- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
93-94

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timotheos - Timothy Titcomb - Timp. - Timpano - Timpel - Timring - Timrå - Timsah-sjön - Timsfors - Timsälfven - Timuchoi - Timur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Timotheos (grek. Ttjno&sos, lat. Timo’theus). 1. T.,
Konons son, från Aten, fomgrekisk fältherre, härjade
som befälhafvare öfver en flotta af 60 skepp (375
f. Kr.) Lakoniens kust, slog spartanska flottan vid
Alyzia i Akarnanien, eröfrade Kerkyra och förmådde
flera västgrekiska stater att ansluta sig till
Atens vapenförbund. Efter att någon tid ha varit i
persiske konungens tjänst återvände han till Aten
och afsändes 367 med en flotta för att understödja
den persiske satrapen Ariobarzanes. Under denna
expedition eröfrade han ön Samos samt åtskilliga
städer vid Hellesponten och på den macedoniska
kusten. År 356 förde han tillika med Chares och
Ifikrates befälet öfver den attiska flottan i kriget
mot de upproriske bundsförvanterna, men med anledning
af lidna motgångar blef han anklagad för förräderi
och dömd att bota 100 talenter (354). Han flydde till
Chalkis, där han dog 353. Cornelius Nepos har lämnat
en kort öfversikt af hans lefnadslopp. Jfr Rehdantz,
"Vitæ Iphicratis, Chabriæ, Timothei" (1845). –
2. T., forngrekisk skald från Miletos, d. 357 f. Kr.,
numera något närmare känd genom ett 1902 i en egyptisk
papyrus återfunnet omfångsrikt fragment af en på
attiskt språk och växlande versmått författad dikt
(nomos) om ett sjöslag (vid Salamis?) mellan greker
och perser, under titeln "Timotheos, Die Perser",
utg. af Wilamowitz-Möllendorff (1903), tillika med
förut kända fragment. Dessa senare äfven hos Bergk,
"Poëtæ lyrici", 3 (1843; 4:e uppl. 1878–82). – 3. T.,
forngrekisk skulptör, var en af de fyra konstnärer,
som smyckade Mausoleum i Halikarnassos (omkr. 350
f. Kr.). Enligt Plinius skulle han ha utfört
skulpturerna på dess högra sida. Dessutom mejslade
han gudastoder i marmor, bland dem en Artemis, som
längre fram af en romare försågs med nytt hufvud och
stod i Apollotemplet på Palatinen, samt en Asklepios i
Troizen (Argolis). Fragment af T:s gafvelgrupper och
akroteriefigurer från Asklepios-templet på Epidauros
bevaras i British museum. Som bronsgjutare säges T. ha
utfört atleter, jägare o. d., alltså genrebilder, som
på hans tid började bli alltmera vanliga i Grekland.
1-2. A. M. A. 3. C.R.N.*

Timothy Titcomb [ti’m*thi ti’tk*m], pseudonym. Se
Holland, J. G.

Timp., mus., förkortning för it. timpani (pukor).

Timpano [-nå], it. (af grek. ty’mpanon), mus., puka
(se d. o.).

Timpel, metall. Se Masugn, sp. 1210.

Timring, tekn., hopfogning af timmer till byggnader,
fartyg o. s. v. Se Bostad och Knut.

Timrå, socken i Västernorrlands län, Sköns
tingslag. 10,211 har. 7,397 änv. (1917). T. bildar ett
pastorat i Härnösands stift, Medelpads östra kontrakt.

Timsah-sjön ("krokodilsjön"), en af Sueskanalen
med två farleder genomdragen sjö i Nedre Egypten,
strax s. om den högsta ås (El Gisr, 16 m.), som man
hade att genomskära för kanalen. Sjön, omkr. 15
kvkm., har nu vacker, ljusblå färg, men var före
kanalbyggnaden ett träsk med bräckt vatten, igenväxt
med säf. På nordvästra stranden ligger staden Ismailia
(se d. o.).
(H. W-k.)

Timsfors, fall i Lagan, Markaryds socken,
Kronobergs län. Här ha i äldre tider funnits
manufaktursmedjor, kvarnar och sågar, men på senare
tider ha anläggningarna moderniserats. Numera eges
fallet af Lagamills a.-b., som vid ett fall af
omkr. 4 m. uttager 1,700 hkr; hufvudsakligen asfalt-
och takpapp tillverkas.
E. O. E-m.

Timsälfven, en 110 km. lång biflod till
Gullspångsälfven, upprinner i Lilla Örsjön (308
m. ö. h.), i Norra Råda socken och Gustaf Adolfs
kapell i Värmlands län, till den närbelägna Stora
Örsjön (304 m. ö. h.) och flyter efter några
km. lopp i östlig riktning i hufvudriktning åt
s. s. ö., bildande en mängd forsar och branta fall,
mottagande rätt betydande tillflöden, norrifrån nära
Motjärnshyttan och västerifrån nära Fogdhyttan, från
särdeles sjörika områden, ned genom Lersjön (3,7 km.,
137 m. ö. h.) omedelbart ofvanför Filipstad. Bildande
en del fall, går ån därefter genom staden och
utfaller i Daglösen (6,8 kvkm., 128 m. ö. h.),
fortsätter i rent sydlig riktning, passerar sjön Aspen
(123 m. ö. h.), infaller strax nedom Bjurbäcken i
norra ändan af Stora Lungen och inkommer därmed i
ett betydande sjösystem omfattande Stora Lungen,
Öjevättern, Ullvättern, Frövättern och Alkvättern
m. fl. (sammanlagdt 56 kvkm., 112 m. ö. h.), till
hvilket inkomma Lungsälfven, från de båda sjöarna
Alstern (9,8 kvkm.) och Lungen (7,8 kvkm.), till
Stora Lungen och Kroppaälfven, aflopp för Yngen
(25 kvkm., 199 m. ö. h.) och Östersjön med Mögsjön
(10,9 kvkm., 127 m. ö. h.), till Öjevättern. Efter
utloppet ur Alkvättern vidgar sig T. till den 3,5
km. långa sjön Lonnen (2,5 kvkm., 110 m. ö. h.),
hvarefter den flyter lugn hufvudsakligen i sydöstlig
riktning, men rätt smal och krokig. Den mottager
vid Gelleråsen, några km. ofvan Björkborn, Trösån
(31 km.) från N. och S. Loken invid Loka brunn,
bildar vid Björkborn ett brant fall och utfaller
efter ytterligare fall vid Bofors i sjön Möckeln
(14,7 kvkm., 89 m. ö. h.), där den förenas med
Gullspångsälfvens hufvudkällflod, Svartälfven. Genom
kanaliseringar mellan Daglösen och Aspen och mellan
denna sjö och St. Lungen samt mellan Alkvättern och
Lonnen har T. gjorts segelbar från Filipstad till
Bofors bruk och järnvägsstation. Fallet från T:s källa
till Möckeln är 219 m., totala nederbördsområdet
1,600 kvkm. Många gamla bruk och hyttor finnas
invid T:s forsar och fall. Några af fallen ha
moderniserats. Filipstads stads elektricitetsverk
utnyttjar så Filipstadsforsarna (460 hkr), och
a.-b. Bofors–Gullspång uttager vid nyanläggningar vid
Bofors och Björkborn omkr. 5,000 hkr. I Kroppaälfven
uttager Storfors bruks a.-b. vid Nykroppa och Storfors
sammanlagdt omkr. 4,350 hkr.
E. O. E-m.

Timuchoi, grek., ämbetsinnehafvare; i vissa
joniska samhällen, både moderstäder och
kolonier, såsom i Teos, Priene, Massilia,
Olbia, Naukratis m. fl. platser, är ordet
namn på det styrande ämbetsmannakollegiet.
J. C.

Timur ("järn") l. T. lenk ("T. den halte"),
förvrängdt Tamerlan, mongolisk världshärskare,
f. 1336 i Kesch (s. om Samarkand), var äldste son till
en obetydlig stamfurste. Kanatet Djagatai, som efter
Djagatais död (1242) varit en ständig stridsplats
för rivaliserande småfurstar, hade omkr. 1360 blifvit
eröfradt af kanen Tugluk i Kaschgar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:38:01 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free