- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
133-134

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tirrillregulator - Tirsbast - Tirserum (Tidersrum) - Tirso - Tirso de Molina - Tirsvaeld - Tiruneluwali - Tirup - Tiryns - Tisane - Tisaren - Tischbein - Tischbein, Johann Heinrich d.ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inkopplad. A:s genererade spänning blir då beroende
medelvärdet på magnetiseringsströmmen under
oscillationerna, och detta medelvärde kan man ändra
genom att göra intervallerna mellan ur- och inkoppling
olika långa. Detta utföres af ett relä nummer två,
hvilket i sin tur kommenderas af den spänning, som
skall regleras, så att, om denna sjunker, t. ex. på
grund af belastningsökning, intervallerna ökas
för motståndets urkoppling och spänningen stiger
ånyo till det bestämda konstanta värdet. Förutom
de båda huvudbeståndsdelarna, vibrationsreläet och
arbetsreläet, innehåller den synnerligen väl utbildade
apparaten en mängd sinnrika detaljanordningar. Fig. 2
ger ett begrepp om det yttre af apparaten. Den har
äfven fått stor användning för hastighetsreglering af
sådana maskiner som pappersmaskiner, där ytterligt
höga anspråk på en jämn gång göra sig gällande.

A. E–m.

Tirsbast. Se Daphne, bot. farm.

Tirserum (Tidersrum), socken i Östergötlands
län, Kinda härad. 15,321 har. 1,224 inv. (1917). Annex
till Norra Vi, Linköpings stift, Ydre kontrakt.

Tirso (i gamla tiden Tyrsus), Sardiniens mest
betydande flod, 150 km. lång, upprinner på Buddusos
högplatå i öns norra del, har sydvästligt lopp och
mynnar ut i Oristanobukten midt på öns västsida.

H. W–k.

Tirso de Molina. Se Tellez.

Tirsvæld. Se Tisvilde.

Tiruneluwali. Se Tinnevelly.

Tirup, socken i Malmöhus län, Rönnebergs härad. 1,143
har. 485 inv. (1917). Annex till Billeberga, Lunds
stift, Rönnebergs kontrakt.

Tiryns, urgammal forngrekisk stad i landskapet
Argolis på Peloponnesos på en fristående, 22 m. hög
kalkstensklippa omkr. 2 km. från hafvet, i sagorna
berömdt som Proitos’, Perseus’ och Amfitryons
härskarsäte. Hos Homeros omtalas det som en välbefäst
stad hörande till Diomedes’ rike.
Under den historiska tiden synes T. aldrig ha
haft någon synnerlig betydelse. Någon tid efter
slaget vid Plataiai (479 f. Kr.) förstördes det af
argiverna, och dess invånare öfverflyttades dels till
Argos, dels till Epidauros. Ett nytt T. uppväxte
visserligen inom kort, men blef icke af någon stor
långvarighet. Åtminstone var det i 2:a årh.

e. Kr. spårlöst försvunnet. Schliemanns och
Dörpfelds gräfningar (1884–85) ha bragt i dagen
den väl bibehållna grundplanen af ett konungapalats
med murar, portar, torn, gångar, murkamrar, trappor,
gårdar, pelarrader, mannasal, kvinnovåning, mindre
kamrar, altare. (Palatsets plan ses i fig. 9 i
art. Byggnadskonsten.) Af de väldiga cyklopiska murar
med i dem inbyggda täckta gångar, hvilka omgåfvo det
gamla T:s borghöjd, finnas ännu betydliga lämningar
(se fig. till art. Cyklopiska murar). Muren har en
tjocklek af 7–8 m., på de ställen, där den är försedd
med torn, kamrar och gångar, ända till 17,5 m. På
några ställen står den upprätt till en höjd af 7,5
m. Man har i ruinerna funnit en alabasterfris (se
fig. 1), några intressanta väggmålningar al fresco och
krukmakararbeten (jfr fig. 2). Se bl. a. O. Montelius
i "Nord. tidskr." (1888) samt Schuchhardt-Centerwall,
"Schliemanns upptäckter" (1891).

illustration placeholder
Fig. 1. Del af en alabasterfris med inlagda glaspastor, funnen i mannasalens ruin i det forna Tiryns.


illustration placeholder
Fig. 2. Vas, funnen i Tiryns’ ruiner.


Tisane [-ṡan]. Se Ptisan.

Tisaren, sjö inom Hallsbergs och Lerbäcks socknar,
Närke, belägen 99 m. ö. h., är omkr. 10 km. lång i
ö. och v. och 3,5 km. bred samt har en yta af 14,5
kvkm. Den utgör samlingsbäcken för öfre källfloderna
till Nyköpingsån (se d. o.), som vid utloppet ur
T. benämnes Svennevadsån. Nederbördsområdet ofvan
sjöns utlopp utgör endast 108 kvkm. och består
till största delen af skogs- och myrmarker. I
s. och ö. begränsas sjön sålunda af brant stigande
barrskogsklädda bergsluttningar, under det att i
n. och v. utbreder sig mer långsluttande och kullig
terräng. Endast utmed sjöns västra sida förekommer
någon nämnvärd bebyggelse, såsom vid Åsbro och
Hugghult.

E. O. E–m.

Tischbein [-bajn], tysk målarfamilj, som under senare
hälften af 1700-talet lär ha räknat icke mindre än
tjugufyra konstnärer. – 1. Johann Heinrich T. d. ä.,
f. 1722 i Haina i Hessen, d. 1789 i Kassel, var
1743–48 lärjunge af Charles van Loo i Paris, studerade sedan
för Piazzetta i

illustration placeholder
J. H. Tischbein d. ä. Efter ett själfporträtt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free