- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
171-172

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjajkovskij, Petr Iljitj - Tjajkovskij, Nikolaj - Tjakansur - Tjakkalaggak - Tjaktjajaure - Tjalfve - Tjalk - Tjalkar-tengis - Tjamara - Tjambal - Tjany (Tschany)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

symfonierna, särskildt den fjärde (i F moll, 1877),
den femte (i E moll, 1888) samt framför allt den
sjätte och sista (”pathétique”, H moll, 1893).
Ehuru ej fria från tyngande monotoni, till följd
af den ryska förkärleken för upprepningar, ega de
rik och rörlig orkesterklang och gestalta med
frihet, färg och glans verkligt upplefda själsrörelser.
En märklig programsymfoni är hans Manfred.
Mycket känd har T. blifvit äfven som operakompositör,
om han än för den konstarten saknade den
rätta dramatiska nerven. Af hans operor har
Eugen Onegin (grundad på Pusjkins diktverk;
1879, introducerad i Stockholm 1903) hos oss vunnit
vida större framgång än eljest i utlandet, och
enaktsoperan Yolanthe, efter H. Herz’ drama
(1892; ”Jolantha”, f. g. i Stockholm 1893) har
intagit genom egenartad musikalisk fägring,
hvaremot Pique-dame (1890; ”Spader dam”, uppf. i
Stockholm 1909) icke befanns med nog kraft tolka
det bisarrt tragiska ämnet. Andra operor af
honom äro Opritjnik (1870, till hans egen text),
Vakula (1876; omarbetad 1885 till Tjerevitjki l. De
små skorna), Jungfrun af Orleans (1881, till librett
af T:s hand), Mazepa (1884) m. fl. Han skref
äfven musik till skådespel, bl. a. Shaksperes
”Hamlet”, samt baletterna Svansjön, Törnrosa
och Nötknäckaren, af hvilka två senares musik
han hopsatt behagfulla sviter för orkester. Bland
4 öfriga orkestersviter märkes Mozartiana. Som
orkesterfantasier kunna betecknas Stormen och
Francesca da Rimini; andra orkesterverk äro
uvertyrerna Romeo i Julia och ”1812”, en serenad
för stråkorkester samt flera marscher. Bland hans
3 stråkkvartetter framstår den i Ess moll, vidare
skref han en stråksextett (Souvenirs de Florence),
en pianotrio (minnesgärd åt N. Rubinstein), 3
pianokonserter (främst den praktfulla i B moll),
en violinkonsert (D dur), violoncellstycken, ett stort
antal smärre pianostycken och en mängd
sångromanser, som bäggedera slagen vunnit ansenlig
spridning, samt duetter, några kantater, körer a
cappella, kyrkliga vokalverk m. m. T. författade
en harmonilära (1870, 6:e uppl. 1897; öfv. till
ty. o. eng.). Hans musikkritiker (han var i yngre
dagar en tid musikrecensent i ”Russkij vjestnik”)
utgåfvos samlade 1898 (tysk öfv. 1900). Hans
biografi skrefs utförligast af brodern Modest T.
(1900–02; däri hans bref intagna), vidare af
Baskin (1890), Laroche och Kasjkin (1894), på
tyska af Knorr (1900), Hrubý (1902) och O. Keller
(1914), på engelska af Rosa Newmarch (1900),
Evans (1906) och Lee (s. å.).
E. F–t.

Tjajkovskij, Nikolaj V., rysk socialrevolutionär,
f. omkr. 1848, var i början af 1870-talet
ledare af studentverksamhet för folkbildning bland
Petersburgs arbetare och för socialism på
nationell grund, lefde sedan 30 år i landsflykt i
London, återkom till Ryssland och arbetade för
kooperativa föreningar. Då 1918 en republik bildades
i Archangel i strid mot bolsjevikerna i Nord-Ryssland,
utsågs han till dennas president.

Tjakansur (eng. Chakansur, ty. Tschakansur),
hufvudort i den afganska delen af stäpp- och
träsksjölandskapet Sistan (se d. o.), vid floden
Khash rud, omkr. 400 m. ö. h.
H. W–k.

Tjakkalaggak. Se Mytologi, sp. 174.

Tjaktjajaure, sjö, 5,5 kvkm., belägen 546 m.
ö. h. inom Jokkmokks socken, Norrbottens län,
är samlingsbäcken för fjällälfvarna Situoädno,
Rapaädno och Taurejuädno, hvilka afbörda vattnet
från östsluttningarna af fjällmassiven Larektjåkko,
Ålkastjåkko och Pårtetjåkko och dessas jöklar.
Afloppet från sjön bildar den vid vårsmältningen
mäktiga Blackälfven, som afbördar sitt vatten i
Tjånntesjaure och sålunda utgör en biflod till
Lilla Lule älf. Nederbördsområdet ofvan sjöns
utlopp utgör 2,210 kvkm.
E. O. E–m.

Tjalfve (isl. Þjálfi), nord. myt., och hans syster
Roskva voro Tors tjänare och följeslagare. På
en färd tog Tor till natten in hos deras fader,
en bonde, slaktade, flådde och kokade sina bockar
till kvällsvard och inbjöd därtill husets folk, men
tillsade dem att kasta djurens ben på bockskinnen.
T. sprättade dock upp ena bockens lårben med
knifven för att komma åt märgen. I ottan vigde
Tor bockskinnen med hammaren Mjollner, så att
bockarna stodo upp, men den ena var halt, och
Tor förstod, att benet hade blifvit brutet vid
måltiden, vredgades och bjöds af bonden allt hvad
han egde i bot, men blidkades, då han såg deras
rädsla, och tog i förlikning hans båda barn. T.
var närvarande vid Tors strid med Rungner och
dödade ler jätten Mockurkalfve. Jfr A. Olrik,
”Tordenguden og hans dreng” (i ”Danska
studier”, 1905).
B–e.

illustration placeholder

Tjalk 1. Hogaars, sjöv., ett rundgattadt och
flatbottnadt med svärd försedt mindre holländskt
handelsfartyg. Dess roder går upp till relingen,
öfver hvilken rorpinnen ligger, utom å s. k.
häck-tjalkar, där det går upp genom häcken. Fordom
hade tjalken en starkt förstagad mast med stort
sprisegel, stagfock och klyfvare. Numera har dess
mast vanlig lutning samt för bomsegel,
gaffeltoppsegel, stagfock, klyfvare och jagare. Tjalkens
segelarea är på grund af fartygets ringa fribord
liten. Segelpunkten ligger ovanligt förligt för att
vid krängning motverka den lofgirighet, som
uppkommer af bogens fylliga form. Tjalken är ett
godt manöverfartyg, men en klen seglare; den har
stor lastdryghet.
C. K. S.

Tjalkar-tengis, sjö. Se Tschalkar-tengis.

Tjamara, tjech., ett slags med snörmakerier
och en tät rad af små knappar utstyrd rock, som
utgör en del af den bömiska nationaldräkten.

Tjambal, Tsjambal, flod. Se Chambal.

Tjany (Tschany), den största af saltsjöarna
på Baraba-stäppen (se d. o.), på gränsen mellan
de sibiriska guv. Tobolsk och Tomsk samt s. om
Sibiriska järnvägen, 3,612 kvkm. stor, men högst
6 m. djup. Saknar aflopp och har salt vatten utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free