- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
51-52

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillaeus, Petrus (Petter) - Tillagor - Tillandsia - Tillandz, Elias - Tillbakavisande pronomia - Tillbedjande gräshoppan - Tillberg, Knut Henning Robert - Tillberga - Tillbordssättning - Tillbringare - Tilldelningshemman - Tillegnelsebrott - Tillemont, Louis Sébastien Le Nain de - Tilletia - Tilletiaceae - Till Eulenspiegel - tillf. - Tillfyllestgörelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stor insiktsfullhet i öfrigt, som ganska bjärt
afsticker från det sätt, hvarpå flera af hans
efterträdare utöfvat sitt kall. 1731 fullbordade
han i skalan l:4 000 en General Charta öfwer
Stockholm med Malmarne
(den s. k. "Tillæi karta")
samt fick å densamma, på stadsmyndigheternas förord,
kungligt privilegium för tio år. Med låneunderstöd
af staden trycktes denna karta 1733, och 1750 erhöll
T. af staden en belöning af 2,000 dal. smt. Kartan –
den intill senaste tid största väggkarta, som utgetts
öfver Stockholm – är visserligen icke officiell i
egentligaste mening, men hölls för ett "autentiquet
document", såsom öfverintendenten K. Hårleman kallade
den i ett till K. M:t 1752 afgifvet memorial. De
12 plåtarna, hvilka egas af staden, öfversågos 1770
af P. G. Floding, som därvid tillät sig modernisera
utseendet vid Riddarhustorget. Man kan således skilja
mellan afdrag gjorda före och efter nämnda tidpunkt.

Tillagor, kam. Se Prästlön.

Tillandsia L., bot., örtsläkte af fam. Bromeliaceæ
med 248 arter i Syd-Amerika och södra Nord-Amerika. De
flesta arterna äro epifyter med ofta gråaktiga och
vanligen rosettställda blad. Den gråaktiga färgen
beror på en beklädnad af egendomliga stjärnhår, med
hvilkas tillhjälp näringen upptages (se Cisternväxter
och Epifyter, sp. 698). Den mest bekanta arten
är T. usneoides, Louisiana-mossa, spanish moss,
en rotlös epifyt, som liksom skägglafven (Usnea)
i våra barrskogar hänger ned från trädens grenar
och kan, särskildt i kusttrakterna, förekomma
i så stor mängd, att den sätter sin prägel på
trädvegetationens fysionomi; om dess tekniska
användning se Beklädnadsväxter, sp. 1239. Flera
Tillandsia-arter, t. ex. T. Lindeni, ha stora och
vackra blommor och äro omtyckta växthusväxter.
G. L-m.

Tillandz, Elias, läkare och naturforskare,
f. 1640 i Rogberga i Småland, d. 1693 i Åbo,
son till kyrkoherden Erik Tillander (efter ett
skeppsbrott ändrade sonen sitt namn, anspelande
på sin lyckliga räddning), studerade i Åbo och i
Uppsala, reste 1668 till Holland och promoverades
1670 i Leiden till med. doktor. S. å. utnämndes han
till med. professor vid akademien i Åbo. I sitt eget
hus inrättade han en "anatomisk teater", och han var
den förste, som i Finland anställde dissektioner
på människokropp (1686). Som praktiserande läkare
åtnjöt han stort anseende; han tillredde själf sina
läkemedel, enär intet apotek då fanns i landet. –
T. är den finska botanikens fader. Han utgaf den
första finska växtförteckningen, Catalogus plantarum
(1673; ny uppl. 1683), upptagande för Åbo omnejd 536
växter jämte korta anmärkningar om deras nytta och
ett botaniskt planschverk (1683). I sina rum odlade
han om vintern ömtåliga växter, och han arbetade för
anläggning af en botanisk trädgård i Åbo. Efter T. är
växtsläktet Tillandsia uppkalladt.
F. E.

Tillbakavisande pronomina, gramm. Se Pronomen,
sp. 367.

Tillbedjande gräshoppan, zool. Se Mantidæ,
sp. 829.

Tillberg, Knut Henning Robert, jurist, riksdagsman,
affärsman, f. 4 mars 1860 af en ansedd Smålandssläkt
i Hjorted, Kalmar län, tog
hofrättsexamen i Lund 1885, blef vice häradshöfding
1887 och var notarie i öfverståthållarämbetets
kansli 1888–98. 1893 inträdde han som direktör i
A.-b. Gällivare och genomdref inköpet af Kiruna. Från
denna post afgick han 1898. S. å. beslöts af
riksdagen Luleå–Ofoten-banan, för hvilken T. energiskt
arbetat. T. var led. af Första kammaren för Kalmar
län, norra delen 1897–1908 och tillhörde kammarens
höger; han var därunder led. af bevillningsutskottet
(1904–06) och af bankutskottet (1908). T. har med stor
energi och framgång egnat sig åt affärsverksamhet,
befrämjande industriella företag både i Sverige
och utlandet, särskildt i Norge, där han grundlagt
en hel serie af företag och bl. a. exploaterat
Birkeland-Eydes metod att taga kväfve ur
luften. I Sverige anlade han samtidigt Herrängs
anrikningsverk efter Gröndalska metoden och bildade
senare Trollhättans elektrotermiska a.-b. m. fl. Han
har låtit anställa undersökningar för att ur svenska
skifferlager utvinna mineraloljor. Sedan 1914 är han
innehafvare af Linnémedaljen.
J. C.

Tillberga, socken i Västmanlands län, Siende
härad. 3,436 har. 696 inv. (1917). T. bildar
med Hubbo ett pastorat i Västerås stift,
Domprosteriet. Inom Hubbo socken ligger
T. järnvägsstation vid Västerås–Bergslagens järnväg
(linjen T.–Ängelsberg–Vansbro, Stockholm–Köping
och Sala–T.), 10 km. från Västerås. Poststation,
hotell, flera handlande och handtverkare, 1 gjuteri
och 1 mejeri.

Tillbordssättning. Se Sjöartilleri, sp. 775.

Tillbringare, en vanligen bukig och högre kanna med
handtag och öppen pip, af glas, lergods, porslin eller
metall, att därur vid måltider iskänka t. ex. mjölk.

Tilldelningshemman och Tilldelningsränta, detsamma som
augmentshemman och augmentsränta. Se Augmentshemman.

Tillegnelsebrott, jur. Se Egendomsbrott.

Tillemont [tij*må’], Louis Sébastien Le Nain de,
fransk kyrkohistoriker, f. 1637 i Paris, d. 1698,
uppfostrades i Port Royal och slöt sig i allo till
jansenisternas parti. Han prästvigdes 1676, men egnade
sig hufvudsakligen åt kyrkohistoriska studier och
författarverksamhet i delvis gallikansk anda. Hans
förnämsta kyrkohistoriska arbete, Mémoires pour
servir à l’histoire ecclésiastique des six premiers
siècles
(16 bd, 1693–1712), är grundadt på noggranna
källstudier, liksom hans Vie de Saint-Louis (6 bd,
1847–51). Hans författarskap utgöres väsentligen af
källutdrag radade till hvarandra med anmärkningar. Se
Fueter, "Geschichte der neueren historiographie"
(1912).
J. H. B. (Hj. H-t.)

Tilletia, bot. Se Sot, bot., och Tilletiaceæ.

Tilletiaceæ, bot., den ena af de båda familjer,
som bilda underklassen Hemibasidii bland
basidio-myceterna, utmärkt af encelliga basidier med
kransställda, terminala sporer. Flera arter af de
hithörande släktena Tilletia och Urocystis förorsaka
sjukdomar hos kulturväxter (se Sot, bot.}.
G.L-m.

Till Eulenspiegel [ö’jlenspigel]. Se Ulspegel.

tillf., förkortning för tillförordnad.

Tillfyllestgörelse l. Godtgörelse
(lat. <i>satisfactio/i>), teol. Se Bot, Försoning och
Satisfactio.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free