Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timbal - Timber culture acts - Timberg, Anders Gustaf - Timbo - Timbodans skans - Timboholm - Timbre - Timbuktu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på olika sätt. Detta skal fylles sedan med en
på förhand iordninggjord tillredning af olika
stufningar. Så kan därtill användas en blandning af
kokta risgryn, höns och salt tunga jämte skinka, allt
i tärningar, samt tryffel, oxmärg m. m. med madeira
("portugisisk risgrynstimbal"). Vidare kan man
till fyllning taga puré eller hachis på höns eller
kyckling, med eller utan tryffel, kalfbräss eller
hönskött ("timbale à la Talleyrand"); timbalens
innanmäte kan framställas af dufvor med oliver, af
smulor och tärningar af skinka, af makaroner med
kramsfågel, af makaroner med champinjonstufning
eller af makaroner med parmesanost ("timbale à la
milanaise") eller af vermiceller med fisk (hummer);
vidare kunna i stufningen ingå flundra, gös eller ål,
hönsfärs, gåslefver, rapphönstärningar, grönsaker
eller hummer (kräftstjärtar). Timbalerna kunna vara
fyllda med frukt och sylt. Sås används vanligen
i fyllningen. Katten kan f. ö. varieras på flera
andra sätt.
Timber culture acts [ti’mb* ka’ltj* ä’kts], eng. Se
Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1190.
Timberg, Anders Gustaf, agronom, f. 19 maj 1859
i Borgunda socken, Skaraborgs län, filos. doktor
i Uppsala 1891, blef adjunkt i matematik, fysik
och meteorologi vid Ultuna landtbruksinstitut 1892
samt lektor i samma ämnen och redskapslära 1899 och
professor 1918. Han har utöfvat en ganska omfattande
verksamhet som populär föreläsare i naturvetenskapliga
ämnen och deltagit i de offentliga pröfningarna
af landtbruksredskap. På T:s initiativ bildades
1910 Svenska motokulturföreningen (se d. o.),
hvars sekreterare han alltsedan varit. Han har
författat bl. a. Naturlära för landtmän. I. Fysik
(prisbelönt täflingsskrift 1901; 2:a uppl. 1906)
och Populär meteorologi (1908). Han blef led. af
Landtbruksakad. 1908.
H. J. Dft.
Timbo, stad. Se Futa Djallon.
Timbodans skans, i Västergötland, vid Göta älf, 1
km. n. om Rånnums bro, anlades hösten 1676 af M. G. De
la Gardie, men fick efter krigets slut förfalla.
L. W:son M
Timboholm. Om ett stort guldfynd där se Järnåldern,
sp. 458.
Timbre [täbr], fr. (af grek. tympanon, puka), urspr.
ringklocka, som anslås af en hammare; musikalisk
klangfärg (se d. o.); stämpel, stämpelmärke, hvaraf
timbre-poste [-på’st], postfrimärke (se Frimärke).
Timbuktu (berber. Tumbuktu, arab. Tinbuktu,
fr. Tombouctou), stad vid Saharas södra och Sudans
norra gräns i franska kolonien Öfre Senegal-Niger
och en fullständigt trädlös och improduktiv trakt,
240 m. ö. h., omkr. 10 km. n. om floden Niger och
på 10–15 km. afstånd från hamnplatserna Kabara
och Koriume. Samlingspunkt för karavanvägar
från Guineaviken, Senegal, Marokkos västkust och
Medelhafvet. Mellan staden och Niger ligger en
rad "dhaja" (sänkor), hvilka somliga år fyllas
med vatten, hvarigenom låglandet mellan T. och
Niger förvandlas till en labyrint af kanaler
och vattensamlingar. Från de två hamnplatserna gå
mindre ångbåtar uppför floden till Koulikoro, som är
slutstation för Senegaljärnvägen (förbindelseled
mellan Nigerområdet och Senegambien). T:s betydelse
som handelsstad, tidvis besökt af handelsmän från
mycket skilda orter och af olika folkslag och raser,
har under de sista årtiondena minskats i samband
med Sahara-karavansamfärdselns aftagande. Stadens
folkmängd beräknas nu till föga öfver 5,000
personer. Fransmannen R. Caillié, som 1828 besökte
 |
| Utsikt af Timbuktu. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
