af pensionsväsendet
för statens civila tjänstemän m. fl. (1889–94)
och led. af folkundervisningskommittén 1909. T. har
tagit initiativet till Nyköpings kanal (se d. o.) och
verksamt deltagit i den moderna landthushållningen
som egare till Östermalma gård, hvarför han 1911
kallades till led. af Landtbruksakad. T. har
utgett tre diktsamlingar, Dikter 1888, Nya
dikter
1891 och Dikter. Tredje samlingen 1898,
som väsentligen innehålla reflekterade stämnings-
och situationsbilder, närmast anslutande sig till
Snoilsky. Vackrast är T:s en smula afmätta, mycket
sparsamma diktning i skogsstycken och skildringar af
längtan från staden till lifvet ute i naturen.

Tigerskäck. Se Skäck.

Tigerstedt, svensk-finsk adlig ätt, som härstammar
från assessoren i Åbo hofrätt Erik Falander
(f. 1640, d. 1697), hvilken 1691 adlades med
namnet T. Ätten immatrikulerades 1819 på finska
riddarhuset. – Erik Falanders brorsons son, Abraham
F., adlades 1808 med namnet Wasastierna. – Jfr
E. S. Tigerstedt, "Anteckningar om adeliga ätten
Tigerstedt 1691–1891" (S:t Michel 1891).

1. Georg Fredrik T., militär, sonson af Erik T.,
f. 17 juni 1729, tjänade vid finska armén
och fick 1783 afsked som öfverstelöjtnant. Sedermera
lefde han som privatman på sin egendom Engelsnäs
i Jorois. I Anjalaförbundets händelser 1788 tog han
icke någon del, men 1789 inlät han sig i förrädiska
förbindelser med ryske generalen von Schultz, som
infallit i Savolaks, tjänade honom som spion,
bidrog till spridning af ryska kungörelser m. m.
Sedan ryssarna blifvit tvungna att vika tillbaka,
föll han i de svenska myndigheternas händer,
dömdes 21 maj 1790 af Vasa hofrätt förlustig lif,
ära och egendom samt afrättades 29 dec. s. å.
i Rantasalmi.

2. Gregori Fredrik T., den föregåendes son,
militär, f. 10 febr. 1784, d. 19 maj 1863
i Helsingfors, var fänrik vid Savolaks lätta
infanteriregemente, då 1808–09 års krig begynte.
Han blef blesserad vid Revolaks, befordrades
till löjtnant och fick kort före krigets
slut afsked ur svensk krigstjänst som kapten.
1812 inträdde T. som sekundkapten vid andra finska
jägarregementet och tjänstgjorde sedermera vid de
finska värfvade trupperna, tills han 1831 erhöll
afsked med öfverstelöjtnants grad. Till honom
är Runebergs poem "Fänrikens hälsning" (i
"Fänrik Ståls sägner") riktadt.

3. Karl Konstantin T., den föregåendes kusins son,
historisk forskare och skriftställare, f. 7 maj 1822
i Kuopio, d. 5 mars 1902 i Åbo, blef student 1838,
filos. kandidat 1844, magister s. å., licentiat 1846,
docent i historia s. å. och filos. doktor 1847
samt förestod professuren i historia 1856–58.
Han utnämndes 1859 till lektor vid
gymnasium i Åbo och blef, vid omorganisationen af
läroverken, lektor vid lyceum i samma stad. 1891
erhöll han afsked från denna befattning. T. egnade
sig åt trägna arkivforskningar, hufvudsakligen
i Stockholm, rörande Finlands inre historia,
särskildt under drottning Kristinas tid. Per Brahes
förvaltning som generalguvernör i Finland belystes
i afh. <i>Administratio Fenniæ Petri Brahe/i>(1846)
och Adumbratio status urbium fennicarum 1638–1640
(1847). I disputationsform utgåfvos Handlingar rörande
Finlands historia kring medlet af 17:de århundradet

(1849–50), hvilken samling sedermera kompletterats
genom Bref från generalguvernörer och landshöfdingar
förnämligast under drottning Kristinas tid

(1869) samt Ur Per Brahes brefvexling (1880 och
1888). Ett resultat af omsorgsfull forskning
är Bidrag till Kexholms läns historia under
drottning Kristinas regering
(i särskilda häften
af Åbo lyceums årsprogram 1877–87). Till samma
forskningsområde höra uppsatserna Samuel Cröell
(i "Puffens kalender", 1869) och Bröderna Cröell
(i "Finsk tidskrift", 1880). Genom Yrjö Koskinens
skrift om G. M. Sprengtporten föranleddes T. till
en kritisk granskning af litteraturen rörande
Sprengtporten och Anjalaförbundet, hvarur framgick
en i "Finsk tidskrift" 1877–88 under titeln Göran
Magnus Sprengtporten
publicerad artikelserie
(icke fullt afslutad). T. erhöll 1880 professors
titel. Han var led. af Finska vet. soc. (1881)
och af Vitt. hist. o. ant. akad. (1884). Se
M. G. Schybergson, "Minnestal" öfver T. (i Finska
Vet. soc:s "Acta", 1903).

4. Robert Adolf Armand T., den föregåendes son,
svensk-finsk fysiolog, f. 28 febr. 1853 i Åbo, blef
student i Helsingfors 1869, filos. magister 1873,
disputerade för med. doktorsgrad på afh. Studien über
mechanische nervenreizung
(1880) samt blef med. och
kir. doktor 1881. Han förordnades s. å. till
docent i fysiologi vid Helsingfors’ universitet,
men tog redan 1882 afsked efter att 1881 ha blifvit
t. f. och 1882 ord. laborator i fysiologi vid
Karolinska institutet i Stockholm. Där förestod han
professuren i fysiologi fr. o. m. höstterminen 1884
till 1886, då han utnämndes till ord. professor
i detta ämne, och 1900 antog han kallelse
till professuren i fysiologi vid Helsingfors’
universitet. T. har utöfvat omfattande verksamhet som
forskare, lärare och författare i sitt ämne. 1881–84
arbetade han under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free