- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
161-162

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiumen - Tiundaland - Tiunda tingslag - Tiurula - Tiutjev, Fedor Ivanovitj - Tiva - Tivander, Knut Oskar - Tived - Tiveden - Tiveden-Skagersholm - Tiverton - Tivoli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

västerut med Jekaterinburg vid Uralbergen (i ryska
guv. Perm) och var före den stora Sibiriska järnvägens
tillkomst på grund af sitt läge en hufvudstation
för den rysk-sibiriska transitohandeln. Från
norra Sibirien gingo på 1890-talet fartyg uppför
Ob och Irtysj, Tobol och Tura till staden. Mot
ö. ledde stora landsvägen från T. förbi Omsk, Tomsk,
Krasnojarsk och Irkutsk till Kiachta. Också gingo
från T. ångbåtar förbi Tobolsk uppför Irtysj till Omsk
och Semipalatinsk. Såväl för de till Sibirien från
Ryssland deporterade eller förvisade som för de ryske
bönder, hvilka höllo på att utvandra till Sibirien,
var T., innan Sibiriska järnvägen från Tjeljabinsk
blifvit färdig för trafik fram till Ob (1896),
utgångspunkten för den långa sibiriska vandringen
eller färden. – Kort före Världskrigets utbrott
hade järnväg blifvit framdragen mellan T. och Omsk
(se d. o.).
(H. W-k.)

Tiundaland. Se Folklanden.

Tiunda tingslag i Uppsala län, ingår i Uppsala läns
mellersta domsaga samt omfattar Hagunda, Ulleråkers,
Bälinge, Vaksala och Rasbo härad. 1,232 kvkm. 21,009
inv. (1917).

Tiurula, grekisk-ortodox församling i Viborgs
län, Finland; utgör ej egen landskommun, utan
dess medlemmar äro bosatta inom Pyhäjärvi,
Räisälä, Kaukola, Hiitola, Parikkala och
Kronoborgs lutherska församlingars områden;
kyrkan ligger i Hiitola socken. Befolkningen,
finsktalande, 2,017 pers. (1916).
O. B-n.

Tiutjev [-eff], Fedor Ivanovitj, rysk skald, f. 1803,
d. 1873, fick en utmärkt uppfostran och vistades
länge i utlandet (personlig bekantskap med Goethe,
Schelling m. fl.). Efter diplomatiska värf slog han
sig ned i München, där han utgaf en diktsamling
1840. Efter återkomsten till Ryssland blef han
censor i utrikesministeriet. 1854 trycktes en ny
diktsamling. Som filosofisk reflexionslyriker intar
T. ett hedersrum i den ryska litteraturen genom
den vårdade poetiska formen, den fina bildningen
och tankedjupet. I sin politiska uppfattning stod
han slavofilerna nära. Äfven som poetisk tolkare
(af Schiller, Goethe, Heine m. fl.) var han
framstående. Hans samlade dikter, jämte några
politiska uppsatser på franska, utkommo 1900.
A-d J.

Tiva. Se Thive.

Tivander, Knut Oskar, skådespelare och teaterledare,
f. 15 dec. 1842 i Stockholm, d. 16 april 1889
i Enköping, blef 1856 elev vid A. Selinders
balettskola, anställdes 1866 vid Rohdes och
1869 vid Haqvinius’ sällskap, bildade 1870 med
A. Bosin Alhambrateaterns sällskap i Stockholm
(i nuv. Viktoriateatern på Djurgården), som de
sedan förde i landsorten till 1872, då T. ensam
öfvertog truppen och med den gaf föreställningar
i Finland, Sverige och Norge. Lyckligt utrustad
för den godlynta komiken och för kuplettsång,
gjorde T. som skådespelare lycka i sådana roller
som Pelle Lundqvist i "Syfröknarna", Montedafior
i "Frihetsbröderna", Cabriolo i "Prinsessan af
Trebizonde", Sjövall i "Ett resande teatersällskap",
Herr Dardanell m. fl.

Tived, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs och Valla tingslag. 14,899 har. 1,030
inv. (1917). T. utgör ett pastorat i Skara stift,
Norra Vadsbo kontrakt.

Tiveden. 1. (Fsv. Ti vid) Skogklädt bergområde i
sydvästra Närke och nordöstra Västergötland. Den
har en utsträckning af omkr. 25 km. i n.–s. och
omkr. 30 km. i ö.–v. samt ingår som det högsta
och mest ogästvänliga partiet af det bergområde,
som genom tektoniska linjer skarpt afgränsar
Närkesslätten i s. Sannolikt är också T:s gräns mot
Vättern tektoniskt betingad. En annan svaghetszon
i berggrunden framträder sannolikt i sjön Undens
östra strand. T:s yta är sammansatt af en oredig
massa låga bergshöjder skilda af oregelbundna
depressioner. Höjderna, som nå upp till 240 m., äro
till stor del täckta af moränmaterial, bevuxet med
barrskog; depressionerna upptagas af vattensamlingar,
af hvilka en del ännu är sjöar, under det andra ha
igenvuxit till kärr eller myr- och mossmark. I
ett par af sjöarna finnas rödblommiga former af
våra hvita näckrosor, de enda kända fyndorterna på
jorden. På grund af denna natur är T. föga uppodlad
och bebyggd. Dess västra parti öfverkorsas nu af
Västra stambanan. I forna tider var T. genom de ofvan
framhållna geografiska egenskaperna en fullkomlig
obygd samt tjänstgjorde som en svåröfverkomlig
gränszon mellan Svea- och Götaland. Den nämnes ofta
under medeltidens krigiska förvecklingar; först sent
lades farbar landsväg öfver densamma. – 2. Revir
af Västra öfverjägmästardistriktet, omfattar af
Skaraborgs län Norra Vadsbo fögderi. Det är indeladt i
sex bevakningstrakter och omfattar 12,455 har allmänna
skogar, hvaraf 4 kronoparker med en areal af 9,221
har. – 3. Östra T. och Västra T. äro benämningar på
Grimstens härads i Viby socken, Örebro län, belägna
allmänningar. I skogligt hänseende tillhöra de
Askersunds revir af Bergslagsdistriktet. Skogarna
Östra T. (438 har, 1915) och Västra T. (3,165 har) ha
sedan äldsta tider varit häradsallmänningar. De stå
under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning.
1. H. A-nn. 2-3. S-r.

Tiveden-Skagersholm, kronopark i Tivedens
(se d. o. 2) revir, utgöres i sin äldsta
del af gamla kronoallmänningen Tiveden och
kronojägarbostället Brunterud. Därtill ha genom
särskilda k. beslut 20 maj 1896 och 10 april 1895
lagts utmarkerna till kronoegendomarna Smedsbolet och
Högshult. Öfvervägande största delen af kronoparken
har emellertid förvärfvats genom inköp. Enl. k. br. 2
dec. 1892 inköptes för 400,000 kr. bruksegendomen
Skagersholm. Vidare ha genom särskilda k. br. 22
jan. 1897, 4 mars 1898, 16 jan. 1903, 1 juli 1904,
28 sept. 1907, 28 febr. 1911, 24 jan. 1913, 11
april 1913 och 2 sept. 1916 inköpts helt eller
delvis hemmanen Gårdsjö, Vallsjöholm, Boterud,
Häggebodan, Ullsandsmo, Håhult, Anderstorp,
Naxhult, Medskog, Solbacken, Laåsen, Björnfallet,
Sjöbron, Gatan, Nolkärret och Grönelid i Finnerödja
och Hofva socknar. Areal 6,859 har (1915).
S-r.

Tiverton [ti’v*tn], stad i engelska
grefsk. Devonshire, vid floden Exe och en bibana till
Great Western-järnvägen, 23 km. n. om Exeter. 10,205
inv. (1911). Staden var tidigt ryktbar för sin
ylleindustri (alltifrån 1300-talet) och är nu känd
för spetstillverkning och ylleväfveri.
(H. W-k.)

Tivoli [-våli], stad i italienska prov. Rom, 25
km. ö. n. ö. om staden Rom, vid foten af Monte Sabini

Tryckt den 3/4 1929 b. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free