- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
87-88

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timmersvampar - Timmertumning - Timmervälta - Timne - Timobservationer - Timocharis - Timofejev - Timok - Timokrati - Timokreon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på ytan eller impregneras for att förhindra
svampangrepp. I källare och grufvor skadas timret
ofta af Paxillus acheruntius (fam. Agaricaceæ)
och Armillaria mellea, honungsskiflingen, som här
uppträder som en mycelform, Rhizomorpha subterranea,
liknande förgrenade, svarta rotbildningar, ej
sällan ett par meter långa. Till fam. Thelephoraceæ
hör Coniophora putanea, som till utseendet mycket
påminner om hussvampen och i källare och andra svagt
belysta lokaler kan göra betydlig skada. Arter af
släktena Corticium och Stereum uppträda ej sällan
som timmersvampar. Endast några få askomyceter ha
någon ekonomisk betydelse som skadliga timmersvampar,
t. ex. den på furutimmer förekommande Ceratostoma
piliferum
, hvars mycelium åstadkommer en blåaktig
färgning af veden, framträdande särskildt på
hyflade och fernissade bräder, s. k. blåyta, och
Xylaria-arter på föremål af trä i källare, växthus
och andra fuktiga lokaler.
G. L-m.

Timmertumning, skogsh. Se Skogsafverkning,
sp. 1050.

Timmervälta, skogsh., hoplagda, upprullade
stockar. Man skiljer mellan flatvälta, hvarvid
timret lagts på underlag i enkelt hvarf, och
högvälta, då timret upprullats i många hvarf öfver
hvarandra. Högvältorna kunna ströläggas, om virket
skall uttorkas, eller hopläggas utan strö – tvärlagdt
virke –, om detta ej erfordras. Timret vältas vid
aflastningsplatserna i skogarna och vid sågverken,
då det skall förvaras för vintersågning. I senare
fallet sker vältningen vanligen med maskinella
anordningar. Se Landtimmer.
W. E-n.

Timne, negerstam i Sierra Leone (se d. o., sp. 403).

Timobservationer kallas de meteorologiska
observationer, som regelbundet anställas en gång
i timmen under hela dygnet. Sådana observationer
äro af stor vikt i meteorologien, särskildt för
bestämmandet af temperaturen, emedan dygnets sanna
medeltemperatur kan ur dem med fullkomlig trygghet
beräknas. Kombineras till ett medeltal alla de
temperaturobservationer, som tagits vid samma timme
under hela månaden, får man ett s. k. tim-medium,
och serien af alla tim-media utgör temperaturens
periodiska dagliga variation under denna månad;
deras aritmetiska medium åter är månadens
medeltemperatur. Vill man ha tim-media icke för en
särskild månad, utan i medeltal för hela året eller
för en årstid, så sammanställer man till medeltal
de tim-media, som tillhöra en och samma timme för
alla månader eller endast för de månader, som utgöra
den ifrågavarande årstiden. Serien af tim-media för
en årstid eller för hela året utgör då temperaturens
periodiska dagliga variation (se Operiodisk variation)
för sagda tidsperioder. Normalvärden på tim-media
erhållas först ur fleråriga observationers kombinering
med hvarandra. Genom att anställa tim-observationer
pröfvar man ock riktigheten af de formler, som
användas vid beräkning af sanna dagsmedia ur ett
färre antal observationer, vanligen tre, i dygnet
(jfr Medeltemperatur). Timobservationer ha blifvit
utförda på flera ställen vid olika tider, i Sverige
bl. a. vid Uppsala observatorium juni 1865–aug. 1868
af en förening af 125 studerande under ledning af
R. Rubenson. På senare tider
ersättas mestadels direkta timobservationer genom
angifvelserna hos registreringsapparater (se
Meteorograf).
R. R.*

Timocharis (grek. TVo/ag^), alexandrinsk astronom,
som lefde omkr. 300 f. Kr. och tills. med
Aristyllos gjorde det första försöket att upprätta
en stjärnkatalog. Deras för detta ändamål utförda
ortbestämningar för en del fixstjärnor möjliggjorde
Hipparchos’ viktiga upptäckt af precessionen
mer än ett århundrade senare. Se Hipparchos 2.
(B-d.)

Timofejev [-jäff], rysk krönikör, d. i början
af 1630-talet, var 1598 djak (kansliskrifvare)
vid en prikaz i Moskva och vistades som kanslist
i Novgorod från 1606 till stadens eröfring af
svenskarna 1610. På uppmaning af metropoliten Isidor
i Novgorod skref han 1616–17 en krönika, Vremennik,
om den "stora oredans" period. Handskriften, som
bevaras i Floristjevska klostret (i guv. Vladimir),
ger en historisk öfverblick af tilldragelserna
i Ryssland från Ivan den grymme till Vasilij
Sjujskij. Den trycktes i "Russkaja istoritjeskaja
biblioteka", utg. af Arkeografiska kommissionen och
är kritiskt undersökt af S. F. Platonov (1888). Som
historisk källskrift anses den ha stort värde.
A-d J.

Timok. 1. Biflod till Donau fr. h., bildar i
nedre delen af sitt lopp gräns mellan Serbien och
Bulgarien och mynnar ut i Donau nedanför serbiska
staden Radujevac. Längd 135 km. Den uppstår inom
Serbien af två källfloder, Beli l. Veliki T. (Hvita
l. Stora T.) samt Tzerni l. Mali T. (Svarta l. Lilla
T.), hvilka sammanlöpa vid Zajecar. Den senare floden
upprinner i östserbiska berglandet. Beli T. utgör
åter föreningen af Trgoviski T. från Stara planina
å Balkankedjan vid Serbisk-bulgariska gränsen samt
Svrlyitcki T. från Babina Glava, en västlig utlöpare
af Balkan. Under Världskriget tilltvingade sig
bulgarerna under Bojadiev öfvergången öfver nedre
T. och eröfrade det 1,198 m. höga Gevgovizaberget
ö. om Knjazevac 16 okt. 1915, besatte åtskilliga
orter i T.-dalen den 19, öfverskredo öfre T. den 21,
besatte västra stranden mellan Zajecar och Knjazevac
den 22 samt forcerade slutligen flodmynningen
efter intagandet af Negotin. – 2. Län (okrug)
i Serbien, kring öfre delen af floden med samma
namn. 3,196 kvkm. 150,965 inv. (1911). Hufvudstad
Knjazevac, vid Beli Timoks två källarmars
sammanflöde.
1. H. W-k. L. W:son M. 2. H. W-k.

Timokrati (grek. timokratia, af <i<time</i>, census,
och kratein, härska), statsförfattning, enligt
hvilken politiska rättigheter mätas efter
förmögenhetsvillkor. Detta är mer eller mindre
fallet med alla statsförfattningar, som stadga
"förmögenhetsstreck".

Timokreon (grek. Ti^owsW), forngrekisk lyrisk skald
från Jalysos på Rhodos. Under perserkriget hade
han som misstänkt för persiskvänlighet blifvit
förvisad från Aten, och Themistokles, som lofvade
utverka hans återkallande, hade af vissa skäl –
klingande sade somliga – ej hållit löftet. T. angrep
skarpt den mäktige atenaren; dennes vän Simonides
(se denne) svarade med bitande epigram. T., som var
en stark atlet, storätare och dryckesbroder, skref
hufvudsakligen dryckessånger (skolia) och dessutom
komedier. Fragment finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free