Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tippu Tip - Tippvagn - Tips - Tipton - Tip-top - Tipuani - Tipula - Tir - Tira - Tiraboschi, Girolamo - Tirabzon - Tirad - Tiraljör - Tirana - Tirano - Tirard, Pierre Emmanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom och förvärfva hans understöd för expeditionen
till Emin paschas undsättning ingick Stanley
febr. 1887 en öfverenskommelse med T., enligt hvilken
denne mot fri resa kring Afrika och uppför Kongo
samt anställning i Kongostatens tjänst skulle
tillhandahålla Stanleys expedition en större
hjälpstyrka. Juni 1887 installerades T. af major
Barttelot som distriktschef i Stanleyfallen, men den
utlofvade bärartruppen lät vänta på sig mer än ett
år och upplöstes till större delen, då Barttelot 19
juli 1888 mördades af en bland T:s män (jfr Stanley,
sp. 996–997). Stanley ansåg T. medskyldig till
eftertruppens undergång och väckte mot honom åtal
för kontraktsbrott vid engelska konsulatsdomstolen
i Sansibar. Att T. skulle ha gjort sig skyldig till
afsiktligt förräderi, bestreds emellertid af andra
deltagare i den stanleyska expeditionen. T. lämnade
i maj 1890 sina stationer vid Kongo åt sina
söner och en brorson och bosatte sig i Sansibar;
stationerna eröfrades 1893 af Kongostatens trupper. –
T. skildras som en belefvad, gästfri, mot européer
ytterst förekommande man, men därjämte som listig
och vinningslysten. Hans grymhet mot infödingarna
förklaras af den bland araberna gängse uppfattningen,
att dessa äro rättslösa som djur. Jfr H. Brode,
"T. Lebensbild eines zentralafrikanischen despoten"
(1905).
E. W. D.*
Tippvagn. Se Tipp.
Tips, eng. Se Tip.
Tipton [ti’ptn], stad i engelska
grefsk. Staffordshire, i Stours dal,
vid London–Northwestern-järnvägen. 31,755
inv. (1911). Masugnar, valsverk och järngjuterier
samt tillverkning af mönja och blyhvitt m. m.
(H. W-k.)
Tip-top [-tå’p; af eng. tip, ändpunkt, och top,
höjdpunkt], engelskt slanguttryck, som begagnas
i svenskan (liksom i flera andra språk) om något,
som anses öfvergå allt annat i sitt slag, t. ex.:
"denna klänning är tip-top" (af elegans).
Tipuani, by i boliviska dep. La Paz, vid floden
T., på östra sluttningen af Sorata, 580 m. ö. h.;
guldvaskning.
Tipula, Tipulidæ, zool. Se Harkrankar.
Tir, sjöv. 1. Den spiralformiga fåran mellan
närliggande dukter eller kardeler i ett tåg. Att fylla
denna fåra med garn kallas att tira (se fig. i
art. Kläda). – 2. Då tunnor, balar, lådor o. d. läggas
eller uppstaplas i regelbundna, parallella
rader, kallar sjömannen hvarje sådan rad en tir.
R. N.*
Tira, sjöv. Se Kläda och Tir.
Tiraboschi [-bå’ski], Girolamo, italiensk
litteraturhistoriker, f. 1731 i Bergamo, d. 1794 som
bibliotekarie hos hertigen af Modena, blef den förste
verklige tecknaren af sitt folks vittra häfder genom
arbetet Storia della letteratura italiana antica
e moderna (13 kvartbd, 1772–82; 4:e uppl. 1822–26,
i 16 bd), hvari han för undersökningen från de äldsta
tider fram till slutet af 1600-talet samt med lärdom,
omsorg och klarhet behärskar sitt stora material,
icke minst egnande sin uppmärksamhet åt vetenskapernas
historia. Arbetet är i sammandrag öfversatt på olika
språk och lagdt till grund för bl. a. Ginguenés arbete
i ämnet. Bland T:s öfriga arbeten må nämnas Biblioteca
modenese (6 bd, 1781–86) och Memorie storiche modenesi
(5 bd, 1793–94). Flera brefsamlingar
af T. utkommo 1894–95. Se monografi öfver T. af
Sandonnini (1894).
Tirabzon, stad. Se Trabezon.
Tirad (fr. tirade, af tirer, draga), vidtsväfvigt
och långrandigt yttrande, klangramsa, ordsvall, där
innehållet är magert; mus., löpning, snabbt sjungen
(eller spelad) tonföljd.
Tiraljör (fr. tirailleur, "den, som ofta
skjuter"), krigsv., kallades förr i franska armén
hvarje soldat vid en i spridd ordning utvecklad
infanteriafdelning. 1848–71 nyttjades i Sverige
benämningen tiraljörer på den tredjedel af
manskapet vid hvarje kompani, tiraljörpluton,
som var afsedd för striden i spridd ordning. –
Tiraljera, uppträda i spridd ordning.
C. O. N.
Tirana, stad i Albanien och före 20 dec. 1912
(då Albaniens autonomi erkändes på konferens i
London) i turkiska vilajetet Skutari, 30 km. ö. om
hamnstaden Durazzo, 120 m. ö. h., med särdeles
vackert läge. Invånarna, som till öfvervägande delen
är muhammedaner, beräknades 1916 utgöra omkr. 12,000
pers. 9 febr. s. å. blef staden besatt af österrikisk
militär. T. uppges vara grundlagdt i början af
1600-talet.
H. W-k.
Tirano [-nå], stad i italienska prov. Sondrio, vid
öfre Adda, där den hufvudsakligast schweiziska
Poschiavodalen mynnar ut i Val Tellina, 450
m. ö. h. Staden har flera från 1500-talet härstammande
palats (Visconti, Pallavicini, Salis, Torelli), men
är f. ö. obetydlig. 7,105 inv. (1911). Nordväst om
staden ligger byn Madonna di T. kring den omkr. 1580
af marmor byggda vallfartskyrkan med detta namn.
(H. W-k.)
Tirard [-rar], Pierre Emmanuel, fransk statsman,
f. 27 sept. 1827 i Genève af franska föräldrar,
d. 4 nov. 1893 i Paris, kom 1846 till Paris, där han
först verkade som ingenjör och 1851 etablerade en
guldsmeds- och juveleraraffär. Ifrig motståndare till
kejsardömet, valdes han efter septemberrevolutionen
1870 till mär för Paris’ 11:e arrondissemang, 8
febr. 1871 till led. af nationalförsamlingen och 26
mars s. å. till medlem af Kommunen. Inom kort afsade
han sig sin plats i Kommunen, återtog i Versailles
sin plats i nationalförsamlingen och sökte därefter
förgäfves åstadkomma en försoning mellan regeringen
och kommunarderna. I nationalförsamlingen hörde
T. till yttersta vänstern samt gjorde sig bemärkt
genom flera tal till försvar för tryckfriheten och
frihandeln. Efter den republikanska författningens
antagande valdes han 1876 af Paris’ 1:a arrondissemang
till medlem af deputeradekammaren, där han slöt
sig till republikanska vänstern. T. blef mars 1879
jordbruks- och handelsminister i Waddingtons ministär,
bibehöll samma post under Freycinet (1879–80) och
Ferry (1880–81), var handelsminister i Freycinets
andra ministär, finansminister under Duclerc
(1882–83), Fallières och i Ferrys andra ministär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
