Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 47-48 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tilborch, Gillis van - Tilborg (Tilburg) - Tilbury - Tilbury - Tilde - Tilden, Samuel Jones - Tilder - Tiles - Tilgner, Viktor Oskar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Köpenhamn), Rökare (1658; i Petersburg)
m. fl.
C. R. N.*

Tilborg (Tilburg), stad i nederländska prov.
Nord-Brabant, 22 km. s. v. om ’sHertogenbosch
och omkr. 20 km. ö. om Breda, genom järnvägar
förenad med dessa städer. 55,735 inv. (1914).
Stora klädesväfverier, som sysselsätta 5–6 tusen
arbetare, samt kattuntryckerier. Fyra romersk-katolska
kyrkor samt en reformert.
(H. W–k.)

Tilbury [ti′lbri], två byar (East T. och
West T.) i engelska grefsk. Essex, på Thames’
vänstra strand, midt emot Gravesend. Vid West T.
ligger Fort T., ett af Henrik VIII till
Thamesmynningens skydd anlagdt fäste, som sedermera
blifvit ombyggdt och förstärkt (se Gravesend).
Ofvanför West T. finnas storartade, för
oceanångare afsedda dockor, hvilkas första anläggning
skedde på 1880-talet. De räknas till Londons
hamn (se London, sp. 1063).
(H. W–k.)


Tilbury [ti′lbri], eng., ett lätt och ganska högt,
ensitsigt, obetäckt, tvåhjuligt åkdon för en häst
och plats för 2 personer, uppkalladt efter en
vagnmakare T. i London (se fig. och jfr Gigg o.
Trilla).

Tilde. 1. Sp., tecknet öfver muljeradt n (= nj)
i spanskan, t. ex. i señor. – 2. Port. (oftare
til), samma tecken öfver vokalerna a och o i
portugisiskan, angifvande nasalering (ã, õ).

Tilden [ti′ldn], Samuel Jones, nordamerikansk
politiker, f. 9 febr. 1814 i New Lebanon, staten New
York, d. 4 aug. 1886 i Greystone, New York, tillhörde
en på 1630-talet till Nya England inflyttad släkt,
studerade vid Yale och universitetet i New York,
egnade sig därefter sedan 1841 åt advokatyrket och
tog från 1848 med ifver del i sin stats politiska
lif. T. slöt sig först till free-soil-partiet och
tillhörde sedermera den mot negerslafveriet fientliga
flygeln af det demokratiska partiet. Han hoppades
i det längsta, att unionen skulle kunna bevaras,
utan att man grep till vapenmakt, men stödde
under inbördeskriget på det hela taget Lincolns
politik. 1866 blef han ordf. i sin stats demokratiska
partistyrelse och tog som sådan ledande andel i
bekämpandet af den beryktade, New Yorks kommunala lif
korrumperande "Tweedringen" (se Tammany society och
Tweed). Därigenom ökade han sitt redan stora anseende,
och han valdes 1874 till staten New
Yorks guvernör. T. nominerades 1876 af demokraterna
till presidentkandidat, erhöll vid valet rätt
betydande majoritet bland urväljarna, men låg dock
under för republikanen Hayes, enär valresultaten i tre
stater voro omtvistade och republikanerna vid tvistens
pröfning i en af kongressen tillsatt valkommission
genomdrefvo vitsord för sitt partis valuppgifter och
därmed kommo till resultatet 185 elektorsröster
för T. mot 184 på Harrison. T. afstyrde sina
meningsfränders planer på att fortsätta striden. Han
afböjde presidentkandidatur 1880 och 1884; en stor
del af sin betydande förmögenhet testamenterade
han till ett folkbibliotek i New York. J. Bigelow
har utgett T:s Writings and speeches (2 bd,
1884) och Letters and literary memorials (2 bd,
1908). Jfr J. Bigelow, "Life of Samuel J. T." (2
bd, 1895), och P. L. Haworth, "The Hayes-Tilden
disputed presidential election of 1876" (1906).
V. S-g.

Tilder, härad och socken i Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 kalladt Söndre Trondhjems amt), Norge,
s. om Trondhjem. 23,68 kvkm. 732 inv. (1910).

Tiles [tai’ls], eng. (af lat. tegula, tegel),
olikfärgade, än glaserade, än oglaserade flisor
(plattor) af bränd lera, som sammansättas till
mosaikartade, geometriska mönster och nyttjas som
dekorativ golf- och väggbeklädnad för vestibuler,
förstugor, offentliga lokaler o. s. v. Jfr Mosaik,
sp. 1160.

Tilgner, Viktor Oskar, österrikisk skulptör, f. 1844
i Pressburg, d. 1896 i Wien, fick redan under
sin studietid vid akademien i Wien beställning på
Leopold VI:s staty för Arsenalen m. fl. arbeten,
var elev af F. Bauer, men påverkades mera af
J. von Gasser, J. D. Böhm och franske skulptören
Déloye. Den sistnämnde väckte hans intresse
för barock- och rokokoformer liksom för polykrom
skulptur. T. vann ett namn framför allt genom sina
porträttbyster och statyer, utmärkta för spirituell
individualisering, för lif, energi, virtuositet och
elegans (Charlotte Wolter, grefve Zichy, Angeli Makart
m. fl.). Mästerverk voro hans bilder af unga damer
och barn – äfven statyetter eller grupper. Till
Burgteaterns utsmyckning bidrog han med statyerna
Faidra, Don Juan, Falstaff, Hans Wurst. Äfven
Rubens i Konstnärshuset tillhör dessa kraftfullt
dekorativa verk. För parker utförde han fontängrupper
med tritoner och najader, för kyrkogårdar ståtliga
minnesvårdar. Af monumentala verk utförde han en
byst af Hummel med barnfigurer omkring sockeln (i
Pressburg), det sirligt eleganta Mozartmonumentet i
Wien, äfven detta med grupper af putti – det verkar
i sin sirliga elegans bräckligt som en Sèvresgrupp
–, monument öfver Makart i Rubenskostym (i Wien),
Josef Werndl i Steyr med fyra arbetartyper vid
sockeln, och borgmästar Petersen i Hamburg (det
sistnämnda uppsatt först 1898). Hans statyer af Goethe
som ung och som gammal blefvo aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>