- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
89-90

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timokreon - Timoleon - Timomachos - Timon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samlade hos Bergk, "Poetæ lyrici
græci", 1843, 4:e uppl. 1878–82.
J. C.

Timoleon (grek. TipoUaw, lat. Timoleon), forngrekisk
statsman och frihetshjälte, f. omkr. 411 f. Kr. i
Korint af förnäm släkt, var till sin karaktär
mild, fridsam och rättrådig, men högst af allt
skattade han den borgerliga friheten, och när det
gällde dess försvar, var han färdig till hvarje
offer. Han medverkade därför till mordet på sin egen
broder Timofanes, då denne ville taga i besittning
envåldsmakten (364 f. Kr.). Länge förde han sedan
ett tillbakadraget privatlif, till dess han år 345
eller 344 med en här och en flotta afsändes till
Sicilien för att understödja Syrakusa, som hos sin
moderstad, Korint, anhöll om hjälp mot tyrannen
Dionysios d. y. och den från kartagerna hotande
faran. Dionysios, som vid denna tid innehade borgen
(Ortygia) i Syrakusa och där belägrades af sina
motståndare, öfverlämnade sig godvilligt till T. mot
förbindelse att under fri lejd få resa till Korint och
där bosätta sig. T. återställde den fria författningen
och sökte på allt sätt bota de svåra refvor, som de
långvariga partistriderna hade vållat. I förbund
med Hiketas, envåldshärskaren i Leontinoi, som
förut legat i fejd med Dionysios, vann han öfver
kartagerna en lysande seger vid floden Krimisos
(omkr. 340 f. Kr.). Sedermera angrep han Hiketas,
som blef tillfångatagen och dödad. Han störtade äfven
nästan alla envåldshärskarna i Siciliens öfriga
grekiska städer, hvilka med bibehållande af sin
autonomi sammanslöto sig till ett försvarsförbund
under Syrakusas ledning. T. fortfor, äfven sedan
han på sin ålderdom förlorat synen, att verka för
sitt nya fäderneslands utveckling, älskad och ärad
af syrakusanerna, hvilka efter hans död (efter
337) hedrade honom med en årlig minnesfest och
en praktfull grafvård, kallad Timoleonteion. Hans
lefnadslopp är tecknadt af Plutarchos och af Cornelius
Nepos.
A. M. A.

Timomachos (grek. Tttu6[Aa%og), grekisk målare
från Bysans, antages af Plinius ha varit samtidig
med Julius Cæsar, som köpt två af hans berömda
taflor, men af nyare forskare anses han med större
sannolikhet ha lefvat ett århundrade förut. De
nämnda taflorna, Medea i begrepp att mörda sina
barn
, som möjligen legat till grund för pompejanska
efterbildningar, och Ajas hvilande ut efter
sitt raseri
, omtalas som hans bästa verk. Berömda
voro äfven Ifigeneia i Tauris och Gorgo samt en
"agilitatis exercitator" (gymnastiklärare?) och
ett familjeporträtt. Mest älskade han dock ämnen
ur mytologien och tragedierna. Han synes ha egt
förmåga att lyckligt välja momentet för skildringen,
så att han icke framställde sina personer midt
i deras blodiga värf, utan genom psykologisk
motivering sökte åstadkomma en högre tragisk verkan.
C. R. N.*

Timon (grek. Ti/ucov). 1. T., kallad Misantropen,
en mot slutet af 5:e årh. f. Kr. i Aten
lefvande, filosofiskt bildad man, som af missnöje med
hela den då rådande tidsriktningen, men i synnerhet
af grämelse öfver vänners falskhet och otacksamhet
greps af ett djupt människohat, åt hvilket han vid
alla tillfällen gaf luft med den största möjliga
bitterhet. Hans karaktär är tecknad i en af Lukianos’
satiriska dialoger, och Shakspere har gjort honom
till hufvudpersonen i
sitt drama "Timon of Athens". T. är den stående typen
af en med människorna och världens gång missnöjd
och därigenom sig själf frätande natur. – 2. T. från
Flius, kallad Sillografen, grekisk filosof af den
skeptiska riktningen, lärjunge af Pyrrhon och Stilpon,
lefde omkr. 280 f. Kr. och är mest känd för sina
s. k. silloi (se Grekiska litteraturen, sp. 210), i
hvilka han parodierade de samtida filosoferna. Endast
fragment finnas i behåll. Jfr Wachsmuth, "De Timone
phliasio" (1860) och i "Sillographorum græcorum
reliquiæ" (1885).
1 o. 2. A. M. A.

Timoneda [-måne’-], Juan de, spansk skald
och bokförläggare, f. omkr. 1490 i Valencia,
d. omkr. 1598, lånade utan skrupler från andra
författare. Så är hans Comedia de engaños ett plagiat
af Plautus’ "Menæchmi", Comedia Cornelia efter
Ariostos "Il negromante", Aurelia är hämtad från
Torres Naharro och Oveja perdida från ett gammalt
moralspel. T:s förnämligaste modell är emellertid Lope
de Rueda, hvars pasos T. utgaf. Icke utan framgång
försökte sig T. likväl i pasos, entremeses m. m.,
af hvilka en samling under titel Turiana utkom 1565
med Joan Diamante som författarmärke. Plagiat äro
berättelsesamlingarna Patrañuelo och Sobremesa y
alivio de camenantes
. T. utgaf äfven romansamlingar,
såsom Rosa de amores, Rosa española, Rosa gentil,
Rosa real
o. s. v. Se Rivadeneiras "Biblioteca de
autores españoles", bd 2, 3, 10, 16, 35, 42 och 43
samt "Ensayo de una biblioteca española de libros
raros y curiosos". T. är intagen i Spanska akad:s
"Catálogo de autores de la lengua".
Ad. H-n.

Timor, den östligaste och största af Små
Sundaöarna (Ostindien), af Timorsjön
skild från nordvästra Australien, har en längd
af omkr. 480 km., en bredd af intill 100 km. och
en areal af 30,920 kvkm. ön skiljer sig från de
andra Små Sundaöarna genom läget af sin hufvudaxel
(s. v.–n. ö. i st. f. v.–ö.), genom icke vulkanisk
natur samt mängden af äldre bergarter, såsom skiffrar,
sandsten och kolförande kalksten. Äfven tertiära
bildningar finnas. Af metaller förekomma koppar
och guld. Kusterna äro i allmänhet otillgängliga
och branta; i det fiskrika hafvet utanför finnas
korallbankar. Öns inland är kuperadt och bergigt
med en mängd oregelbundna åsar af 1,200–2,600
m. höjd. Till följd af förhärskande torra östanvindar
har T. liksom Flores och andra närliggande öar mycket
torrare klimat och motsvarande fattigare vegetation än
Java. Få ej uttorkande vattendrag finnas. Floran visar
öfvergångsformer till den australiska växtvärlden
(t. ex. Casuarina- och Eucalyptus-arter), och
faunan omfattar både indiska och australiska
djurtyper. Massan af befolkningen utgöres af papua,
blandade med malajer och indokineser samt delade i
ett stort antal stammar, som tala olika papuaiska
och malajiska språk l. dialekter. Handelsvaror, som
utskeppas, äro sandel- och tekträ, guld och koppar,
tropiska frukter och trepang. Ris, majs, batater och
tobak äro af öbefolkningen själf konsumerade inhemska
produkter. – I politiskt hänseende är T. deladt
mellan Nederländerna (västra delen, 14,700 kvkm.,
omkr. 300,000 inv.) och Portugal (östra delen, 16,220
kvkm., omkr. 250,000 inv.). Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free