- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
165-166

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tivoli - Tivoli, Rosa di - Tixtla - Tizian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i köpenhamnsk stil försöktes, dock med ringa
framgång. Största delen af området inköptes 1901 af
d:r A. Hazelius för Nordiska museet och förenades
(under namnen Öfre och Nedre Solliden) med Skansen,
medan den återstående, Nya Tivolibolaget tillhöriga
delen mest upptas af varietélokalen Kristallsalongen
och Viktoriateatern. Ett annat tivoli fanns från
1850 på Mosebacke (se d. o.) och bestod konkurrensen
rätt godt. Gröna lunds tivoli i Djurgårdsstaden (se
Gröna lund) öppnades 1883 och hade mest karaktär af
marknadsplats till 1914. Ett nytt bolag öfvertog 1917
etablissemanget, utvidgade dess område till det dubbla
och uppförde byggnader för de olika förlustelserna,
afsedda för den mera okonstlade allmänheten. De
besökandes antal kan nu en söndag uppgå till 10,000. –
Kristiania tivoli, förut kalladt Klingenberg, fick
sitt nya namn 1877 af den svenske teaterdirektören
K. Tivander och har hufvudsakligen lagt an på
teaterföreställningar, varieté och friluftskonserter.

Tivoli [-våli], Rosa di. Se Roos 3,
sp. 826.

Tixtla, stad. Se Guerrero 2.

Tizian (i Sverige vanl. Ti’zian), eg. Tiziano Vecelli
[vetjä’lli], italiensk målare, f. 1477 i Pieve
di Cadore, en liten bergsstad i norra delen af
venezianska fastlandet (nyare forskare vilja
framflytta födelseåret till 1480, några ända till
1489 – sistnämnda årtal likväl föga sannolikt),
d. 26 aug. 1576 i Venezia. Han tillhörde en ansedd
patricierfamilj; fadern var grefve Gregorio dei
Vecelli, modern venezianska. Hans konstnärsanlag
berättas ha varit så afgjorda, att fadern lät honom
vid 9 års ålder fara till Venezia, där han först
lär ha blifvit elev hos en mosaist Seb. Zuccato
och därefter hos målarna Gentile och Giovanni
Bellini. Om hans verksamhet under ungdomsåren vet
man föga annat, än att han jämte Giorgione 1508
utförde freskomålningar på fasaden till Fondaco de’
Tedeschi (tyska köpmanshuset, målningarna numera
mestadels ödelagda). Bland målningar af T. från
hans första period nämnas påfven Alexander VI
jämte S:t Petrus och Jacopo Pesaro
(Antwerpens
museum), den s. k. Zigenarmadonnan och Madonna med
körsbären
(båda i Wien), Madonna jämte S:t Antonius
(i Uffizigalleriet i Florens) och den stora
altarmålningen Petrus jämte fyra helgon (i Maria
della Salute, Venezia). Inflytande från Giorgione
spåras framför allt i några porträtt, som anses
stamma från T:s ungdomsår, bland dem En svartklädd
man
(i Louvre). Äfven Konserten (grupp af tre män i
halffigur, Palazzo Pitti, Florens), som tillskrifvits
Giorgione, äro några nyare granskare böjda att
tillerkänna T. – frågan får dock anses oafgjord tills
vidare. I karaktär och uttryck besläktad med den
noble och själfulle hufvudfiguren i denna grupp är
ett porträtt (ur Säfstaholmssamlingen) i Köpenhamns
Glyptotek. Giorgiones Sofvande Venus (i Dresden)
tros efter den unge mästarens död ha blifvit afslutad
af T., som anses ha målat landskapet. Till T:s verk
från denna tid höra f. ö. bl. a. Noli me tangere
(London), Lifvets tre åldrar (Bridgewater gallery)
och Kärleksbrunnen. Antagligen är den sistnämnda
målningens ämne hämtadt ur någon dikt – bl. a. har
föreslagits Ariostos skildring af kärleksbrunnen
i Ardennerna –; sedan slutet af 1700-talet har
emellertid taflan blifvit kallad med den ganska
missvisande titeln Den himmelska och den jordiska
kärleken
. Den är målad tidigast 1512, finns i
Borghesesamlingen i Rom (se pl. I, fig. 1, där
i underskriften i st. f. Palazzo Borghese skall
stå Villa Borghese). Dessa målningar ega stark
lyrisk karaktär och glödande färgprakt. Direkta
lån från Palma vecchio äro uppenbara i Den heliga
familjen
(London) och Jesu dop (Vatikanen). En
återklang af Giorgiones lyrik finner man i Salome
(Pal. Doria, Rom). Från smidigt tillegnande af
andra målares uttryckssätt har T. utvecklat sig till
själfständighet. Bland målningar, som beteckna detta
skede, äro bl. a. den i uttryck, men framför allt i
kolorit förtjusande Flora (Uffizigalleriet, se fig. 5)
och den lilla kompositionen Skattepenningen (Jesus och
den skriftlärde, Dresden), fulländadt ädel i form och
uttryck. Ett arbete i en af de betydande italienske
konstnärerna ej odlad konstart utförde T. i Trons
triumf
, en figurrik teckning för träsnitt, närmast
efter Mantegnas "Cæsars triumftåg". 1511 målade han i
Padua fresker (scener ur S:t Antonius’ lefnad m. fl.,
mindre betydande). I ett nytt utvecklingsskede är han
inne med den väldiga "L’assunta", Marias himmelsfärd
(1518, alltså samtidig med Rafaels "Transfiguratio",
målad för högaltaret i Frarikyrkan, nu i Accademia;
se fig. 3). Kompositionen är full af rörlighet, lif
och ögonblickligt uttryck. Andra stora altarmålningar
följde; främst bland dem äro att nämna Familjen
Pesaros madonna
(i Frarikyrkan 1526), där T. frångick
det ditintills i dylika framställningar traditionella
kompositionssättet med madonnan som taflans midtpunkt
– han placerade henne på ett högt postament på högra
sidan (en anordning, som sedan ofta upprepades),
och Petrus Martyrs död (1530, i S. Giovanni e Paolo,
taflan uppbrann 1867, en gammal kopia intar nu
originalets plats; se fig. 4). Framställningen är
märklig dels genom sin dramatiska uttrycksfullhet,
dels genom naturstämningen, som intimt ansluter sig
till ämnets karaktär. "Stormen skakar de höga träden,
skogen skälfver af fasa". Bland smärre målningar
från dessa år intages ett af de allra främsta rummen
af Grafläggningen (omkr. 1523, Louvre) med dess
djupt stämda, mäktiga kolorit och dess glödande
kvällshimmel mellan tunga moln, och på helt andra
områden de mytologiska ämnen han 1518–23 utförde
för hertig Alfons af Ferrara, Venusfest, Backanal
och Bacchus och Ariadne (de båda förstnämnda numera i
Madrid, ett par mycket själfständigt och fritt utförda
kopior af Rubens finnas i Stockholms Nationalmuseum,
den sistnämnda taflan – se fig. 2 – finns i National
gallery i London). Andra framställningar af yppig,
frisk och

illustration placeholder

Tizian. Efter ett själfporträtt. (Berlin.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:03 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free