Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timgad - Timglas - Timglasventrikeln - Timid - Timimun - Timin - Timjan - Timjansirap - Timlärare - Timm, Herman Andreas - Timme - Timmele (Timmelhed) - Timmer - Timmer - Timmerbeklädnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Ravenna och Rom, men byggnadssättet är solidare. 0,5
km. s. om staden ses ruiner af ett större fort,
som – i likhet med kyrkorna – till stor del uppförts
af färdigarbetadt material från antika byggnader. I
sydvästra förstaden har påträffats ett industrikvarter
med verkstäder. T. eger sedan ett par tiotal år ett
museum, där en mängd lösa fynd placerats.
T. har blifvit kalladt "Afrikas Pompeji". Men
byggnadskonsten i det af grekisk civilisation
påverkade Pompeji, däri materialets ofta torftiga
beskaffenhet doldes af stuck och målning, är ej
så solid och verkar ej så mäktig och monumental,
som fallet är i militärstaden T., som är alltigenom
romersk och uppförd af förträffligt material från
omnejden. Litt.: E. Boeswillwald, R. Cagnat och
A. Ballu, "T. Une cité africaine sous l’empire
romain" (1897–1905), Ballu, "Les ruines de
T." (1897) och "Théâtre et forum de T." (1902),
och P. Persson, "T." (i "Nord. tidskr.", 1914).
C.G-m.
Timglas, Sandglas, Sandur (fr. sablier,
eng. hour-glass), en tidsmätare, bestående af två lök-
eller päronformiga, med spetsarna mot hvarandra vända
och genom en smal hals förenade glaskärl, af hvilka
det ena innehåller fin sand i så pass stor mängd,
att en bestämd tid åtgår, medan densamma nedrinner i
det undre. Glasen äro fästa i en vanligen smakfullt
arbetad, öppen ställning af trä eller ben. Timglas
visa vanligen hela timmar, men det finnes äfven sådana
för halftimmar, kvarter och minuter (t. ex. de små
timglas, som äro afsedda att nyttjas vid äggkokning)
eller sekunder (logg-glas; se Logg). Afvikelser från
den noggranna tidsmätningen kunna å timglas förorsakas
genom halsöppningens utvidgning (till följd af hetta)
eller sammandragning (af köld) samt genom förändringar
i sandens torrhetstillstånd. Timglas nyttjades i
Europa redan i slutet af 900-talet och allmännare
sedan slutet af 1100-talet i bostäder, å ämbetsrum
och i synnerhet på predikstolar, där timglaset äfven
tjänade som symbol af förgängligheten. I den bildande
konsten är det Dödens attribut (se art. Döden,
fig. 4). – Jfr Glas, sjöv., och Klepsydra.
Timglasventrikeln. Se Magsjukdomar, sp. 518.
Timid (lat. timidus), rädd, skygg, försagd, blyg,
försynt. – Timiditet, skygghet, blyghet.
Timimun, ort. Se Gurara.
Timin, stad. Se Demmin.
Timjan. Se Thymus, bot.
Timjansirap, farm. med. Se Pertussin.
Timlärare och Timlärarinnor kallas lärarpersonal
vid allmänna, kommunala eller enskilda läroverk samt
stundom äfven vid folkskolor, hvilken ej åtnjuter fast
aflöning, utan ett visst arfvode för "veckotimme",
hvarmed menas för en timme genom läroårets alla
veckor. Denna aflöning varierar ganska betydligt
efter ämne och kompetens. Sådan lärarpersonal
tillsättes af öfverstyrelse, eventuellt skolstyrelse.
J. C.
Timm, Herman Andreas, dansk psalmdiktare,
f. 1800, d. 1866, var sedan 1835 präst i Store
Magleby på Amager. Han utgaf 1834–45 flera
samlingar psalmer och andliga sånger, många
upptagna i den vanliga psalmboken, samt 1859
en biblisk diktcykel, Joseph og hans brödre.
E. Ebg.
Timme. En medelsoltids-, en stjärntids- och en sann
soltidstimme är tjugufjärdedelen af ett likanämndt
dygn enligt en sedan äldsta tider bruklig indelning
af dygnet. De gamle inderna däremot delade dygnet
i 60 timmar; kineserna och japanerna dela det i
12. Laplaces förslag 1792 att på dygnets indelning
använda decimalsystemet och dela detsamma i 10 timmar
à 100 minuter à 100 sekunder (i st. f. 60 minuter à 60
sekunder) kom aldrig att genomföras. – Planettimmar
är ett gammalt namn för nattens timmar. Jfr Minut.
K. B. (B-d.)
Timmele (Timmelhed), socken i Älfsborgs län,
Redvägs härad. 5,469 har. 1,021 inv. (1917). Annex
till Ulricehamn, Skara stift, Redvägs kontrakt. Inom
socknen ligger T. station vid Västra centralbanan,
8 km. från Ulricehamn, med några handlande och
handtverkare samt T. valskvarn.
Timmer. 1. Skogsh., sammanfattande benämning för
rundvirke, d. v. s. fällda och afkvistade stammar,
som öfverstiger 12 eng. fot (3,5 m.) och 5 eng. tum
(12,5 cm.). Timret förekommer hufvudsakligen som
sågtimmer. Godt sågtimmer skall vara vinterhugget,
friskt, rakt, fritt från yxhugg och spjälkningar,
väl kvistadt och barkadt, om det sistnämnda skall
ske. Om timrets fällning, barkning, mätning och
hopläggning se Skogsafverkning; om dess utdrifning
från skogarna och framflottning i älfvarna se
Flottning och Skogsafverkning; om dess dimensioner
se Timmerdimension. Antalet årligen
afverkade timmer inom landet är ej med bestämdhet kändt,
men torde vara omkr. 70 mill. st. Timret förekommer
dessutom som byggnadstimmer; detta skall vara rakt,
friskt och ej alltför kvistigt samt 6–10 m. långt och
15–20 cm. i topp. Timmer används vidare till stolpar
och pålar af olika slag med olika fordringar alltefter
det ändamål, som de skola tjäna, t. ex. telefon-
och belysningsstolpar, kraftledningsstolpar,
påltimmer. För samtliga sortiment gäller, att de skola
vara raka och välväxta; stolparna skola vara särskildt
väl barkade. Pålarna, som användas i rustbäddar,
kunna t. o. m. vara obarkade. Dimensionerna äro
växlande alltefter de olika ändamål, som stolparna
skola tjäna. Sällan äro de under 6 m. längd och
15 cm. toppmått. Om Hollandstimmer och landtimmer
se dessa ord. –. 2. Skpsb., benämning på såväl
rät- som krumvirke, hvilket är ämnadt till fartygs
förtimring. Om rättimmer och krumtimmer se Krumtimmer;
om hvalftimmer, hörntimmer och spegeltimmer se
Häktbalk; om ransonstimmer se Spant. Jfr Mast- och storverksträd.
1. W. E-n.
Timmer (isl. timbr), antal af 40 skinn (hudar).
Timmerbeklädnad, fortif. Se Beklädnadsarbete,
sp. 1236.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
