Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 163-164 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tivoli - Tivoli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(230 m. ö. h.) och Tibers biflod Teverone (Aniene),
hvilken där bildar berömda, terrassvis efter hvarandra
följande vattenfall (kaskader) med en
sammanlagd nivåskillnad af 160 m. och mycket lika
kaskaderna vid Terni (se d. o. med fig.). 14,610
inv. (1911). Biskopssäte. För sin vackra natur och
de många ruinerna af romerska staden Tibur, hvilken
under kejsartiden var en af rika romare omtyckt
sommarvistelseort, besökes T. mycket af resande. På
en klippa ofvanför fallen står ett Vestatempel,
vanligen kalladt "Sibyllans tempel", ett af en
kolonnad af 18 korintiska pelare omgifvet rundtempel,
hvilket under medeltiden begagnades som kyrka (se
fig. 1). En af de förnämsta sevärdheterna i T. är
Villa d’Este, byggd 1549 för kardinal I. d’Este,
med utomordentligt härlig och stämningsfull park, vid
hvars anläggning man skickligt begagnade sig af den
branta terrängen (se fig. 2). De förnämsta ruinerna
ligga vid Hadrianus’ villa, 2,5 km. s. v. om T., och
ha 1870–82 till större delen blifvit utgräfda. Den
konstälskande Hadrianus ville där efterbilda alla
mera ryktbara byggnader (särskildt grekiska och
egyptiska), som han under sina resor besökt. Jämte
sitt eget palats byggde han en Stoa poecile (kopierad
efter den i Aten), ett odeum, ett lyceum, en akademi
(med trädgårdar, salar och pelargång), bibliotek,
romerska och grekiska teatrar, stadium, palæstra,
hippodrom, serapeum (en reproduktion af det
i Alexandria och fylldt med pseudo-egyptiska
statyer och reliefer), bad och många tempel. I
flera fall har de olika byggnadernas bestämmelse
kunnat afgöras, men ofta kan man endast gissa
sig till den. Otaliga konstverk, hämtade i dessa
ruiner, pryda nu kyrkor och museer. Många moderna
förfalskningar anges dock som antika konstverk,
funna i Hadrianus’ villa. Horatius’ villa visas
ock i närheten af T., hvilket han ofta prisade. –
T. har både spårvagns- och järnvägsförbindelse med
Rom. Vattenfallen äro sedan början af 1890-talet
tagna i anspråk för elektrisk belysning i T. och Rom
och för industrianläggningar, t. ex. ett järnverk.


Fig. 1. Vestatemplet ("Sibyllans tempel") i Tivoli.

Fig. 2. Villa d’Este med trädgårdsterrasser och
springbrunnar.

(H. W-k.)


Tivoli, en efter den italienska staden
Tivoli tagen benämning på förlustelseställen
med park, där under den blidare årstiden bjudas
sådana folknöjen som komiska teaterföreställningar,
varieté, konsertmusik, dansbana, karusell, skjutbana,
gungor, rutschbanor, akrobatiska förevisningar,
lindansning, luftballonger, karnevalståg,
fyrverkerier, illumination m. m. Ett Tivoli-Vauxhall
fanns i Paris under restaurationstidehvarfvet. Det
mest kända stället af denna art är Köpenhamns
tivoli, grundlagdt af G. Carstensen 1843. Med
sitt utmärkta läge vid Vesterbropassage har det
utvecklat sig till en verklig "familjepark", som på
ett förebildligt sätt bereder nöjsam vederkvickelse
åt hela befolkningen och där denna visar de bästa
sidorna af dansk gemytlighet. Lumbyes, Balduin
Dahls och Joachim Andersens orkestrar ha gett
frejd åt Tivolis konsertsal (se fig. 20 å pl. IV
till art. Köpenhamn). – I Stockholm fanns 1847–49
ett litet Södra tivoli på "gamla bryggeriets" tomt
vid Tullportsgatan (nuv. Östgötagat. 52), och där
anordnades bl. a. flera folkliga fester. Betydligare
var Norra tivoli, som öppnades vid Norrtullsgatan i
juli 1848, bjöd på mångsidiga attraktioner och var
talrikt besökt under de första tre åren, men sedan
afmattades, oaktadt en del lyckade festupptåg, och
upphörde 1855. Dess danssalong står ännu bevarad,
under namnet Viktoriateatern, i Tivoli på Djurgården
(jfr uppsatser af J. Flodmark i Samfundet S:t Eriks
årsbok 1908 och 1913). Nämnda konkurrerande
Djurgårds-tivoli öppnades 1850 och lockade med vanliga
tivolinöjen, men gick under klubban 1855 och låg
sedan nere, tills på 1880-talet en ombildning däraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>